Table of contents

Basic facts

Media (180)

Alternative names
Cast
Narrator
Awards

Biography

Svensk skådespelare. Född Anita Barbro Kristina Björk i Tällberg, Dalarna.-Anita Björk kom från en släkt med många konstnärligt verksamma medlemmar. Vid 13 års ålder kom hon in vid Operans balettskola men fick genast sluta eftersom hon var för gammal, en av hennes livs största besvikelser som hon senare sagt. Hon studerade vid Franska skolan och spelade samtidigt en del amatörteater tillsammans med teaterintresserade ungdomar från andra skolor som Ingvar Kjellson från Östra Real. Hon var elev vid Gösta Terserus teaterskola och kom...

Show full biography

Biography

Svensk skådespelare. Född Anita Barbro Kristina Björk i Tällberg, Dalarna.

-

Anita Björk kom från en släkt med många konstnärligt verksamma medlemmar. Vid 13 års ålder kom hon in vid Operans balettskola men fick genast sluta eftersom hon var för gammal, en av hennes livs största besvikelser som hon senare sagt. Hon studerade vid Franska skolan och spelade samtidigt en del amatörteater tillsammans med teaterintresserade ungdomar från andra skolor som Ingvar Kjellson från Östra Real. Hon var elev vid Gösta Terserus teaterskola och kom därefter in vid Dramatens elevskola 1942. Samma år spelade hon med i Taggenrevyn.

Från 1945 har hon i huvudsak varit verksam vid Dramaten efter debuten i Holger Drachmanns "Det var en gång". Sitt genombrott som scenskådespelare fick hon i "Jungfruleken" (1948) där hon spelade mot Maj-Britt Nilsson, och det följdes upp av fler uppmärksammade roller, däribland Henrika i Amorina (1951). Internationellt känd blev hon för titelrollen i Alf Sjöbergs film Fröken Julie (1951), som fick Grand Prix i Cannes. Det ledde till erbjudanden från Hollywood, bl.a. en roll i Alfred Hitchcocks I Confess (Jag bekänner). Här vistades hon en tid utan att det resulterade i några roller. Ett hinder var hennes samboförhållande med författaren Stig Dagerman, som inte var formellt skild från sin tidigare maka, och hon återvände till Sverige. Hon gjorde några få filmroller ute i Europa som dock var föga utmärkande på något sätt.

Den fortsatta karriären har hon själv karakteriserat som ibland något kämpig, särskilt sedan hon uppnått den ålder då antalet passande kvinnoroller brukar vara ganska få. Hon har därför vid sidan av teatern ägnat sig åt radio och egna turnéframträdanden. 1976 gjorde hon detta med ett program om sin f.d. man Stig Dagermans författarskap och framträdde med en turné om Selma Lagerlöf i Sverige, USA, Storbritannien och Frankrike 1984-1985 tillsammans med Viveca Serlachius. Hon har också varit aktiv på andra områden inom konstens värld. 1964 var hon med och bildade Kulturarbetarnas socialdemokratiska förening (KSF) och har också varit medlem i Dramatens repertoarråd.

Inte mycket har skrivits om henne som skådespelare. Hon har i regel beskrivits som ganska "hemlighetsfull" och hon var aldrig den stora stjärnskådespelaren med stora åthävor. I stället har hon agerat med mer finstämda medel. Där finns också den speciella rösten som Martin Strömberg en gång karaktäriserade som "silverklockor på brustna rosor". På elevskolan var hon kurskamrat med bl.a. Mai Zetterling som i sina memoarer "Osminkat" beskrivit henne som en självsäker ung aktris. Detta är också det intryck som många av Anita Björks rolltolkningar utstrålar. Många av de gestalter hon kreerat kan karaktäriseras som en blandning av allvar och stolthet med inslag av melankoli. Detta framstår tydligt redan i tidiga filmroller som distriktssköterskan i Saljefilmerna På dessa skuldror (1948) och Människors rike (1949).

Rollen som Fröken Julie passade henne perfekt med sin komplexa blandning av beslutsamhet, nyckfullhet och tragik. Anita Björks lite sorgesamma och melankoliska utstrålning kom också väl till pass i Arne Mattssons Hillmanfilmer från Damen i svart (1958) och framåt liksom hennes roll som den stolta storbondedottern i Sången om den eldröda blomman (1956). Denna komplexitet var också högst närvarande i rollen som disponentfrun i Ådalen 31 (Bo Widerberg, 1969). Under senare tid har det blivit en del kvinnogestalter som utmärkts av stor värdighet som drottning Viktoria i Den goda viljan (1991) eller som Selma Lagerlöf i TV-filmen Bildmakarna (Ingmar Bergman, 2000).

P O Qvist (2004), redigerad 2012.

Awards

The Guldbagge Award Gothenburg 2006 Lifetime Achievement Award
Swedish Film Society Prize Stockholm 1952 (plakett)
Prize (Läkerols stora kulturpris; 50.000 kr)

Films

Related


    Contact the editors

    Are you missing some information about the movie or is something on this page incorrect? If so, we would really like to know about it. Write a few lines to us editors and we'll take a look at it.

    What is it about?