Tord Peterson

Media (1)

Svensk skådespelare (filmroller från 1956). Född Tord Greger Pettersson i Danderyd. Död i Röke församling, Skåne. Gift med skådespelaren Ulla Blomstrand.

-

Tord Peterson började i början av 1950-talet utbilda sig till ingenjör vid Stockholms Tekniska Institut men blev mer intresserad av teater, till del tack vare sin barndomsvän Axel Düberg. I stället sökte han sig först 1953 till Borgarskolans teaterlinje och därefter till Willy Koblancks teaterskola. Han började sedan kring mitten av 1950-talet att spela vid källarscener som Teatern i Gamla stan, sedermera Munkbroteatern, och Marsyas-Teatern samt vid Studentteatern och Pionjärteatern. Mot slutet av samma decennium började han turnera med Riksteatern och senare, via en säsong 1960-61 vid Per Edströms Arenateater, 1961 till Kretsteatern i Borås, mellan 1967 och 1971 först vid Uppsala stadsteater och senare i Västerås, 1971-1974 Stockholms stadsteater, därefter 1974-1978 Folkteatern i Göteborg, 1978-1980 Stadsteatern i Helsingborg, 1980-1985 Uppsala stadsteater samt från 1986 Dramaten.

Peterson hörde till dem som trots en lång teater- och filmkarriär länge verkade i skymundan. På film och i tv syntes  han däremot mestadels i små men ganska pregnanta biroller där hans lite kantiga utseende ofta gjort att han placerats i skurkfacket som tjuv, mördare eller dylikt. I en av de första tv-rättegångarna 1959 fick han således agera dynamitard och i Arne Mattssons Nattmara (1965) fick han spela en strypmördare samt torped i densammes Smutsiga fingrar (1973). Några större tv-roller var som Blanco Posnet i Blanco Posnets hängning (1969), Kurt i Dödsdansen (1980) och fogden Borre i Rid i natt (1985).

På äldre dagar fick han å andra sidan uppleva ett genombrott i en i och för sig ganska liten roll som en av bröderna i Änglagård (1992) där han visade sig vara en betydande karaktärsskådespelare. Med sin buttra och tysta framtoning blev han den andre jovialiske och bullrande broderns (spelad av Ernst Günther) effektiva kontrast. Peterson var under 2000- och 2010-talet fortsatt aktiv och 2013 sågs han i en av huvudrollerna i Daniel Alfredsons Skumtimmen.

1967 erhöll han Teaterförbundets Vilhelm Moberg-stipendium.

P O Qvist (2004), redigerad 2013-11-05 och 2021-01-13