Elner Åkesson

Svensk fotograf. Född Karl Elner Åkesson i Stockholm. Började arbeta i filmbranschen 1920 och var under stor del av sin aktiva period knuten till SF i Råsunda. Död i Sankt Görans församling, Stockholm.

-

Elner Åkesson var flitigt verksam som fotograf från tidigt 1920-tal till slutet av 1950-talet. Hans verksförteckning upptar nästan hundra filmer varav hälften är långfilmer koncentrerade till 1930- och 1940-tal. Sitt genombrott fick han med Sigurd Walléns Fridolf Rhudin-film Pojkarna på Storholmen, 1932, en av SF:s största succéer genom tiderna – och förtjänsten var delvis Åkessons. I DN skrev recensenten att "frågan är om inte fotografens namn bör nämnas först. Elner Åkesson har gjort ett mästerligt arbete helt enkelt" och AB höll med: "Slutligen bör Elner Åkesson äras för en alltigenom utsökt fotografering".

Det var främst naturbilderna som slagit an och det är i filmer med övervägande exteriör som Åkesson kom bäst till sin rätt, exempelvis Ivar Johanssons Hälsingar, 1933, Gösta Rodins Smålänningar, 1936, Sigurd Walléns Änkeman Jarl, 1945 och Hampe Faustmans När ängarna blommar, 1946. Han tillhörde under de första årtiondena SF-stallet med Julius Jaenzon, Martin Bodin och Åke Dahlqvist i täten och de hade som ateljéfotografer högre status, men i Gustaf Molanders En enda natt, 1939, och i flera av Anders Henriksons filmer för Wive Film visade Åkesson att han inte var främmande för en mer dramatisk ljussättning. Det är dock ingen slump att Tåg 56, 1943, är den bästa av dessa. Tågscenerna och lokstallarna återgavs med nerv och svärta.

Bengt Forslund (2018)