Cast | |
---|---|
Director | |
Show all films |
Svensk skådespelare (film- och TV-roller från 1959) och regissör. Född Lars Anders Amble-Næss i Stockholm. Död i Stockholm. Gift med skådespelaren Marie Göranzon (1963) och far till dramatikern Lolo Amble.-Han föddes rakt in i teatervärlden som son till den norskfödda skådespelaren Leif Amble-Naess och skådespelaren Maritta Marke. Som ung tänkte han sig en musikerkarriär och lärde sig spela en mångfald instrument. I tonåren blev han dock mer fängslad av teatern och genomgick Dramatens elevskola 1962-1965. Då hade han redan fått viss erfarenhet vid...
Svensk skådespelare (film- och TV-roller från 1959) och regissör. Född Lars Anders Amble-Næss i Stockholm. Död i Stockholm. Gift med skådespelaren Marie Göranzon (1963) och far till dramatikern Lolo Amble.
-
Han föddes rakt in i teatervärlden som son till den norskfödda skådespelaren Leif Amble-Naess och skådespelaren Maritta Marke. Som ung tänkte han sig en musikerkarriär och lärde sig spela en mångfald instrument. I tonåren blev han dock mer fängslad av teatern och genomgick Dramatens elevskola 1962-1965. Då hade han redan fått viss erfarenhet vid Riksteatern. Därefter hade han haft en produktiv och omväxlande karriär med fast engagemang vid Dramaten i omgångar från 1965 under 11 år samt i TV-teaterensemblen; han har varit lärare vid Scenskolan 1967-1974 och Operahögskolan (Statens musikdramatiska skola), regissör och privatteaterdelägare samt konstnärlig ledare för Maximteatern i Stockholm från 1986. Han fick ofta spela rätt obehagliga typer, arroganta och kalla karaktärer vilket underlättades av hans kyliga och distanserande spelstil. Detta var märkbart i t.ex. beredskapsserien Någonstans i Sverige (1973), där han var en officer som öppet fraterniserade med tyskarna eller som latinamerikansk polis i det politiska TV-dramat Min son! Min son! (1977). Lite mer tragisk var han som alkoholiserad art director i Firmafesten (Jan Halldoff, 1972), där den kyliga ytan krackelerade med tilltagande berusning under festens gång. Märkligt nog kom några av hans mest uppmärksammade rollprestationer i en serie av Roy Anderssons reklamfilmer för choklad där han med egoistiskt hopsnörd min proppar i sig sin egen chokladkaka när vännen (Björn Gustafson) vill bjuda av sin kaka.
2003 tilldelades han den kungliga medaljen Litteris et artibus.
P O Qvist (2004), redigerad 2015