Ragnar Hyltén-Cavallius

Media (3)

Svensk manusförfattare, regissör och skådespelare (filmroller 1920-1921 och 1952). Född Ragnar Gösta Hyltén-Cavallius i Hedvig Eleonora församling, Stockholm. Död i Engelbrekts församling, Stockholm.

-

Ragnar Hyltén-Cavallius började sin bana inom filmen med att bearbeta Ester Julins manus till Ivan Hedqvists Uppsalakomedi Carolina Rediviva (1920), ett manus som Hyltén-Cavallius i sin självbiografi "Följa sin genius" (1960) beskriver som utrustat "med lite för många figurer". Efter att ha styrt upp handlingen och persongalleriet kom han även att fungera som inspelningsassistent och hade dessutom en liten roll framför kameran. Samarbetet med Hedqvist fortsatte under den märkliga men vackra Vallfarten till Kevlaar (1921) där han skrev manus och än en gång medverkade som skådespelare. Som manusförfattare kom han att arbeta med en lång rad regissörer under såväl stumfilms- som den tidiga ljudfilmsperioden. Det av hans manus som fått störst filmhistorisk uppmärksamhet är förmodligen det som han skrev tillsammans med Mauritz Stiller för dennes Lagerlöffilmatisering Gösta Berlings saga (1924). Flera detaljer ändrades i förhållande till förlagan och Lagerlöf var allt annat än nöjd med det färdiga resultatet.

Sin debut som filmregissör gjorde Hyltén-Cavallius med den svensk-tyska komedin Flickorna Gyurkovics (1926), baserad på en bok av den ungerska författaren Ferenc Herczeg som även hade skrivit förlagorna till komediframgångarna Gyurkovicsarna (1920) av John W. Brunius och Erotikon (1920) av Mauritz Stiller. Filmen hyllades av kritikerna vid premiären och än idag imponerar den med sin för den sena stumfilmstidens så typiska filmtekniska lekfullhet, som exempelvis rörlig kamera och effekfull klippning. Nästa regiuppdrag blev filmen Ungdom (1927) där manuset skrevs tillsammans med Elin Wägner. I denna film gör Ivan Hedqvist en av sina otaliga roller som gammelman med böjelse för yngre kvinnor - i detta fall det unga stjärnskottet Brita Appelgren som vid inspelningen endast var 14 år gammal! Appelgren skulle även göra den kvinnliga huvudrollen i hans tredje och sista stumfilm som regissör. Det var den svensk-tyska samproduktionen Hans Kungl. Höghet shinglar (1928) där den manliga huvudrollen spelas av Enrique Rivero, chilenaren som med sin Rudolph Valentino-liknande framtoning medverkade i en handfull svenska filmer på 1920-talet och 1932 spelade titelrollen i Jean Cocteaus En poets blod.

Efter ljudfilmsövergången skrev Hyltén-Cavallius att manus till sammanlagt 15 filmer, men regiuppdragen var få och det skulle dröja till 1935 innan han regisserade en långfilm igen: den sofistikerade komedin Äktenskapsleken med manus av Karl Gerhard. Filmens stjärna var Zarah Leander som därmed gjorde sin främsta svenska filmroll innan hennes karriär fortsatte inom den tyskspråkiga filmindustrin.

Trots att regiuppdragen var få så var det likväl stora stjärnor som medverkade i Hyltén-Cavallius ljudfilmer. I kostymdramat Kungen kommer (1936) spelade Gösta Ekman en dubbelroll och i den därpå följande Vingar kring fyren (1938) har Lars Hanson i huvudrollen. Slutligen i Hyltén-Cavallius sista film Klockorna i Gamla Sta'n (1946) var det den tidens kanske största svenska stjärna Edvard Persson som stod i centrum, men filmen har gått till historien främst av en teknisk anledning. Klockorna i Gamla Sta'n spelades nämligen in i tvåfärgssystemet Cinecolor och står därmed som en milstolpe i den svenska filmhistorien som den första svenska långfilm som helt spelades in i färg.

Magnus Rosborn (2015)