Berta Hall

Media (2)

Skådespelerska (filmroller 1942-1990). Född i Strömstad, död i Göteborg.

Hon var dotter till ägaren och redaktören för Strömstads tidning som skickade henne till Stockholm för skolgång på Palmgrenska skolan. Efter studenten började hon 1929 ta teaterlektioner för Julia Håkansson och 1931 debuterade hon på Nya Intima Teatern. Därefter följde turnéer med Allan Rydings och Pauline Brunius sällskap. 1936 kom hon till Göteborgs Stadsteater där hon förblev till sin pensionering 1968 men fortsatte att spela på samma scen ytterligare i många år och 1986 gjorde hon sista roll där. Dessemellan spelade hon även kortare perioder i Malmö och vid Riksteatern. Sina sista scenframträdanden gjorde hon vid mitten av 1990-talet i sin hemstad Strömstad i Kent Anderssons version av Spelet om Envar.

Berta Hall var under ett halvsekel en centralgestalt i Göteborgs teaterliv men också en uppskattad skådespelare på film och senare i tv. Uno Myggan Ericson liknade henne i sitt minnesord vid Carl Wilhelmssons bohuslänska kvinnor; strama, alltid beredda att göra sitt jobb. På film fick man ofta se henne göra bestämda kvinnofigurer, ibland rena satkärringar som modern i Ingmar Bergmans Hamnstad (1948) eller som den bigotta mostern i Hon dansade en sommar (1951).

På äldre dagar blev rollgestalterna måhända blidare men inte desto mindre starka och självständiga som när hon spelade en pensionerad rättsläkare i Polisen som vägrade ta semester (1988). Hennes sista roll i tv blev som inte mindre bestämd pensionär i Hem till byn (1990).

1966 tilldelades hon Svenska Teaterförbundets guldmedalj och 1974 erhöll hon Teaterförbundets Gösta Ekman-stipendium. Hon var gift med skådespelaren Håkan Jahnberg och mor till skådespelaren Klas Jahnberg.

P O Qvist (2004)