Slagskämpen (1984)

Media (2 st)

Originaltitel	Slagskämpen
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Tom Clegg
Producent	Ingemar Ejve Björn Henricson Calvin Floyd
Manus	Alan Plater
Förlaga	Slagskämpen (Roman)
Produktionsland	Sverige Storbritannien
Produktionsbolag	Terra Film International AB Svenska AB Nordisk Tonefilm Producers Enterprises Ltd Visa alla
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Dialogspråk	Engelska
Sverigepremiär	1984-08-31

Medverkande

Dennis Hopper
Miller, amerikansk CIA-man

Hardy Krüger (som Hardy Kruger)
Mandell, forskare och vetenskapsman

Gösta Ekman (som Gosta Ekman)
Stig Larsson, SÄPO-chef

David Wilson
Baxter, teknisk rådgivare åt Mandell

Kåre Mölder (som Cory Molder)
Thomas Kallin, 25 år

Celia Gregory
Theresa Hagen, Mandells personliga assistent

Visa fler

Handling

Sverige 1981. Speakertext: "Den 28 oktober 1981 grundstötte en sovjetisk ubåt på svenskt territorialvatten alldeles utanför topphemliga örlogsbasen Karlskrona. [Svartvita bilder visas av...

Visa hela handlingen

Press

Storstadskritikerna var huvudsakligen negativa till filmen. Det gällde inte minst språket i filmen: engelska.Stephan Linnér, KvP: "Som en ordinär B-film kan också Slagskämpen...

Visa all press

Sverige 1981. Speakertext: "Den 28 oktober 1981 grundstötte en sovjetisk ubåt på svenskt territorialvatten alldeles utanför topphemliga örlogsbasen Karlskrona. [Svartvita bilder visas av den grundstötta ubåten.] Sverige fann sig indraget i konflikten mellan stormakterna.

Främmande ubåtar kränker regelbundet svenska vatten. Flottan har hittills misslyckats med att fånga en enda inkräktare.

Stormakternas hundratals kärnvapenbestyckade ubåtar är dagens slagkraftigaste vapen för de är näst intill oupptäckbara.

Den 9 april 1984 testas en epokgörande ubåtsspaningsapparatur i hemlighet utanför Stockholm inför svenska och amerikanska dignitärer."

En bilkolonn anländer till en marinbas. Ett antal civilklädda herrar går ombord på en ubåt som därpå löper ut och dyker. Herrarna visar sig bl a vara den svenske försvarsministern, Miller från den amerikanska underrättelsetjänsten och Mandell, svensk uppfinnare och mannen bakom den "epokgörande ubåtsspaningsapparaturen", som utgörs av en "superstark grön laserstav" som kan upptäcka ubåtar på långt avstånd. Mandell gör en framgångsrik demonstration av sin uppfinning.

Tjuvar tar sig in i Mandell Electronics och stjäl den gröna laserstaven, Mandells uppfinning. Med hjälp av gastuber får man sedan hela byggnaden att explodera. Vid flykten kör tjuvarna över en av Mandells vakter.

Sedan larmet gått infinner sig den förtvivlade Mandell, Miller och Stig Larsson från den svenska militära underrättelsetjänsten. Larsson finner snabbt ut att en insider måste ha begått brottet och sätter igång utredningen.

Det första Larsson tänker på är att sätta in en insider i sin tur, en som kan ta reda på vad som händer i Mandells omgivning. Valet faller på Thomas Kallin, svensk mästare i lätt tungvikt och stamanställd vid kustjägarna, ett av de svenska elitförbanden. I samråd med Kallins befäl ser Larsson till att Kallin får avsked för bristande disciplin, sedan han provocerats och attackerat en kollega.

Larsson engagerar Kallin som går in på dennes förslag inför utsikterna att få komma tillbaka till kustjägarna.

Mandells chaufför arresteras för innehav av narkotika som Larsson i själva verket planterat i dennes lägenhet. I stället anställs Kallin som chaufför åt Mandell med hjälp av Theresa, Mandells assistent, som är i Larssons sold. Larsson misstänker att Mandell och Miller båda ligger bakom stölden.

Blom skjuts under en rast i fängelset av Baxter, Vietnamveteran och Mandells tekniske rådgivare och gorilla, med ett gevär med kikarsikte. Baxter arbetar i själva verket för Miller.

Detta är ett bakslag för Larsson som tänkt sig att Blom skulle bekänna sin skuld i stölden och ange sina uppdragsgivare. Han ger Kallin i uppdrag att kopiera information i Mandells dator. Denne lyckas med uppdraget, men när Miller på besök hos Larsson råkar se datalakan, härstammande från Mandell, blir han övertygad om att Larsson har en insider som arbetar för honom.

Mandell hämtar den internationelle vapenhandlaren Lazlo på Arlanda. Hans avsikt är att via Lazlo sälja sitt ubåtsspaningssystem till ryssarna.

När de båda sitter i förtroligt samtal på en restaurang, fotograferas de av Kallin, som skuggat dem. När denne för Larsson lägger fram sitt fotobevis, visar det sig att han även råkat fotografera sig själv i en spegel. Den ständigt närvarande Miller skrattar ut honom som amatöragent, varpå han avskedas av Larsson. Som avslöjad insider är han värdelös. Och naturligtvis kan han inte gå tillbaka till sin arbetsgivare Mandell.

Baxter kommer hem till Kallin, misshandlar honom och försvinner.

Kallin är trött på att bli lurad. Han vill nu framför allt hitta Baxter, som, menar han, vet vad som pågår.

Arlanda. Lazlo anländer med flyg från utlandet.

Kallin följer i bil efter Baxter, som i ett garage träffar Lazlo för försäljning av den gröna laserstaven. Kallin bevittnar dold det hela.

Larsson ställer i Millers närvaro Mandell mot väggen. Han säger att Mandell arrangerade stölden av laserstaven och sålde den till Lazlo för vidare befordran till Sovjetunionen.

Larsson; "Lasern får inte lämna landet."

Miller: "Fanstyget är värdelöst skrot."

Larsson tror honom inte: "Ni hittade ju en ubåt vid testet."

Miller: "Ja, men efter en stund smälter staven."

Mandell: "Det är sant. Pulserna förstör staven på fotokemisk väg."

Miller: "Usel forskning - men god affär. Vi säljer skiten till ryssarna."

Larsson: "Ska jag säga det till ministern?"

Mandell: "Det vet han redan. Vi berättade allt."

Miller: "Du kommer att få ett PM på ditt skrivbord från honom som säger: Inställ utredningen!"

Larsson meddelas att Kallin håller på att skugga Lazlo. "Fan också," säger Larsson.

Kallin har följt efter Lazlo till hamnen där han på en motorkryssare överlämnar laserstaven till sin kund. Men Kallin tar sig ombord, slår ner Lazlo och tar hand om laserstaven.

Tillbaka i sin bil övermannas Kallin av Baxter, men han får fart på bilen och efter en vansinnesfärd lyckas han befria sig sedan bilen gått över kajen och hamnat i vattnet. Baxter blir kvar i bilen och drunknar.

Larsson och Miller anländer till kajen. Kallin berättar att Baxter blivit kvar i bilen och med honom den hemliga lasern.

Larsson: "Hemliga lasern? Vad yrar du om?"

Kallin: "Jag dödade en människa. Det är ditt fel!"

Larsson: "Besök mig på måndag så ska vi se om du kan få komma tillbaka till kustjägarna."

Kallin: "Far åt helvete!"

En tid senare. Kallin är på morgonen på väg till boxningsträning. Han har en ny fin sportbil. En svart Mercedes börjar förfölja honom.

Pressreaktion Svensk filmografi

Storstadskritikerna var huvudsakligen negativa till filmen. Det gällde inte minst språket i filmen: engelska.

Stephan Linnér, KvP: "Som en ordinär B-film kan också Slagskämpen passera.

Men invändningarna är många.

Språket först och främst! I svenska öron låter det egendomligt att höra Gösta Ekman, Kåre Mölder m fl tala engelska till vardags, speciellt när den kontrasteras mot de utländska skådespelarnas naturliga språkbruk. Det blir onaturligt och irriterande. (-)

Själva berättelsen är förvånansvärt seg för att vara regisserad av en engelsk regissör. Det pratas på tok för mycket och speciellt det småsnackande som skall ge intryck av vardagston upplever jag som generande amatörmässigt.

Actionscenerna känns mer eller mindre påklistrade. Det värsta exemplet är ett fartfyllt slagsmål i en biljardsalong som visar sig inte ha något med filmens fortsatta handling att göra.

Kåre Mölder i titelrollen är trubbig och mycket svensk. Gösta Ekman som SÄPO-chef är inte bra. Det gäller speciellt när han tillåts lägga in vardagligheter (typ näspetning eller att trassla sig ur en bil) eftersom detta på ett felaktigt sätt får publiken att associera till skratt, och Papphammar.

Filmens behållning står de utländska skådespelarna för, som proffsigt går in för att göra varken mer eller mindre än vad som skall göras, nämligen action. Det gäller framför allt Dennis Hopper, med sin egenartade utstrålning, som gör CIA-mannen, men även David Wilson som hårdhudad torped."

Jurgen Schildt, AB: "Ett företag som Slagskämpen strider mot det mesta, inte bara mot resterna av vårt logiska förnuft. Framför allt strider det mot två bergfast etablerade övertygelser. Dels insikten att Stockholm inte är mera lämpat som storpolitisk och maktpolitisk arena än Sörgården som 20-talets Chicago. Dels också vetskapen att s k blandproduktioner är dömda att gå åt fanders. (-)

Produktionskapitalet är (-) blandat och internationellt. (-) Spelledare och chef för mångfalden har varit engelsmannen och den frenetiske dilettanten Tom Clegg. Han drog, som Schiller på sin tid uttryckte det, ut med tusen master och driver in i hamnen på en planka.

Ett faktum är nämligen att den här historien doppats i en enastående marinad av jönsigheter, valhänthet och generell förvirring. Eftersom Stockholm är centrum för valhäntheten bjuds naturligtvis på kräftor och bastu. (-)

Är det en vuxenfilm för barn eller en barnfilm för vuxna? Ho vet. Under alla förhållanden hoppas jag att den arbetssugne Ekman lyft en kvarts miljon för sveda och värk. Och att Hopper, som inte brukar kliva på vilka imbecilliteter som helst, lyft två. Det kan nämligen inte vara så putslustigt att medverka i ett kriminellt halvpekoral där ingen hittar in och ingen hittar ut och där engelska språket för omväxlings skull översatts till ett slags artistiskt esperanto.

Thrillerkonsten och storpolitiken ligger där de ligger.

I Stockholm gömmer sig på sin höjd Sergelfontänen och mästerdetektiven Blomkvist.

Godnatt jord."

Eva af Geijerstam, DN: "Harry Kullman skulle knappast känt igen sig i den film som till sist lämnat engelsmannen Tom Cleggs nävar. Många manuskockar har varit med och petat i Kullmans ursprungshistoria, och resultatet är en lika utslätad som förvirrande soppa, berövad all suggestionskraft.

Med sinne för publika illusionsnummer behandlar Slagskämpen (-) inte längre en konspirativ och icke-demokratisk struktur, utan helt handfast en laserdetektor för ubåtsjakt på avvägar. (Olycksaliga U 137!)

Tomas Kallin, hos Kullman historiens motor, är reducerad från en komplicerad och till att börja med odelat sympatisk anti-hjälte till, som någon kallar honom i filmen, "a sweet kid", en trevlig grabb i största allmänhet.

Så spelas han också av Kåre Mölder, vars Kallin därmed blir lika viktig - eller oviktig - som alla övriga personager.

Det är alltså med dalande intresse man betraktar både honom, Dennis Hoppers amerikanska underrättelseofficer, Gösta Ekmans kollega, Hardy Krügers företagsledare och övriga medverkande.

Lägg till detta Tom Cleggs markanta okänslighet för stämningar och spänningar, som gör att varje bild känns lika lång och får samma valör. Han tycks knappast ha tänkt ens med nävarna."

Elisabeth Sörenson, SvD: "Det händer att Thomas Kallin (Kåre Mölder) drämmer till först och tänker sedan men tonvikten ligger inte där. Man kan säga att Kallin-Mölder är en fighter-typ tillräckligt ung och grön för att passa som bricka i det spel som Säpo-chefen Stig Larsson söker föra.

Det handlar kort sagt om manipulation och på den punkten tycker jag att filmen är bra. Gösta Ekman som manipulatorn Stig Larsson är övertygande. Han gestaltar en person vilken, bakom attityden av nedtonad och luttrad eminens, ganska hänsynslöst utnyttjar människor för sina syften. Mölder får fram den tilltagande vilsenheten hos handlingsmänniskan som inte vet åt vilket håll handlingarna skall riktas och känner att marken börjar glida.

Mot den yttre ramen med den stulna ubåtsdetektorn och härvan kring uppfinnaren Mandell kan man ha åtskilliga detaljanmärkningar - regin är stundom rätt slarvig - och man har ibland anledning att säga sig att såhär skulle det inte gå till i verkligheten. Som helhet tycker jag ändå att det här svenska försöket intar sin plats i dussinraden av agentthrillers. Och blandningen av svenska och mer naturligen engelskspråkiga aktörer fungerar."

Kommentar Svensk filmografi

Filmen Slagskämpen är en fri bearbetning av romanen med samma namn (1980) av Harry Kullman (1919-82). Regissören, engelsmannen Tom Clegg, hade tidigare huvudsakligen varit verksam i brittisk TV.

Om filmens finansiering berättade SvD (20.10.1983): "Filmprojektet har den i svenska mått mätt stora budgeten 12 miljoner kronor (70% svenska, 30% engelska pengar). Så mycket trots att alla scener spelas in i Stockholm. Förklaringen är satsningen på actionscener samt dyra skådespelare. (-)

Merkostnaden med [stuntregissören Peter] Brayham och de stuntscener han styr är enligt producenten Björn Henricson en miljon, minst. Men så skall publiken få uppleva det häftigaste som svensk film åstadkommit. Brayham kan sitt jobb efter c:a 65 långfilmer och över 1.500 TV-inspelningar med stuntscener."

Redan 1981 var det tal om en filmatisering av Harry Kullmans "Slagskämpen". Ingemar Ejve skulle producera med en budget av 20 Mkr, Alf Kjellin svara för regi, och huvudrollerna skulle gestaltas av bl a Bo Svenson (f 1941), bosatt i Hollywood, och Thomas Hellberg. När den irländske samproducenten drog sig tillbaka, sprack emellertid projektet (Expr 25.6.1981).

Det återupptagna projektet ledde till en rättslig tvist mellan Bo Svenson och producenterna. Sedan det ursprungliga projektet inte kunde förverkligas 1981 krävde Svenson då Nordisk Tonefilm på kontraktsenliga 210.000 dollar men fick efter förlikning 25.000 dollar med rätt att först bli tillfrågad, om projektet senare skulle realiseras. 1983 stämde Svenson Nordisk Tonefilm på närmare 1,5 Mkr för avtalsbrott. eftersom han inte blivit kontaktad för att spela huvudrollen i det nu återupplivade projektet. Nordisk Tonefilm genmälde genom Ingemar Ejve dels att manuset nu var ett helt annat än 1981, att huvudrollen nu var en värnpliktig och därför inte kunde spelas av "en gubbe som Svenson", dels att Nordisk Tonefilm inte längre ensamt producerade Slagskämpen - man ägde bara cirka 20%, att filmrätten för boken var såld till Björn Henricsons (tidigare anställd vid Nordisk Tonefilm) Terra Film (ett bolag som Henricson just förvärvat från Ejve), och att den engelske medproducenten krävde en engelsk regissör (i stället för den ursprungligen påtänkte regissören Alf Kjellin, som delvis gottgjordes med ett visst belopp), meddelade Rolf Fällström i SvD (5.1.1984).

Stockholms tingsrätt avgjorde 1986 målet till Nordisk Tonefilms fördel och Svenson dömdes att betala produktionsbolagets rättegångskostnader med 56.000 kronor (Expr 5.6.1986).

Huvudrollsinnehavaren Kåre Mölder hade tidigare bara gjort en filmroll, som Mackans kille i Birgitta Svenssons Mackan (1977/22). Därefter hade han i två år kontrakt med Riksteatern och hade sedan varit knuten till Teater Aurora i Gubbängen utanför Stockholm. Tanken var att han med namnet Cory Molder och Slagskämpen som karriärverktyg skulle hjälpas fram till en internationell karriär. Härav blev intet.

Slagskämpen blev en flopp, även internationellt. "Världslanseringen" blev utan framgång.

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se