Sömnen (1984)

Media (2 st)

Hör mer om denna film i vår podd "Svenska julfilmer"

Originaltitel	Sömnen
Svensk premiärtitel	Sömnen
Dvd-titel i Sverige	Sömnen

Regi	Lennart Svensson
Manus	Ulf Lundell
Producent	Bengt Wendin
Foto	Lasse Björne
Musik	Ulf Lundell Backa Hans Eriksson Hasse Olsson Mats Ronander Åke Sundquist
Scenograf	Anders Barréus
Klippning	Lennart Svensson
Ljudtekniker	Folke Beck-Remnes Erik Svanberg
Regiassistent	Håkan Wretljung
Scripta	Gunilla Jakobson
Inspelningsledare	Kerstin Eriksson Peter Gustafsson
B-foto	Dan Myhrman Bertil Rosengren
Stillbildsfoto	Håkan Wretljung
Musiktekniker	Jan Ugand
Rekvisita	Anders Dahlberg
Kläder	Lotta Petersson
Smink	Lotta Petersson
Klädassistent	Madeleine Hjort
Ljudläggning	Lars Lundberg

Mats Ronander	Tommy Cosmo
Maria Lindberg	Helena
Björn Andersson	Pix
Pia Garde	Dessi
Utas	Greger
Anders Åberg	Fred
Örjan Ramberg	Bonk
Håkan Serner	pappan
Mimi Pollak	farmodern
Bert-Åke Varg	Måndag
Niels Dybeck	Torsten
Fillie Lyckow	Alma
Gösta Krantz	Bertil
Inger Berggren	Lilian
Jan Waldekranz	Sigge
Annmari Kastrup	Ingela
Ola Wahlström	Bengt
Jonna Arb	Yvonne
Pontus Gustafsson	Rolle
Gunnar Falk	Henrik
Bernt Overmark	Bernt
Janne Bark	Kriss
Åsa Winqvist	Bella
Marie-Louise Mannervall	en dam
Merja Hartikainen	bankkassörskan
Clarence Öfwerman	musiker
Hasse Olsson	musiker
Åke Sundquist	musiker
Backa Hans Eriksson	musiker
Rutger Gunnarsson	musiker
Glen Myerscough	musiker

Produktionsbolag	Måsen Film AB		(för)
	Stiftelsen Svenska Filminstitutet
	Thorn-EMI Films Ltd. Screen Entertainment
	Måsen Film AB
	Pandion
	Sandrew Film & Teater AB
Distributör i Sverige (35 mm)	Sandrew Film & Teater AB	1984
Distributör i Sverige (DVD)	Studio S Entertainment	2015
Laboratorium	AB Film-Labor
Mixning	FilmMixarna AB

Rocksångaren Tommy Cosmo vaknar på ett hotell, trött och bakis. Ute på stan ser han en affisch av sig själv. Han tar upp en pistol och skjuter ett hål i den.

Tommy åker tillbaka till Stockholm, minns det vilda turnélivet och klipper av strängarna på sin gitarr. Han tar ut alla besparingar från banken och ger sig iväg norrut, trots vilda protester från sin producent, till Åre. Innan dess har han besökt kompisarna Pix och Dessi, som ryker ihop i ett gräl om Pix otrohet.

I Åre bor han ensam i en stuga med sin hund. Under en promenad på berget är han nära att ramla utför en brant men klarar sig. Han träffar Fred och dennes hustru Helena. Fred berättar lite ursäktande att han arbetar med reklam.

Tommy lånar en jeep, och Fred föreslår att de ska åka och plocka hjortron. Maria håller sig hela tiden på sin kant, och väl hemma igen går hon och lägger sig tidigt.

Fred och Tommy fortsätter att festa. Fred berättar hur hon var tidigare, pigg och glad. Nu är det som om luften gått ur henne. De är ute och buskör med jeepen på natten och tränger ned en polisbil i diket. Den tar upp förföljandet men de klarar sig.

När Tommy vaknar dagen därpå har Fred åkt tillbaka till Stockholm. Men Helena är kvar, och de åker in till Åre. Helena kör jeepen som en galning. På restaurangen blir hon full av vin och champagne. Till personalens förvåning dansar hon runt den eftermiddagstomma restaurangen innan hon snubblar och gör sig illa. Tommy kör hem henne till stugan. Han frågar om det är riktigt att hon suttit på ¿hispan¿, vilket Fred har påstått.

Helena berättar om sitt liv: att hon levde för upproret, att hon blev sjuk när hon upplevde hur det ebbade ut. De är tillsammans några dagar.

När Helena måste åka tillbaka till Stockholm följer Tommy med. På tåget får Tommy idén att han vill bli till en mås och lära sig flyga. Det gör Helena lite irriterad; hon ser det som en brist på allvar och verklighetsförankring. De älskar i sovvagnen.

Tillbaka i Stockholm köper Tommy en kikare på NK och studerar måsar. Kikaren provocerar hans far, som har ett gatukök; han tycker Tommy bara går och slår dank.

Tommy hälsar på Dessi, som i ett av deras ritualiserade gräl kastar ut Pix och därefter ångrar sig. När Tommy prövar sin kikare från sin lägenhet ser han tvärs över gatan en man i karatekläder som sitter och skriver. Det är Greger, som upptäcker Tommy och vrålande kommer upp till honom. Vrålandet ingår i hans livsfilosofi; han tycker allt har blivit så håglöst, stilla och tyst.

Tommy går förbi almarna i Kungsträdgården och minns almstriden. Han studerar måsar och rekar på Gärdet. På bussen möter han Helena, som har flyttat ifrån Fred. Hon berättar att hon är med barn, och frågar Tommy hur hon ska göra. Ska hon behålla det eller ej?

Hemma i hans lägenhet hittar hon hans pistol. Han försöker ta den ifrån henne och den går av. Hon busar och leker tjurfäktare med hans affischer och ser Greger med ett vrål kasta ut sin skrivmaskin genom fönstret. Tommy ger honom genast en ny och som en hyllning till sköna Helena skjuter Greger sönder mätarskåpet med sin pilbåge.

Julen firas hos Helenas föräldrar. Det är nubbevisor, supande och matfrosseri tills Tommy börjar må illa och flyr ut på muggen. När han får mandeln i gröten lyckas han bara få ur sig rimmet "Mera borsten/Torsten". Väl hemma igen tappar de julklappen, en servis, i golvet.

Pix hjälper Tommy att svetsa samman en stor mås. Han saknar Dessi, som är försvunnen, och vill att de ska samla det gamla gänget till en stor fest. Han saknar upproret. Allt kan inte bara dö bort i meningslöshet och feghet.

De besöker Fred på reklambyrån, som berättar att han sagt upp sig. Tommy får skäll av sin far, som tycker att han måste skärpa sig; det är allvar nu, när Helena är med barn.

Det blir en stor fest med hela gänget, men inget är som förr, och det hela kulminerar i att Greger krossar bordet med ett karateslag. Tommy går därifrån, men Helena hinner ifatt honom och undrar om han är sur.

Det är dags för måsen att lyfta. Det sker på Gärdet. Den dras upp i luften av en jeep, och Tommy svävar över Stockholm innan han störtar i ett träd, men utan skador. När Tommy och Helena efteråt firar med champagne, ringer Pix: Han är dålig och Tommy finner honom medvetslös. Pix har tagit en överdos och dör på sjukhuset. Dessi anklagar sig gråtande för vad som skett.

Uppmuntrad av Helena ger sig Tommy ut på turné igen. När han kommer hem mitt i natten, ser han en annan kropp bredvid Helena i sängen. Han går ned till Strömmen med pistolen i handen, men slänger den i vattnet. Över Strömmen seglar måsarna i morgonljuset.

Censurnummer	124623
Datum	1984-03-01
Åldersgräns	Tillåten från 11 år
Originallängd	2665 meter
Kommentar	Aktlängder: 530-455-499-470-452-259 m.

Bildformat	1.66:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Dolby Stereo
Färgtyp	Färg
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2665 meter
Längd i minuter	97 min
Akter	6 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

Recensenterna var inte särskilt imponerade av långfilmsdebuterande Lennart Svenssons filmatisering av Ulf Lundells andra roman. Trots enstaka ljuspunkter saknade man tätheten i romanen och framför allt den lite sömniga samtidsstämning som Lundell ville gestalta. "Botten", var rubriken i Expressen. Till de mer positiva hörde Mario Grut i Aftonbladet som rubricerade sin recension "En juste rulle - egentligen".

Mario Grut, AB: "Filmen är vad den är. Och jag antar att de som diggar Lundell kommer att digga även den. Med goda skäl dessutom. För filmarbetet är i all sin enkelhet välgjort. Tracket är starkt. Och på spelet i filmrollerna finns inget att klaga. Mats Ronander med sitt dröjande och lite reserverade spelsätt är rentav en utmärkt Cosmo. Mannen som kommer loss bara i rockens ställföreträdande frigörelser.

Hur är det då med filmen? Är den okej? Ja, det är den väl. Egentligen."

Eva af Geijerstam, DN: "Det har vädjats om att jämförelser mellan romanen och filmen Sömnen ej måtte föranstaltas. men Lundell, som skrivit filmmanuset, och regissören Lennart Svensson får nog ändå finna sig. En jämförelse förklarar varför filmen försvinner in på lagret för Hygglig men Oansenlig Filmframställning. Lennart Svensson har med schvung i hantverksdetaljerna överfört en ramhistoria, men inte orkat formulera undertexterna, betoningarna - dvs historiens förutsättningar - i ett eget bildspråk.

Det bör man nog göra för att film inte må vara bok.

Sålunda är det sömnsjuka Sverige frånvarande i filmen; miljöerna, fonden mot vilken Tommy Cosmos svenska kris skall tecknas. Romanen har sin styrka i just dessa observationer i marginalen, de snabba miljösvepen, scenerierna, mellanrummen i ordmassan.

Filmen förblir egendomligt konfliktlös och spänningsfri, och det inställda uppror man då och då längtansfullt hänvisar till alldeles obegripligt."

Mats Olsson, Expr: "Lennart Svensson har gjort en långsam, trög och ointressant filmversion av 'Sömnen'.

Det behöver inte vara Svenssons fel. Jag tror helt enkelt inte Ulf Lundells romaner lämpar sig för film. De romaner som blir de bästa filmerna är de romaner som redan i sitt original är skrivna nästan som filmmanus.

Lundell använder en helt annan berättarteknik. Han för ofta inre monologer med sig själv, monologer som ger insikt om figurerna och blir en förklaring till deras handlande.

Inre monologer kan man inte föra på film. Och när manusförfattare Lundell själv och regissör Svensson inte lyckats ersätta dem med nåt annat i bild blir resultatet torftigt."

Marie Olofsson, StT: "Trots alla klichéer är de tjugo första minuterna av Sömnen nästan bäst. Vi får se den trötta rockstjärnan som till slut klipper av strängarna på sin gitarr, när den första går av slutar musiken abrupt.

Bättre, eller mer överraskande än så blir filmatiseringen av Lundells roman och manus inte. Lennart Svensson, den långfilmsdebuterande regissören, vill själv, efter uppmaning av Lundell, se filmen som den vore gjord 'fritt efter manus, fritt efter boken, fritt efter verkligheten'. Ja var inte för orolig, det går aldrig att jämföra en bok med en film, eller snarare att översätta ordagrant. Det vet vi."

Hans Schiller, SvD: "Som ofta i svensk film kommenteras också i Sömnen alla handlingar medan de sker och av de som utför dem. Eftersom det är fråga om en sorts ungdomsfilm skriker man också Hejsan, tjoar, omfamnar, vrålar ibland Tjenare, öppnar och stänger dörrar, skrålar samt skrattar. Allt med den regelbundenhet som bara den totala monotonin kan skänka.

Vad det gäller aktörerna är deras prestationer inte mycket att orda om. Flera är amatörer och gör säkert så gott de kan eller som de blir tillsagda, men vad hjälper det i ett sammanhang där regissören varken har något att säga sina skådespelare eller sin publik."

Mikael Timm, Chaplin: "Regissören, Lennart Svensson, verkar inte ha reflekterat över det faktum att film faktiskt är ett bildmedium. Här finns nästan inget berättande i bilder. Dialogen berättar, bilderna illustrerar. (-)

Huvudrollen innehas av Mats Ronander. Han är en utomordentligt skicklig musiker som dessutom i sina texter demonstrerar en påtaglig verbal begåvning. Som skådespelare är han däremot amatör och det märks.

För att blanda amatörer och professionella på ett sätt som stärker filmen måste regissören förstå att utnyttja det unika i varje amatör, han måste lyfta fram egenheterna och få enstaka kvalitéer att lysa så starkt att de ersätter amatörens brist på allroundkunnande. Så arbetar t ex Bo Widerberg och Louis Malle.

Lennart Svensson går den andra vägen. Han krymper amatörer och skådespelare så att de blir till klichéer. Personinstruktion verkar knappast ha förekommit. Överspelet är stundom grandiost, i andra scener vet inte de medverkande vart de skall rikta blickarna eller vad som skall gestaltas. Överhuvudtaget får man en känsla av att filmen spelas av statister som vill bli avlösta. (-)

Det som för mig personligen gör filmen Sömnen till en deprimerande upplevelse är att den är ett fullödigt exempel på den instängdhet som svensk film görs i. De ansvariga verkar aldrig ha besökt en konstutställning, ett cinematek, en levande teater - än mindre har de läst något om berättandets konst. De verkar inte ens ha tittat på någon spännande serieteckning. Referensramarna utgörs av TV. Filmarna tar över estetiken från ett annat medium. Vi får en spelfilm vars nyfattigdom inte främst har med ekonomi att göra utan med konstnärlig och intellektuell slapphet."

Kommentar Svensk filmografi

Romanen "Sömnen" av Ulf Lundell (f 1949) utkom 1977. De första kontakterna mellan Lennart Svensson (f 1952) och Ulf Lundell om en filmatisering av romanen togs 1978. Inspelningen skulle äga rum 1980, och då talades det om att Ulf Lundell själv skulle spela huvudrollen. Det projektet somnade in av brist på kapital. Tre år senare, i augusti 1983, kom inspelningen igång, nu med rockmusikern Mats Ronander (f 1954) i huvudrollen.

Svensson hade varit verksam inom beställningsfilmen och dessförinnan skådespelare före långfilmsdebuten med Sömnen.

Originaltitel	Sömnen (Roman)
Författare	Ulf Lundell

	Stockholm	Sverige		1983-08-22	1983-11-02
	Åre	Sverige		1983-08-22	1983-11-02

Sverigepremiär	1984-03-09	Cinema	Göteborg	Sverige	97 min
	1984-03-09	Sandrew 1	Malmö	Sverige	97 min
	1984-03-09	Kista Bio 1	Stockholm	Sverige	97 min
	1984-03-09	Sandrew 1	Stockholm	Sverige	97 min
	1984-03-09	Victoria 2	Stockholm	Sverige	97 min
	1984-03-09	Sandrew	Sundsvall	Sverige	97 min
	1984-03-09	Åredalens Bio	Åre	Sverige	97 min
	1984-03-09	Sandrew 1	Östersund	Sverige	97 min
	1984-03-09	Sandrew 2	Östersund	Sverige	97 min
Urpremiär	1984-03-09			Sverige	97 min	(se sverigepremiärerna)
TV-visning	1990-11-26	TV3		Sverige	93 min
	1996-07-06	Kanal 5		Sverige	93 min
	1997-02-23	Kanal 5		Sverige	93 min
Dvd-release	2015-02-16			Sverige

Originaltitel	Nog nu
Av	Ulf Lundell
Orkester	The Cosmopolitans
Exekutör	Ulf Lundell

Originaltitel	Wonderful Tonight
Av	Eric Clapton

Originaltitel	All for the Love of Rock and Roll
Av	Bobby Butani
	Jeff Salen

Originaltitel	We've Gotta Get Out of This Place
Av	Animals

Originaltitel	Every Raindrop Means a Lot
Av	Tages

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2644

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatnegativ
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild
Bärare	16 mm

Typ	Tonnegativ
Bärare	35 mm

Typ	Printmaster
Bärare	35 mm

Typ	Printmaster
Bärare	35 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Femte versionen. Av Ulf Lundell.
Omfång	117 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Sjätte versionen. Av Ulf Lundell.
Omfång	118 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	En film av Ulf LUndell.
Omfång	145 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Sjätte versionen. Av Ulf Lundell.
Omfång	118 s. + 7 s. ändringar och rollista.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Dialoglista.
Omfång	34 s. + 2 s. handskrivna sångtexter.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Omfång	Ca 250 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Av Ulf Lundell.
Omfång	101 s.
Språk	Svenska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	12
Färg papper	19
Bakombild papper	SET
Dia	SET
Album	Nej

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska