Grundfakta

Media (1 st)

Originaltitel Tvätten
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Producent
Manus
Produktionsland
Produktionsbolag
Åldersgräns Barntillåten
Dialogspråk
Sverigepremiär 1985-10-12

Medverkande

Mats G. Bengtsson
doktor Blom/luffaren Bill

Krister Broberg
luffaren Sture

Thomas Lundqvist
fröken Velma Blüchner, sångerska

Ellen Lamm
flickan Lisa

Julia Hede
Mona, Lisas mamma, tvätterska

Om filmen

Genial dekor av Carl Johan De Geer i Håkan Alexanderssons första långfilm, där Mats G. Bengtsson (Hilding i Tårtan) tvångsplacerar flicka hos fjolla besatt av...

Visa hela texten

Handling

Med stor ansträngning vaknar doktor Blom i sin säng, svettig och fylld av ångest. Hans hem är en smutsig och bråtig kombination av mottagning och bostad. Som alltid inleder han dagen med...

Visa hela handlingen

Press

Tvätten fick ett i huvudsak gott mottagande av kritikerna även om flera ställde sig tveksamma till filmens humor och förmåga att fånga barns uppmärksamhet. Andra applåderade att man...

Visa all press


Relaterat

Om filmen

Genial dekor av Carl Johan De Geer i Håkan Alexanderssons första långfilm, där Mats G. Bengtsson (Hilding i Tårtan) tvångsplacerar flicka hos fjolla besatt av smuts.

Dostojevskij kunde ha gjort inledningen, där Mats G. Bengtsson ligger kallsvettig i ett rum som ser ut som ett ryskt vindskontor. Han har stålbågade glasögon och är fullt påklädd under täcket: linne, skjorta, fluga, långkalsonger, byxor och hängslen. Vid sängen står en skål med ett berg vita tabletter och på ett snöre hänger ett par strumpor på tork. Doktor Blom, för han är läkare, lägger sina använda i en tvätthink. De sjunker sakta ner i djupet. Så gräver han med en burk i tablettskålen och vacklar ner till mottagningen, komplett med kuvös och skelett.

"Ångest! Ångest! Se så vackert de glänser, tabletterna!" Doktorn halsar ur burken och kidnappar barn med sin Volvo Duett, barn som ska placeras i renare och mer ordentliga hem. Som Lisa. Lisa och hennes mor Mona, Ellen Lamm och Julia Hede, delar en skorpa till kvällsmat. Mona slavar i ett tvätteri där ingenting blir rent. En djungel av klädstreck, hav av lödder, oljiga trummor där allt fastnar, strömbrytare som sprutar blixtar.
Smuts. Lisas nya mor Velma, Thomas Lundqvist med falsettröst, är besatt av att allt måste tvättas. Flickan är smutsig, koftan är smutsig och dockkläderna är smutsiga. Med armarna i en hink sjunger Lisa, på melodin till "I en sal på lasarettet":
I ett kök hos styvor Velma/ fyra trappor över gårn/satt en stackars liten flicka/som har flätor i sitt hår/Och en dag den lilla frågar/Får jag komma hem till mor?/Nej det får du ej ditt busfrö/torka genast bort ditt snor/Du får inte träffa mamma/förrn hon lärt sig lite vett/Sköta barn min lilla flicka/kräver kunskaper i tvätt/Flickan tvättar flingor falla/ i den lilla flickans hink/hennes händer känns så kalla/tårar fälls vid varje blink.

"Jag har mina befogenheter!" säger doktorn. "Trots upprepade varningar har ni inte förändrat er!" Det var tur att Håkan Alexandersson och Carl Johan De Geer inte förändrade sig. De hade gjort serierna Tårtan, Doktor Krall och Privatdetektiven Kant för TV2:s barnredaktion. Att en bagare räddar sin suicidala kollega med en fis och en supande detektiv som sadlat om till psykoanalytiker lindar in nyfödda varmkorvar i fetvadd tyckte inte alla att barn skulle se. Radionämnden höll inte med, och trettio år senare har barnen sett dvd:erna med sina barn, som kan Tårtan-sången utantill.

"Jag skulle få en synlig prutt att komma ut ur en byxa." De Geer skojar om att han stod för det praktiska och Alexandersson för "grubblerierna" när de filmade. Den bakvända dramaturgin, kallade de sin metod."Man får aldrig bestämma slutet i förväg, då förstör man hela grejen." Vid trekaffet kunde någon få en idé som gav allt vi spelat in en helt ny innebörd. "Varje dag kommer man på att med de här människorna och de här platserna skulle man kunna göra det här, jamen då gör vi det… Jaha det regnar, ja men då filmar vi inte ute, då gör vi något annat. Om någon var sjuk eller höll på med något annat, ja då ändrade vi handlingen. Och de som inte hade en roll på några timmar de fick laga mat till de andra eller gå ärenden, eller hjälpa till att sy, eller bygga något."

Man hyrde ett rivningsfärdigt gjuteri där man kunde göra vad man ville; bygga miljöer innan man hittade på handlingen, gräva ner folk i jordgolvet, kortsluta ledningar. "Vi fick veta att det var eldfasta bjälkar och det var ju uppmuntrande. Då kunde vi hälla ut bensin och elda, och det gjorde vi varje dag. […] Filmscenografier i Sverige hade aldrig varit så här, de hade sett ut som Ikea-kataloger. […] Om det här var sidan hundra i en Ikea-katalog skulle folk bli förvånade."
Man använde ett uttryck till, förutom den bakvända dramaturgin. "Vi var mycket förtjusta i Buster Keaton", och liksom stumfilmslegenden använde man inga vitsar eller punchlines. Den skämtfria humorn, kallade man det. "Att skådespelarna var gravallvarliga, det tyckte vi var roligt."

"DÅRAR!" skrek en tv-producent som ville låsa in det paret visat upp och kasta bort nyckeln. Alexandersson, som dog 2014, fortsatte att gå sin egen väg. Hans filmer är bland de mest egensinniga i svensk filmhistoria.

Citaten är hämtade ur intervjuer på ettlitethusivasastan.se

Nina Widerberg (2018)

 

Boka filmen

Den här filmen finns i distribution hos någon annan än Filminstitutet. För bokning av filmen, kontakta aktuell distributör direkt. Se längre ned på sidan under rubriken ”Bolag”.

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel

Filmteam

Medverkande

Mats G. Bengtsson doktor Blom/luffaren Bill
Krister Broberg luffaren Sture
Thomas Lundqvist fröken Velma Blüchner, sångerska
Ellen Lamm flickan Lisa
Julia Hede Mona, Lisas mamma, tvätterska

Bolag

Produktionsbolag Meyerateljéerna
Alexandersson & De Geer Bildproduktion HB
Produktionsstöd Garantinämnden för kort- och barnfilm
Sveriges Television AB TV2 (Barnredaktionen)
Distributör i Sverige (16 mm) Folkets Bio AB 1985
Stiftelsen Svenska Filminstitutet 1985
Distributör i Sverige (DCP) Folkets Bio AB 2018
Distributör i Sverige (inst. video) Stiftelsen Svenska Filminstitutet 1985
Laboratorium Sveriges Television Filmlaboratoriet
Övrigt bolag Meyerateljéerna (stillbilder)

Handling

Med stor ansträngning vaknar doktor Blom i sin säng, svettig och fylld av ångest. Hans hem är en smutsig och bråtig kombination av mottagning och bostad. Som alltid inleder han dagen med att lägga sina strumpor i blöt och ta ett lugnande piller innan han tar itu med sitt allvarstyngda arbete.

Doktor Blom är i myndigheternas tjänst. Hans göromål är att rädda (röva) barn från olämpliga mödrar och placera dem i nya och ordningsamma hem.

På väg hem från ett sådant uppdrag kör han nästan på den dragspelsspelande luffaren Sture, som räddar sig genom att kasta sig i diket. När Sture sedan tvättar fötterna i en bäck flyter en strumpa förbi. Denna visar sig tillhöra Bill, en annan sorglös luffare med lika trasiga kläder som Sture. De båda luffarna slår sig ihop.

Doktor Bloms förrättning för dagen är att hämta den lilla flickan Lisa, som tillsammans med sin mor Mona sköter ett nedslitet tvätteri. Tvätteriet är en komplicerad inrättning, där ånga, tvättmaskiner, värmemätare och berg av skum ändå inte lyckas få tvätten riktigt ren.

All misär och allt arbete sliter hårt på Mona, som dock älskar sin dotter högst av allt. Doktor Blom meddelar emellertid Lisa att hennes mamma inte är godkänd av myndigheterna. Han sliter den skrikande flickan från hennes mor och kör iväg.

Till lämpligare mor åt Lisa har doktor Blom valt fröken Velma Blüchner, en mondän och "skönsjungande" sångerska, som bor i en prylbemängd lägenhet inte långt från tvätteriet. Fjättrad med handfängsel så att hon inte ska rymma tvingas Lisa ta pianolektioner för den stränga fröken Blüchner; hon längtar tillbaka till tvätteriet och sin mamma.

Luffarna Sture och Bill, som tillbringat natten vid utedassen intill tvätteriet, spelar dragspel respektive tvättbräda på fröken Blüchners innegård. Pengar kastas ned till gårdsmusikanterna, medan Lisa kastar ned en knapp från sin kofta. Hon får bannor för detta av fröken Blüchner, som även slänger ut sin tvätt genom fönstret och förtretad påstår att Mona inte lyckats få den ren.

Sture och Bill följer med den förtvivlade Mona till tvätteriet. Bill vill hjälpa Mona ur hennes belägenhet, medan Sture är övertygad om att man måste akta sig för både arbete och kvinnor. Bill menar dock att Mona inte är någon vanlig kvinna. Han lovar vakta tvätteriet medan hon går till Blom för att försöka få tillbaka sitt barn. Sture lämnar tvätteriet med sikte på det fria livet och en natt i Lummelundagrottan.

Vid Monas besök på Bloms mottagning ordinerar han henne samma tabletter mot ångest som han själv tar. Han sliter sedan åt sig Lisas kofta som Mona haft med sig (den som saknar en knapp). Utanför utedasset sitter en handbojad Lisa under tiden som fröken Blüchner avlägger ett besök på ett av de båda dassen. Sture går in på det andra för att få vara ifred. Plötsligt dyker även Mona upp; hon kramar Lisa och knockar sedan fröken Blüchner med dassdörren endast för att själv bli slagen medvetslös.

Sture tar med sig Lisa och bär fröken Blüchner upp till hennes lägenhet medan Bill tar hand om Mona. Efter att ha hjälpt Mona med all tvätt som tornat upp sig får han som belöning en ny kavaj. De dansar till grammofonen, alltmedan tvättmaskinen skummar över.

Fröken Blüchner tjusas av Sture. Hon bjuder honom på middag och ger honom finkläder så att han ska bli stilig till bjudningen. Under middagen finner Sture och fröken Blüchner att de har mycket gemensamt; de tycker båda om musik men hatar arbete. När fröken Blüchner gått från bordet vädjar Lisa om hjälp att fly. Sture går med på det om hon i gengäld åtar sig att diska. Det ringer på ytterdörren och Sture ger Lisa nyckeln så hon kan smita.

Utanför står dock doktor Blom med en blomsterkvast för att uppvakta fröken Blüchner. Han hejdar Lisas flykt. Blom överräcker blommorna och Lisas kofta till fröken Blüchner, för att sedan bedyra henne sin kärlek och fria. Fröken Blüchner berättar om Sture som räddat henne men ber Blom stanna och dansa. På tu man hand erbjuder Blom Sture pengar för att han ska lämna fröken Blüchner och honom själv i ensamhet. Sture, som är helt ointresserad av pengar (och fröken Blüchner), har dock ett annat förslag...

Efter dansen går Sture och Lisa och lägger sig, medan Blom och fröken Blüchner fortsätter sin tête-à-tête. Blom, som nu är i maskopi med Sture och Lisa, lyckas efter flera försök slutligen knycka nyckeln från fröken Blüchner, som uttråkad somnat av Bloms prat om sig själv. Han håller sitt avtal och ger nyckeln till de flyende.

När Lisa och Sture anländer till tvätteriet och öppnar porten väller det fram tvättlödder. Till slut finner de Bill och Mona som ligger och sover mitt i allt skummet. Vita av skum flyr de gemensamt från tvätteriet.

Dagen därpå hänger Blom upp sina blötlagda strumpor hos fröken Blüchner, och på landsvägen drar luffarna vidare.

Censur / granskning

Censurnummer 125742
Datum 1985-09-25
Åldersgräns Barntillåten
Originallängd 817 meter
Kommentar Aktlängder: 420-397 m.


Tekniska fakta

Bildformat 1.37:1
Ljudsystem Optisk mono
Bredd 16 mm
Hastighet 24
Längd i meter 817 meter
Längd i minuter 75 min
Akter 2 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Tvätten fick ett i huvudsak gott mottagande av kritikerna även om flera ställde sig tveksamma till filmens humor och förmåga att fånga barns uppmärksamhet. Andra applåderade att man försökte göra en annorlunda barnfilm och samtidigt behandla ett allvarligt ämne, barnomhändertagande.

Margareta Norlin, Chaplin: "Allt är stiliserat och konstruerat: dialog, skådespeleri, scenografi, musik.

Det enda som bryter det distanserade berättarsättet är barnets smärta i några scener ¿ den går ut rå och rak som ett knytnävsslag mot publiken

Men mest är filmen ett skillingtryck, sett genom komikens glasögon. Och med en rejäl brakskit mot den väluppfostrade och goda smaken. (-)

Som vuxen skrattar man hjärtligt åt medelklassens parodierade förfining, bestående av eländigt pianoklink, en överlastad inredning och att klä ut sig till middagen. Min erfarenhet av barns reaktioner får mig dock att förmoda att barnen inte kommer att skratta lika hjärtligt.

I barns ögon kan nämligen inte vuxna parodieras, vilket kunde stämma till eftertanke. Jag är säker på att de i stället med stor upprördhet kommer att höra doktor Bloms överhetsfasoner och tycka att det är precis verklighetstroget och tragiskt: 'Jag har mina befogenheter. Trots upprepade varningar har ni inte förändrat er!'

Å andra sidan har barn en hel del fysisk humor att gotta sig åt i den här filmen."

Eva af Geijerstam, DN: "Det är framför allt som motbilder till den "normala" barnkulturen Tvätten har sin funktion. Den har och utövar skamlöst sin förmåga att få densamma att framstå som hopplöst försagd och idyllisk.

Hos Alexandersson/De Geer hoppar inga halta bokhållare, eller ska man säga att det är just vad det gör.

Några officiösa hederstecken för insatser på barnkulturens område kommer de nog aldrig att få. Däremot är behovet av nerfostran i deras anarkistiska tappning stort och fnittrande upplyftande.

Detta sagt även med reservationen att Tvätten bäst lämpar sig för de ännu inte frälsta. Vi andra vill nog ha ännu mer frigörande grepp."

Anders Ahlberg, Expr: "För en vuxen är det lätt att se överdrifterna och bli fascinerad av filmens underliga scenerier. Men för ett barn är det som händer lilla Lisa skrämmande: att slitas från mamma och hållas i fängelse.

Rent filmiskt är Tvätten ett mästerstycke. Scenerierna är underbara, Carl Johan De Geers kameraarbete likaså. Det är så skönt att se en film med långa, sammanhållna tagningar, med en klippning som är motsatsen till videorullarnas hetspuls.

Därtill har Krister Broberg gjort musik som med absolut gehör stöder handlingen och bilderna."

Svenska Dagbladets David Grossman, som varit hejdlöst road av Alexanderssons och De Geers TV-serier, tyckte dock inte att Tvätten var så lyckad: "Men redan efter tio minuter av filmen inser jag att Alexandersson & De Geer inte behärskar långfilmsformatet och att de tagit sig vatten över huvudet i ett försök att tänja ut ett manus som lämpar sig bättre till ett halvtimmesavsnitt på TV. (-)

Problemet är dock att barnomhändertagande är ett allvarligt ämne som innehåller en hel del tragik och elände. Skall man göra komedi med tragisk underton krävs det finess och känslighet, som till exempel Charlie Chaplin ger prov på i Chaplins pojke.

Alexandersson & De Geer tycks helt sakna den känslan. Den ensamma förtvivlade modern (Julia Hede) framstår som patetisk, fröken Blüchner (Thomas Lundqvist) blir enbart en löjlig "drag"-figur och doktor Blom är trots Mats G. Bengtssons talang bara ännu en variant av "Hilding" i Tårtan.

Håkan Alexandersson vill inte kategorisera Tvätten som enbart en barnfilm men Folkets Bio bjöd i samband med pressvisningen en del lågstadiebarn till biografen. Att döma av deras reaktioner försvann koncentrationen redan efter en halvtimme och de få skratten kunde lätt räknas på ena handens fingrar."

Kommentar Svensk filmografi

Den smått absurda Tvätten orsakade en hel del förvirring bland recensenter och biobesökare (den premiärvisades endast i Stockholm och Göteborg).

Filmen bröt radikalt mot den konvention som hör barnfilmen till, bl a genom att behandla ett allvarligt ämne ¿ omhändertagande av barn ¿ utan att vara realistisk. Samtidigt är Tvätten genreöverskridande i sin blandning av fars, skillingtryck, melodram, socialrealism och surrealism, och blir på detta sätt en närmast avantgardistisk barnfilm. Till detta bidrar också den konsekvent drivna stiliseringen, inte minst i de scenografiska detaljerna, samt rollfördelningen, där den gänglige Thomas Lundqvist spelar Velma Blüchner och Mats G Bengtsson agerar både doktor Blom och luffaren Bill.

Tvätten var Håkan Alexanderssons (f 1940) debut som spelfilmsregissör. Samarbetet mellan honom och Carl Johan De Geer (f 1938) var dock betydligt äldre. Med bakgrund i Konstfackskolan i Stockholm hade de båda sysslat med film sedan slutet av 1950-talet. Deras TV-serier för barn, Tårtan (1972), Doktor Krall (1974) och Privatdetektiven Kant (1983), hade väckt uppståndelse, förfäran, undran och beundran. Vuxenpubliken delade upp sig i två läger ¿ de som älskade och de som hatade deras bisarra humor.

Inspelningen ägde rum i Meyer-ateljéerna på Västmannagatan 81 i Stockholm, där Alexandersson och De Geer spelat in sina filmer alltsedan Privatdetektiven Kant. Lokalerna inhyste tidigare Meyers konstgjuteri.

Inspelning

Sverige 1984 1984
Stockholm

Visningar

Sverigepremiär 1985-10-12 Folkets Bio Stockholm Sverige 74 min
Urpremiär 1985-10-12 Folkets Bio Stockholm Sverige 74 min
TV-visning 1985-12-19 TV2 Sverige 72 min
Annan visning 1986-04-04 Bio Victor Stockholm Sverige 74 min (Filmens Dag)
1986-04-05 Folkets Bio Stockholm Sverige 74 min (Filmens Dag)

Musikstycken

Ämnesord

DK Relationer, Samliv
DK Sagor

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 16 mm
Längd i meter 823


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 16 mm


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 16 mm


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 16 mm


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Duplikatpositiv
Bredd 16 mm


Typ Originalnegativ bild
Bredd 16 mm


Typ Tonnegativ
Bredd 16 mm


Typ Tonnegativ
Bredd 35 mm


Typ Tonpositiv
Bredd 16 mm


Typ Ljussättningsinformation
Bredd Kassett


Typ Slutmix
Bredd 16 mm


Typ Slutmix
Bredd 16 mm


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690
Affischtitel Först Tårtan, Krall, Kant... och nu! TVÄTTEN en film av Alexandersson/De Geer


Bestånd Manuskript

Typ Inspelningsmanus
Omfång 56 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Någonting hände på vägen till Lummelundagrottan.
Omfång 81 s. + 2 s. brev, rollista.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel The laundry.
Omfång 22 s.
Språk Engelska


Typ Inspelningsmanus
Omfång 79 s.
Språk Svenska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper 10
Album Nej


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck


Andra utgåvor av verket

Digitaliserad

Tekniska fakta

Bildformat 1.33:1
Hastighet 24
Längd i minuter 75 min
Dialogspråk


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Hitta filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?