Grundfakta

Media (2 st)

Originaltitel Älska mej
Filmtyp Långfilm
Regi
Producent
Manus
Produktionsland
Produktionsbolag
Utmärkelser
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1986-02-28

Medverkande

Anna Lindén
Susanne "Sussie" Larsson, 14 år

Tomas Fryk
Tomas Lindgren, 17 år

Lena Granhagen
Martha Lindgren, Tomas mamma

Tomas Laustiola
Gunnar Lindgren, Tomas pappa

Jenny Kai-Larsen
Ann, Tomas yngre syster

Ernst Günther
socialinspektören

Visa alla medverkande

Handling

Sussie, 15 år, övergiven, besvärlig minst sagt; hennes mor är alkoholiserad, hennes far är död eller kanske bara försvunnen. Hon bär med sig en tummad bild av honom.Sussie har...

Visa hela handlingen

Press

Kritiken upprördes av men berömde också Älska mej, även om man på sina håll anförde betydande reservationer. Hans Schiller, SvD: "[Filmen] handlar [till synes] om Sussie. (-) Men...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel
Söktitel

Filmteam

Regi
Manus
Idé
Producent
Produktionsledare
Foto
Musik
Koreograf
Scenograf
Klippning
Ljudtekniker
Regiassistent
Konstnärlig rådgivare
Scripta
Manusbearbetning
Research
Dramaturg
Verkställande producent
Inspelningsledare
Produktionsassistent
Pressinformation
B-foto
Stillbildsfoto
Specialeffekter, foto
Foto, andrateam
Fotoassistent
Elektriker
Passare
Ljussättare
Negativklippning
Optisk printer
Scenografiassistent
Snickare
Dekormålare
Rekvisita
Attributör
Kläder
Sömmerska
Maskör
Klädassistent
Klippassistent
Ljudläggning
Mixning
Övrig medarbetare
Tack till

Medverkande

Anna Lindén Susanne "Sussie" Larsson, 14 år
Tomas Fryk Tomas Lindgren, 17 år
Lena Granhagen Martha Lindgren, Tomas mamma
Tomas Laustiola Gunnar Lindgren, Tomas pappa
Jenny Kai-Larsen Ann, Tomas yngre syster
Ernst Günther socialinspektören
Örjan Ramberg Birger, kallas Oxen
Stig Torstensson kattmannen
Hans Strååt Larsson, mannen på stranden
Elisabet Palo Sussies mamma
Milunka Milic skolstäderskan

Bolag

Produktionsbolag Stiftelsen Svenska Filminstitutet
AB Svensk Filmindustri
Esselte Video AB
FilmStallet AB
Sveriges Television AB TV2
Distributör i Sverige (35 mm) Stiftelsen Svenska Filminstitutet 1994
AB Svensk Filmindustri 1986
Distributör i Sverige (hyrvideo) Esselte Video AB 1987
Distributör i Sverige (inst. video) Esselte Video AB 1987
Laboratorium AB Film-Labor
Utrustning Moviecam Super
Ljudläggning Studio Lagnö AB
Mixning FilmMixarna AB
Övrigt bolag Hall & Cederqvist
Ermalms Egenart

Handling

Sussie, 15 år, övergiven, besvärlig minst sagt; hennes mor är alkoholiserad, hennes far är död eller kanske bara försvunnen. Hon bär med sig en tummad bild av honom.

Sussie har vandrat ut och in i skilda fosterhem, nu vill samhället ge henne en sista chans. Går det inte, finns det ingen annan utväg än en ungdomsvårdsskola.

Nu har hon tills vidare på prov fått ett nytt fosterhem, vid havet och där finns två egna barn, Tomas, som är 18 och Ann, 10.

Sussie vill bli älskad: "Jag stannar aldrig någonstans, jag är alltid på väg. Om jag någon gång hittar någon, som älskar mej ända ner i helvetet, så ska jag stanna där..."

Hon är frispråkig, protesterar och säger sånt andra kanske skulle tänka men aldrig formulera öppet. Hon förstör omkring sig, i ett ständigt provocerande raseri.

Sussie prövar också hur långt hon kan gå i sin uppriktighet. Fosterföräldrarna har ett fruset äktenskap, hennes beteende visar dem på deras tillkortakommanden.

Fostermor, Martha, ser i Sussie en möjlighet till självförverkligande, någon hon kan skänka den värme hon har men som hon inte låter komma fram.

Fosterfar, Gunnar, blir alltmer negativ inför alla Sussies utbrott och provokationer, han vill egentligen avsluta hennes vistelse hos dem. Han störs av hennes utspel, ena ögonblicket är hon den erotiskt lockande unga kvinnan, i det andra barnet han vill ta hand om

Tomas, sonen, blir förälskad i Sussie och de upplever kärleken vid en fågelskådartur till Falsterbo, något hon då inte orkar fullfölja. Hon rymmer men kommer tillbaka till huset.

Martha gör allt för att hon ska kunna stanna, Tomas vill komma henne allt närmare men Sussie vill, kanske inte vågar engagera sig i en annan människa. Lillasyster Ann har ett barns förhållande till Sussie, de står varandra närmast.

Sussie provocerar Gunnar mot ett erotiskt förhållande som hon inte låter fullbordas men som skapar en än intensivare konflikt mellan dem. Han kan inte förneka sin sexuella attraktion till henne.

Så kommer urladdningen, som tvingar fram en sanningens natt mellan människorna i huset vid havet.

Censur

Censurnummer 125998
Datum 1986-02-17
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Kommentar Aktlängder: 562-559-564-488-480-582-224 m.


Tekniska fakta

Bildformat 1.66:1
Ljudsystem Dolby Stereo 04
Färgsystem Fujicolor
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 3459 meter
Längd i minuter 126 min
Akter 7 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Kritiken upprördes av men berömde också Älska mej, även om man på sina håll anförde betydande reservationer.

Hans Schiller, SvD: "[Filmen] handlar [till synes] om Sussie. (-) Men lika mycket som Älska mej handlar om Sussie är hon en symbol. En Alice i ett underland, en kristusgestalt, en provokation, en katalysator i den heligt välordnade familjen. Möjligen är det både styrkan och svagheten med Älska mej att den påträngande, närmast naturalistiska berättarstilen sluter sig kring rent allegoriska sekvenser. [Det är] en på många sätt gripande film, ett konstverk fyllt av plågad skönhet och starka känslor, en film som krävt mycket av de inblandade och som fordrar mycket av åskådaren, som utmanar etablerade värderingar. En film som inte bara roar för stunden och som det därför känns extra angeläget att rekommendera en stor publik att ta del av."

Carl-Eric Nordberg, Vi: "Regissören visar sig (-) mestadels kunna hålla sin upprörda och upprörande film i konstnärligt strama tyglar. Han odlar närmast en stiliserad realism med många och förtätade symboler.

Det är en berättarkonst som slår hårt både mot våra nerver och samveten. Vi vill nog gärna värja oss mot och avvisa dessa provokationer. Men just därför blir dess budskap så angeläget. Jag hoppas att Kay Pollaks film inte minst blir intensivt upplevd och diskuterad av de herrar och damer karriärpolitiker som inte begripit att barnen är vårt mest oumbärliga livskapital. De har ögonen på oss!"

Sven E Olsson, Arbetet: "Kay Pollak är en av våra mest betydande filmskapare. I nuläget en av de få som vågar använda sitt patos - och är nästan ensam om att hålla kvar och utforska en högst personlig vision: Ett barns ohyggliga utsatthet i och för vuxenomgivningen. (-)

En infernoskildring är det rätt ofta. Redan i anslaget tycks berättelsen vara där. Dovt mörka bilder. Ett flackande och svagt ljus, och i det ser vi en mager tjej, med mörka gropar runt ögonen och ett rakblad mellan fingrarna. Hon är på rymmen. Hon vet från vad, men inte till. (-)

Älska mej är ingen dålig film. Den har moment av stor intensitet och gripbarhet, men den kränger och skevar lite väl mycket mellan spel- och filmstilar som Pollak inte lyckats göra helt förenliga med varandra."

Hanserik Hjertén, DN: "I Älska mej genomför Pollak sitt kärleksmotiv med större envishet än tidigare. Han talar oförtrutet i det misshandlade barnets namn. Det finns något gränslöst solidariskt i Älska mej som åtminstone borde väcka sympati.

I stället får man lust att själv sparka bakut. Varför?

Felet är att Pollak denna gång blir för demonstrativ. Han lägger upp sin kärleksfilosofi på bordet, ropar ut den i megafon. Det finns inte plats för några mellanlägen. Följden blir en konstnärlig och moralisk monotoni."

Jurgen Schildt, AB: "I sitt sent omsider färdiga skick framstår Älska mej som en av de mest kantstötta och anspråksfulla intigheter den svenska filmproduktionen förmått uppvisa på 80-talet. (-)

Min egen häpnad fördelar sig mellan torftigheten i det han säger och svulstigheten i hans sätt att säga det. Faktum är att det i hans rebelliska tonårsskildring inte finnes en accent som överraskar, inte ett tankstreck som inte skulle ha prytt några av våra socialkritiska raggaroperor från mc-epoken. Det hade krävts en Stefan Jarl eller Lars Görling för att utvinna något hållbart ur det här materialet, och därtill en mer talför engångsartist än Anna Lindén.

Kay Pollak är ingen Jarl eller Görling. Han är en endimensionell sagofarbror som försöker vara flerdimensionell, och som med anlitande av diverse förtroligheter och privatexerciser och generationsöverskridande trollkonster bemödar sig att förstå, tolka, känna, ana, pejla och inte minst blottlägga.

En blottare med så litet att blotta borde lämpligen knäppa byxorna."

Recensenterna uppehöll sig endast i liten utsträckning vid skådespelarna.

Monika Tunbäck-Hanson, GP: "Föräldrarna i Lena Granhagens och Tomas Laustiolas gestalter är enkelt tecknade. Deras problem lyfts aldrig ovan det allmängiltigas lite platta nivå. (-) Men vad som filmen igenom imponerar är den regi, som lyhört och känsligt givit Anna Lindéns talang dess spelrum."

Hanserik Hjertén, DN: "Till det bästa [i filmen] hör aktörerna. Lena Granhagens och Tomas Laustiolas beträngda fosterföräldrar är utmärkta, och Anna Lindén är mycket trovärdig som Sussie, en nersliten barnunge med uppsyn av kringstrykande vildkatt."

Kommentar Svensk filmografi

Inspelningen av Älska mej var komplicerad, tog betydligt längre tid än planerat och kostnaderna ökade från de knappt 10 Mkr som budgeterats till nästan 16 Mkr. Filmen blev också ca 1,5 år försenad. Med detta följde diverse interna och externa konflikter, där parterna även hotade med rättsliga åtgärder, vilka dock aldrig vidtogs.

Filmen hade premiär samma kväll statsminister Olof Palme mördades, vilket ledde till att medieuppföljningen blev ringa. Älska mej sågs av närmare 80.000 betalande biobesökare under den aktiva distributionsperioden fram till mitten av 1988.

Kring filmens manus uppstod en del upphovsrättsliga problem. Författaren Irene Arthur hävdade att Kay Pollak (f 1938) hämtat mycket från hennes böcker "Hemtagningen"(1981) och "Köpa vänskap" (1984) och att de haft samtal om samarbete.

Irene Arthur nämns inte i filmens sluttexter.

Så är emellertid fallet med författaren Binnie Kristal-Andersson, som menade att hon givit Pollak grundidéerna till filmen vid flera samtal och att dessa i sin tur delvis var hämtade ur hennes eget liv. Hon deltog under en tid i manusarbetet kring filmen, där också bl a Johanna Hald och Ola Olsson samarbetade med regissören.

Binnie Kristal-Andersson publicerade 1984 en bok med samma titel som filmens och med i vissa avseenden parallella handlingar. Boken bar undertiteln "En romanversion av filmen Älska mej".

I en intervju med Ulf Sörenson i 7 dagar (1984-05-04) redde Pollak ut förhållandet: "¿ Det började med att jag hörde två oerhört bra radioprogram av Susanne Björkman om en fjortonårig flicka som ständigt hade problem med de socisala myndigheterna. Jag diskuterade med dramaturgen Ola Olsson och Görel Engstrand om att göra film på ämnet. Jag sökte per annons [i Författaren, Författarförbundets tidskrift] någon som ville var med och skriva manus till ett annat projekt. Binnie Kristal-Andersson blev den jag fastnade för och vi återvände till uppslaget om den misshandlade flickan som ställde krav på att bli älskad.

Tillsammans skissade vi på idén och presenterade den för filminstitutet. Den gick då under arbetsnamnet 'Så ock på jorden' och ännu fanns t ex inga repliker skrivna. Jag fick hela 450.000 kr för att skapa en manusgrupp. Där ingick Ola Olsson, Johanna Hald, Per-Olof Thisner förutom jag själv och Binnie Kristal-Andersson. Tyvärr lämnade Binnie gruppen bara efter ett par veckor. Gruppen arbetade i knappt 7 månader och den 28 februari var vi klara. Binnie fick det färdiga manuset. Att hon sedan skrev en roman med titeln 'Älska mej' tycker jag är upprörande. Den har mycket lite med filmen att göra och titeln var aldrig påtänkt när vi samarbetade. All filmdialog skrevs av Ola Olsson, Johanna Hald och mig själv sedan Binnie slutat.

Binnie Kristal-Andersson anser att det bara är hon och Kay Pollak som är filmens författare och hänvisar till Bengt Forslund på filminstitutet.

- Boken skiljer sig markant från filmen. säger Bengt Forslund. Slutet är t ex helt omarbetat och boktiteln blir missvisande. Men Binnie Kristal-Andersson var antagligen den som konstnärligt sett betydde mest för manuset vid sidan av Pollak."

Och så här yttrade sig Pollak i en intervju med Margareta Norlin i Chaplin (nr 203/1986): "Mycket bygger på verklighetsunderlag, både egna och andras. (-) Filmen berättar om ett fosterbarn, och jag har själv haft flera. Men den ursprungliga idén kom från en radiointervju Susanne Björkman gjorde med en ung tjej.

Scenen med den förnedrande kroppsvisiteringen hos polisen är tagen ur ett långt brev som en dag låg i min brevlåda utan frimärke. Där berättade en tjej om hur hon dunkat huvudet mot väggen för att komma ifrån förödmjukelsens smärta, när hon blev kroppsvisiterad. Hon var inte ens 14 år."

Inspelning

Sverige 1983-09-13 1985-02-01
Filmhuset Stockholm
Stockholm
Skåne

Visningar

Sverigepremiär 1986-02-28 Göta Göteborg Sverige 126 min
1986-02-28 Camera Norrköping Sverige 126 min
1986-02-28 Röda Kvarn Stockholm Sverige 126 min
1986-02-28 Saga Sundsvall Sverige 126 min
1986-02-28 Filmstaden 1 Uppsala Sverige 126 min
1986-02-28 Facklan Åkersberga Sverige 126 min
1986-02-28 Roxy Örebro Sverige 126 min
1986-02-28 Filmstaden 6 Östersund Sverige 126 min
TV-visning 1989-01-29 Kanal 1 Sverige 121 min
Urpremiär 1986-02-28 Göta Göteborg Sverige 126 min
1986-02-28 Camera Norrköping Sverige 126 min
1986-02-28 Röda Kvarn Stockholm Sverige 126 min
1986-02-28 Saga Sundsvall Sverige 126 min
1986-02-28 Filmstaden 1 Uppsala Sverige 126 min
1986-02-28 Facklan Åkersberga Sverige 126 min
1986-02-28 Roxy Örebro Sverige 126 min
1986-02-28 Filmstaden 6 Östersund Sverige 126 min

Musikstycken

Originaltitel Symfoni, nr 7
Kompositör Allan Pettersson (1966)


Originaltitel Symfoni, nr 6
Kompositör Allan Pettersson (1966)


Originaltitel Symfoni, nr 8
Kompositör Allan Pettersson (1969)


Originaltitel Herr Gurka
Kompositör Knut Brodin
Textförfattare Lennart Hellsing
Sångare Jenny Kai-Larsen


Originaltitel Goodnight, Irene
Textförfattare Karl-Lennart (svensk text 1950)
Bearbetning Huddie Ledbetter (1910-talet, publ. 1934)
Sångare kör


Originaltitel Beautiful Dreamer
Kompositör Stephen C. Foster (1864)
Textförfattare Stephen C. Foster (engelsk text 1864)
Harry Iseborg (svensk text 1939)
Sångare kör


Utmärkelser

Festivalpris Rouen 1988 (franska kritikerjuryns pris till bästa nordiska film: 100 000 kr)
Chicago 1986 Anna Lindén (bästa skådespelerska)

Ämnesord

DK Drama
DK Relationer, Samliv
DK Ungdomskultur

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare.

Typ Kopia
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Duplikatpositiv
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Duplikatpositiv
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Originalnegativ bild
Bredd 35 mm
Längd i meter 3459


Typ Tonnegativ
Bredd 35 mm
Längd i meter 3459


Typ Slutmix
Bredd 35 mm


Typ Slutmix
Bredd 16 mm


Typ Videokopia digital
Bredd Digital Betacam (PAL)


Typ Videomaster


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel ÄLSKA MEJ En film av Kay Pollak


Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel ÄLSKA MEJ


Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel ÄLSKA MEJ


Bestånd Manuskript

Typ Inspelningsmanus
Manustitel Version 1. Manus från projekt Så ock på jorden.
Omfång 189 s. förord (1 s.) och rollista (1 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Version 1. Manus från projekt Så ock på jorden.
Omfång 190 s. förord (1 s.) och rollista (1 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Version 2 enligt Bengt Forslund.
Omfång 202 s. förord (1 s.) och rollista (1 s.) ingår
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Version 2 enligt Bengt Forslund.
Omfång 202 s. förord (1 s.) och rollista (1 s.) ingår
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Dialoglista.
Omfång 29 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Version 2 enligt Bengt Forslund.
Omfång 201 s. rollista (1 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Omfång Ca 650 s.
Språk Svenska


Typ Synopsis
Manustitel Love me.
Omfång 2 s.
Språk Engelska


Typ Synopsis
Manustitel En långfilm för bio. Av Kay Pollak.
Omfång 4 s. + 1 s. kringaktiviteter, uppföljningar.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Deutsche Undertitel. Älska mig! Liebe mich.
Omfång 30 s. ändringar
Språk Tyska


Typ Dialoglista
Manustitel Liebe mich.
Omfång 33 s.
Språk Tyska


Typ Dialoglista
Manustitel Love me.
Omfång 32 s.
Språk Engelska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Färg papper SET
Bakombild papper 1
Dia SET
Album Nej


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?