Grundfakta

Media (1 st)

Originaltitel Livsstråk
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Producent
Produktionsland
Produktionsbolag
Utmärkelser
Åldersgräns Barntillåten
Dialogspråk
Sverigepremiär 1989-10-06

Handling

Anna Lindal är framstående violinist och blev 1983 Sveriges första kvinnliga konsertmästare, i Stockholms Filharmoniska Orkester.I filmens början berättar hon, till...

Visa hela handlingen

Press

Pressen hade många vackra saker att säga om Ylva och Staffan Juléns dokumentär om Anna Lindal. Den sades vara "i bästa mening rörande och ömsint¿ men också ¿en perfekt marknadsförare...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel

Filmteam

Medverkande

Bolag

Handling

Anna Lindal är framstående violinist och blev 1983 Sveriges första kvinnliga konsertmästare, i Stockholms Filharmoniska Orkester.

I filmens början berättar hon, till amatörfilmbilder från hennes barndom, om sin uppväxt: hur mormodern var den starka i familjen och den som på sitt sätt styrde hennes öde; hon spelade violin i gamla S:t Petersburg. När hon var nöjd var Annas föräldrar nöjda.

Det var uppspelningarna för publik som var det roliga i barndomen, berättar hon. Själv hade hon också velat spela handboll eller gå ut med killar, men det fanns ingen tid till det. Efter skolan fylldes dagarna med övning på fiolen. Hon skulle "akta sina fingrar" och fick inte vara med om det andra var upptagna av; detta sagt till bilder från 60-talets politiska proteströrelser.

Efter sin musikaliska utbildning flyttade Anna till Schweiz och framträdde på världsscener med världsdirigenter. Efter tio år är hon hemma igen. Under en repetition på Drottningholmsteatern träffar hon cellisten Chrichan Larson, som blir mannen i hennes liv.

Chrichan bor emellertid i Paris och Anna vill bo i Stockholm. Deras kärlek blir en fråga om att pendla. Ibland har de livliga diskussioner om vilken miljö som är bäst. Anna trivs i Stockholm, medan Chrichan dras mer till den intellektuella och konstnärliga häxkitteln Paris.

Rätt mycket genom Chrichan får Anna kontakt med nutida experimentell musik, vilket ger henne nya kickar och musikaliska visioner. Hon har tidigare varit i stort sett helt inskolad i den traditionella klassiska konstmusiken.

Tillsammans med Chrichan Larson och Sylvie Altenburger skapar hon Trio des Lyres, där hon kan få utlopp för andra saker än i den klassiska musiken. Hon samarbetar också med kompositören Anders Hillborg, som utifrån sina erfarenheter från elektronmusiken arbetar på att förnya den klassiska konserten för fiol och stor orkester.

Filmen är i mycket uppbyggd kring kontraster; mellan det tumultuariska Paris med gatugycklare i folkvimlet och det karga Fårö, mellan gatubuller och musik, mellan klassiker som Beethoven och nutida kompositörer.

I slutet av filmen är Anna med barn. Hon är då tillbaka i Stockholm och hoppas att Chrichan ska komma hem igen. På frågan när hon ska ge barnet dess första fiol blir hon lite upprörd; några sådana planer har hon inte. Däremot hoppas hon att genom kärleksfullhet på ett osökt och naturligt vis kunna förmedla en kärlek också till musiken.

I filmens slutbilder ser man en stadsvy och hör svagt ett barnskrik genom musiken.

Censur / granskning

Censurnummer 128531
Datum 1989-07-06
Åldersgräns Barntillåten
Originallängd 2363 meter
Kommentar Aktlängder: 590-558-480-523-212 m.


Tekniska fakta

Bildformat 1.66:1
Ljudsystem Dolby Stereo 04
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2363 meter
Längd i minuter 86 min
Akter 5 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Pressen hade många vackra saker att säga om Ylva och Staffan Juléns dokumentär om Anna Lindal. Den sades vara "i bästa mening rörande och ömsint¿ men också ¿en perfekt marknadsförare av nyskriven konstmusik".

Mikael Strömberg, AB: "Anna ska drillas i tid medans hon är mjuk. Hon ska akta fingrarna. Men egentligen vill hon spela handboll och gå ut med killar.

Och senare i livet har Anna fullständigt absorberats av den välstrukna konstmusiken. Nojorna att misslyckas kommer och går. Hon smakar på den nya musiken där hon får chans till andra utlopp. Nya möjligheter att återskapa - och att vara autentisk - jämte tonsättaren.

Varför utsätta sig? För att Anna Lindal och musiken är som siamesiska tvillingar för varandra. Närmare musiken själv och en enskild musikers revirgräns har väl aldrig en film varit.

På köpet är Livsstråk en perfekt marknadsförare av nyskriven konstmusik - av Berio Xenakis, Hillborg - som ligger dold och väntar efter att få bli hörd."

Hans Wolf, DN: "Risken för att det hela skulle resultera i en förlängd familjefilm måste ha varit uppenbar. Det som ger Livsstråk ryggrad och intresse är musiken. Annas spel i Drottningholmsteaterns orkester på historiska instrument under Arnold Östmans ledning kan stå som en typisk åttiotalsbild. Men det gör också diskussionerna om nya klangvärldar med tonsättaren Anders Hillborg i Paris.

Man får också se ett långt repetitionsavsnitt med dirigenten Naohiro Totsuka hos Filharmonikerna. Anna är en del av ett stort kollektiv under organiserat arbete. I fritidsvistet på Gotland kan hon musicera under mindre bundna former, med altviolinisten Sylvie Altenburger och cellisten Chrichan Larson, som är mannen i Annas liv.

Filmens blandning av musik, människa och miljö kan diskuteras men nästan alltid motiveras.

Det ovanligt vackra stockholmsfotot understryker Annas känsla för den stad där hon vill bo. I Paris dväljs Chrichan i ett klimat av kontinental häxkittel och experimentellt avantgarde, en gatuestrad av eldslukare, självplågare och kafédebatter. Mellan städerna går tågen."

Lasse Bergström, Expr: "[Filmen] skildrar en ung och hängiven musiker som söker nya vägar för sin musikaliska begåvning. Den försöker samtidigt besvara frågan: vad hände med min bästa barndomskompis, bortrövad av sin musik?

Samtidigt är Livsstråk en film som under sin tillblivelse upptäcker den musik Anna Lindal spelar.

Den är oftast från vår egen tid och går inte att känna igen som en ouvertyr av Mozart eller en balettsvit av Ravel. Men de frigör bildberättandet i denna till slut djupt musikaliska film."

Bo Ludvigsson, SvD: "Ylva Juléns film kan upplevas som i bästa mening rörande och ömsint. Mer eller mindre medvetet är också berättandet i sig styckevis musikaliskt, oavsett om det handlar om mozartsk ljuvlighet i Drottningholmsteaterns orkesterdike, Xenakis grekiska attacker i övningsrummet eller cykelfärd över Tranebergsbron. Men Livsstråk förstärker också schabloner och lägger myter tillrätta. Julén suddar ibland ut sina bilder, dels genom splittrande klipp, dels genom ett upphöjt, utdraget tempo där takåsar, stadsvyer och romantik i breda stråk dämpar intensiteten, blottar en tveksamhet.

Som mest effektiv, och skörast, är Livsstråk när kamerans tredje öga fångar Anna och/eller Trio des Lyres under utforskandet av musikens makt i ögonblick av total koncentration. Det är då varför kan få svar."

Visningar

Stockholmspremiär 1989-11-10 Fågel Blå Sverige 86 min
Sverigepremiär 1989-10-06 Capitol Göteborg Sverige 86 min (enligt Faktablad om film 1989170)
1989-07-07 Burgsviks Bio Burgsvik Sverige 86 min (enligt Filmårboken 1989)
Annan visning 1989-11-17 Folkets Bio Stockholm Sverige 85 min (Filmens Dag)
1989-11-19 Bio Victor Stockholm Sverige 85 min (Filmens Dag)

Musikstycken

Originaltitel Sequenza, nr 8
Kompositör Luciano Berio (1976-1977)


Originaltitel Sonat, violin, nr 3, d-moll, op. 27/3, "Ballade"
Kompositör Eugène-August Ysaÿe (1922)


Originaltitel Kama Loka
Kompositör Anders Hillborg (1982)


Originaltitel Shivas dans
Kompositör Anders Hillborg


Originaltitel Daphnis et Chloé
Kompositör Maurice Ravel


Originaltitel Concertino i a-moll
Kompositör J.B. Accolaý


Originaltitel Trio, stråkar, op. 9. Nr 3, c-moll
Kompositör Ludwig van Beethoven


Originaltitel Stabat Mater für S. A., Streichorchester und Orgel
Kompositör Giovanni Battista Pergolesi


Originaltitel Idomeneo
Kompositör Wolfgang Amadeus Mozart


Utmärkelser

Kurt Linders minnesfondsstipendium Stockholm 1990 Staffan Julén
Stockholm 1990 Ylva Julén

Ämnesord

DK Dokumentärfilm
DK Musik

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare.

Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 2354


Typ Kopia
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm


Typ Duplikatnegativ
Bredd 35 mm
Längd i meter 2363


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm


Typ Tonnegativ
Bredd 35 mm
Längd i meter 2363


Typ Slutmix
Bredd 35 mm


Typ Slutmix
Bredd 16 mm


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel LIVSSTRÅK - musik, kärlek, vilja
Tryckeri Uddenholms offset
Affischdesign Ermalm's egenart


Bestånd Manuskript

Typ Dialoglista
Manustitel Livsstråk.
Omfång 16 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Lifestring.
Omfång 26 s. + 1 s. filmfakta.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Manustitel Lifestring.
Omfång 17 s.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Manustitel Lifestring. 1990-02-14.
Omfång 19 s.
Språk Engelska


Typ Synopsis
Omfång 11 s.
Språk Svenska


Typ Synopsis
Manustitel Anna. Ett dokumentärt porträtt. Idémanus , beskrivning av förutsättningarna. November 1986. Ylva Julén.
Omfång 18 s.
Språk Svenska


Typ Synopsis
Manustitel Anna. Klippvägledning. Mars -87.
Omfång 8 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Anna. 2:a manusutkastet juni 1986.
Omfång 5 s.
Språk Svenska


Typ Kringmaterial
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Livsstråk. La corde de la vie. 20-02-1990.
Omfång 20 s.
Språk Franska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper 3
Färg papper 6
Dia 2
Album Nej


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?