Strul (1988)

Media (1 st)

Originaltitel	Strul
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Jonas Frick
Producent	Waldemar Bergendahl Jan Marnell
Manus	Bengt Palmers Björn Skifs
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	AB Svensk Filmindustri
Utmärkelser	Pris Visa utmärkelser
Åldersgräns	Tillåten från 11 år
Dialogspråk	Svenska
Sverigepremiär	1988-02-25

Medverkande

Björn Skifs
Conny Rundqvist, kemilärare

Gunnel Fred
Susanne Lindh, polis

Magnus Nilsson
Gränges

Gino Samil
Hjelm

Johan Ulveson
Pege

Mikael Druker
Norinder

Visa fler

Om filmen

Hyperaktiv kamera och febril klippning i actionkomedi där fångar planerar idiotkupp. Reklamstjärnan Jonas Frick var 25 år när han gjorde sin enda långfilm. – Runken,...

Visa hela texten

Handling

En större svensk landsortsstad. En bulldozer skenar längs en villagata och krossar allt som kommer i dess väg. Parkerade bilar blir till skrot under vansinnesframfarten. Lekande barn kan...

Visa hela handlingen

Press

Kritikerna gav Strul ett övervägande positivt eftermäle. Men visst hade man reservationer.Jens Peterson, AB: "Främst är det Jonas Fricks film. Han debuterar som långfilmsregissör,...

Visa all press

Hyperaktiv kamera och febril klippning i actionkomedi där fångar planerar idiotkupp. Reklamstjärnan Jonas Frick var 25 år när han gjorde sin enda långfilm.

– Runken, du ser ut som drottning Christina! Johan Ulveson röker på hela dagarna och tycker att allt är kul. Kemiläraren Björn Skifs har råkat maskera sig med varuhusets största solglasögon när de är ute och övningsstjäl. Michael Druker har håret uppsatt i två bollar och vill slå ihjäl Skifs. Den trögtänkte östgöten Magnus Nilsson sjunger med stort allvar om kycklingen Gullefjun när Ulveson ska lära sig filma. Ligan leds av Gino Samil, som svarar håll käften på allting.

De sitter i fängelse allihop, men det finns ett behändigt hål bakom torktumlaren. Planen är att slå till mot bilen med sedlarna som Myntverket ska elda upp. Skifs, som är en av manusförfattarna, har en egen plan: han ska sätta dit knarkkungarna som planterat amfetamin i hans laboratorium och få ihop det med Gunnel Fred, filmens enda kvinna.

Klipper man ihop svordomarna i Strul blir det över åtta minuter. Är man känslig för kameraåkningar och perspektivbyten får man ha nära till en hink. Jonas Frick och fotografen Stefan Kullänger var stjärnor i reklam- och musikvideovärlden, och här gör de konster i en hel lång film. Det sprängs, skjuts, sladdas, sliras, krockas och flygs genom luften, sex stuntmän får jobba för pengarna och kameran åker upp och ner och ut och in, över och under och tvärs igenom. Ska en skådespelare stå och prata i en helbild sätter man inte kameran framför honom. Man låter den fara över golvet i ilfart och kasta sig upp mot hans kropp i sista sekunden. Jonas Frick, som bara hann göra en långfilm, gick inte att stoppa. Allt skulle vara större och gå snabbare och smälla högre. Och smällde högre gjorde det.

Jens Peterson, AB: "Främst är det Jonas Fricks film. […] Han talar rockvideons språk, och är nog den mest amerikanske regissör som kommit fram i Sverige. "

Mårten Blomkvist, DN: "Här finns ännu mera av den lekfullhet som är Jonas Fricks främsta tillgång. […] Överallt ser han möjligheter till nya filmtrick – som att lägga in löpsedlar med Connys önskedrömmar i hans ögon.

Stefan Malmqvist, SvD: " Den knytnävskänslighet med vilken Strul är gjord har hämtat mycket av både effekter och idéer från rockvideons värld. Därifrån har man också tagit tempot, Strul måste vara den bildtätaste film som skapats i detta land. […]"

(Det finns skäl att nämna en tidig scen där lekande barn är nära att bli nedmejade av en galen narkoman i en stulen grävskopa.)

Jonas Frick (1962–2001) hade före Strul gjort bl a tv-filmen G som i gemutredning, en prisbelönt industrifilm om Iggesunds bruk och en lång rad internationellt uppmärksammade musikvideor. Han fick i uppdrag att regissera Svindlande affärer (1985) men avlöstes efter en schism under inspelningen av Peter Schildt och Janne Carlsson.

Nina Widerberg

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

En större svensk landsortsstad. En bulldozer skenar längs en villagata och krossar allt som kommer i dess väg. Parkerade bilar blir till skrot under vansinnesframfarten. Lekande barn kan först i sista stund sätta sig i säkerhet.

Föraren av fordonet, uppenbarligen stulet, är en hysteriskt skrattande yngling som verkar påtänd. Till slut kapsejsar bulldozern nedför en slänt och voltar flera varv.

På sjukhuset kan överläkaren Sörman konstatera att föraren varit kraftigt påverkad av amfetamin. Den närvarande polischefen berättar att man haft flera liknande fall på sistone, och att man ser allvarligt på det hela, särskilt som knarket troligtvis tillverkas i stan.

Conny Rundkvist är kemilärare, med konstgödning och pyroteknik som särintressen. Det händer att han till klassens förnöjelse livar upp sina lektioner med små fyrverkerier. Efter en sådan demonstration får han besök i klassen av Hans Ekelund, en av stans politikerpampar, här i sin egenskap av skolstyrelseledamot. I ett anförande fyllt av floskler ber han eleverna att hjälpa till med att "sätta p för skadegörelsen på skolorna".

Vi är med om en initiationsceremoni på Purpurbrödraorden, ett frimurareliknande sällskap, i det pampiga ordenshuset. Här är stans toppar alla medlemmar, bl a polischefen som vid ett samtal nämner att han tar itu med knarkaffären.

När Conny Rundkvist kommer hem till sin lägenhet, överfalles han handgripligen av ett polisiärt, tungt beväpnat antiterroristkommando. Han häktas och döms oskyldig, mot sitt nekande, till fängelse. Man har i hans lägenhet hittat amfetamin och adresser till langare, något som Conny förklarar har planterats där av folk som vill avleda uppmärksamheten från de verkliga skurkarna.

På fängelset avdelas Conny till tvätteriet. Det förbrytargäng som styr och ställer där trakasserar och misshandlar honom men medger till slut honom att arbeta som deras "slav" för diverse uppgifter. De har nämligen ordnat det så att de har en hemlig väg till yttervärlden, genom ett hål i väggen och en gång som mynnar i en övergiven fabrik. Fängelset ger dem ett perfekt alibi: "Vi springer ut och in här som vi vill. Alla tror vi sitter inne."

Nu planerar gänget en kupp mot Myntverket i stan som tar emot och bränner upp använda sedlar man får från bankerna med Securitas-transporter. Conny, av gänget kallad Runken, får till uppgift att ta tiden på transporten vid en viss punkt på vägen. Längre fram ska då gänget utklädda till vägarbetare ställa till med hinder och stoppa bilen.

När Conny är på plats, kommer en långtradare i rullning och hade krossat en ung kvinna om inte Conny hade kastat sig mot henne och därmed räddat henne. Men han vill inte bli inblandad utan flyr med diverse komplikationer som följd.

Även nästa kuppförsök går snett. Securitas-bilen krockar med en bryggarbil och Conny blir påkörd - av samma kvinna som han räddat tidigare. Nu tar hon med honom hem till sig. Hon heter Susanne. Conny presenterar sig som "Rutger Jönåker, resande i databranschen". Susanne är hobbymålarinna och vill måla av honom. De bestämmer träff. Just innan han går, visar hon sig vara polis till yrket.

Eftersom kuppen blev ett fiasko, får Conny sköta tvätteriet ensam. Men på kvällen är han tillbaka hos Susanne, där han målas av på modernistiskt maner. Sen följer en "candle-light dinner". De förälskar sig i varandra.

Kuppen ska nu genomföras ute på landet, där Securitas-bilen ska tvingas in i en lada. Men på nytt blir allt fel. Trakten vimlar plötsligt av repsoldater på manöver. Stöten går om intet.

Conny och Gränges, gängets dumskalle, flyr, och kommer till en stuga i skogen. Här står en stor, fin, svart Mercedes, som de snor. I bilen hittar Conny misstänkta små plastpåsar och han börjar fundera. Han tar reda på att bilen tillhör Alf Brinke som förestår ett medicinskt laboratorium på sjukhuset.

Gänget ska nu slutgiltigt göra stöten. Sen flyttar nämligen Myntverket till Västerås. Conny ska videofilma vakterna med en kamera som anskaffats för ändamålet. Det görs en provinspelning. Sen ger han sig iväg.

Dock hinner Conny dessförinnan att ta sig till sjukhuset för en kontroll av Brinkes labb. Han ertappas av överläkare Sörman och håller på att bli inlagd men presenterar sig som kommissarie Jönåker, som är sysselsatt med "under cover"-spaning, och ber om överläkarens diskretion.

I den följande scenen ser vi hur överläkaren har något allvarligt att tala med Brinke om...

Conny är på taket till Purpurbrödrahuset för att videofilma vakterna vid Myntverket mittemot, när han får syn på Brinke som anländer till ordenshuset. Conny klättrar in i huset genom en taklucka. Genom ventilen till en ventilationstrumma kan han filma samtalet mellan dem som står bakom hela narkotikaaffären. Det visar sig förutom Brinke vara - överläkare Sörman och politikerpampen Hans Ekelund. När Conny ska smita, upptäcks han men klarar sig undan förföljarna med sin värdefulla videokassett.

Under tiden har polisen fått ett samtal till kommissarie Jönåker. Susanne tar samtalet, fattar ingenting men uppmanas komma till en bilskrot utanför stan. Väl där finner hon att en stor gripklo lyfter upp bilen med henne vid ratten, och för den till bilkrossen. Hon hinner kasta sig ut innan bilen pressas ihop.

På hemväg råkar hon få lift med Glenn, som manövrerade gripklon. Han fattar strax vem hon är. Vid hennes port väntar Conny, som överlämnar videoinspelningen till Susanne och sticker iväg. Sen brottar Glenn av henne kassetten och tar henne med sig.

Stöten mot Myntverket ska nu utföras. På väg dit tar sig Conny hem till Susanne och förstår att hon är bortrövad.

Susanne ligger på en bår på sjukhuset, när Conny anländer och oskadliggör, temporärt, Brinke och Sörman. Han "lånar" en ambulans och kör Susanne hem. Med kassetten - som visar sig vara övningskassetten. Den riktiga ligger kvar i ordenshuset. Tillbaka dit, alltså. Men först måste Conny "hjälpa" gänget med kuppen. En stor port ska sprängas med en laddning som apteras av Gränges. Dessförinnan hade Conny ordnat med ett system av smällare utanför, och när detta utlöses, flyr gänget. Porten sprängs och Conny fyller en säck med sedlar.

På ordenshuset får Conny tag i den rätta kassetten. När skurkarna anländer, utmanövrerar han dem, en efter en, och låser in dem.

Conny lämnar kassetten hemma hos Susanne och en lapp med texten "Skurkarna på filmen sitter inlåsta på vinden Olofsgatan 12. Puss, Conny".

Conny gräver ned sin säck i ett skogsområde i utkanten av stan och hinner sen tillbaka till cellen just före stängningsdags.

Conny friges ur fängelset. I stället hälsar gänget Brinke som ny medlem.

När Conny kommer för att gräva upp sin säck, är den borta och hela trakten byggarbetsplats.

Conny återförenas med Susanne, som också kan dra fram hans säck med sedlar. Hon hade följt efter honom och tagit hand om säcken redan samma kväll som han grävt ner den.

Stor glädje. "Men mest glad är jag över att jag slipper kalla dig Rutger", säger Susanne, varpå ett av Conny installerat festfyrverkeri utbryter.

Pressreaktion Svensk filmografi

Kritikerna gav Strul ett övervägande positivt eftermäle. Men visst hade man reservationer.

Jens Peterson, AB: "Främst är det Jonas Fricks film. Han debuterar som långfilmsregissör, och tar chansen att visa alla sina konster. Han talar rockvideons språk, och är nog den mest amerikanske regissör som kommit fram i Sverige. Inspirerad av bröderna Coen (Arizona Junior) inbillar jag mig. Det smäller och smattrar, bilar krossas och glas splittras.

Jonas Frick har ett fascinerande bildspråk, en sorts förundran inför allt som sker och sägs. Människorna blir overkliga, karikatyrer i en mardröm, ofta fotograferade ur ett groteskt grodperspektiv. (-)

Strul är en mycket underhållande film. Kanske att Fricks höga tempo och ständiga kameraåkningar blir lite tröttande i längden. Men Strul är en glad överraskning, en frisk fläkt i svensk film."

Mårten Blomkvist, DN: "Här finns ännu mera av den lekfullhet som är Jonas Fricks främsta tillgång. Han excellerar i att klippa tvärare och växla perspektiv kvickare än någon annan svensk regissör vågar eller vill. Överallt ser han möjligheter till nya filmtrick - som att lägga in löpsedlar med Connys önskedrömmar i hans ögon.

Det är inte bara snitsigt - det är ofta originellt och begåvat.

Det som ändå gör Strul till en i längden rätt tråkig och påfrestande film är att Frick är så totalt ointresserad av allt som inte är filmteknik. Människorna, historien - sådan den nu är - har inte en chans."

Bernt Eklund, Expr: "Jonas Frick är bara 25 år och har sina vildsinta berättaridéer från rockvideons och reklamfilmens överskruvade världar. Att omsätta dem i långfilm kan ge svår huvudvärk. Det har också varit ett hårt och inte till alla delar lyckosamt arbete att pressa in historien i det här berättartempot.

Men jag kan tänka mig filmentusiaster någon gång långt in i 2000-talet sitta och granska bildlösningarna i senare delen av den här debutfilmen från 1988. De kommer att finna en rapp och rolig bildberättares födelse, men också en härva av tämligen löst uppknutna intrigtrådar. Historien om den snälle kemiläraren som blir dömd för knarktillverkning och i fängelset råkar i tuffingars klor, flyter inte fram stilla och makligt utan gör snabba ryck och svårförklarliga kast. Det är inte enbart till nackdel."

Stefan Malmqvist, SvD: "Som thriller är Strul helt misslyckad då den är alltför förutsägbar. Som komedi fungerar den bitvis, men då på ett omedvetet plan. (-)

Den knytnävskänslighet med vilken Strul är gjord har hämtat mycket av både effekter och idéer från rockvideons värld. Därifrån har man också tagit tempot, Strul måste vara den bildtätaste film som skapats i detta land. (-) Strul (-) lämnar aldrig en sekund åt publikens egen tankeförmåga, den mosas lika brutalt som den uppsjö av fordon som filmen demolerar."

Jan Aghed, SDS: "Skifs har en viss trulig charm vars effekt på den icke Skifs-frälste åskådaren upphör cirka tre kvart innan handlingen gör det och som med andra ord är alldeles för otillräcklig och stereotyp för att kunna kompensera en tunn intrig, en sorts nybrutal kriminalfars, som ingen i hans omgivning vet vart man ska vägen med och ännu mindre avsluta. (-)

[Frick] och hans fotograf Stefan Kullänger har hysterisk fnatt på zoomningar och på kamerakranar och bärbara kameror av senaste avancerade modell, med följd att objektivet far hit och dit i miljöerna som en skrämd fladdermus. Extremt korta brännvidder förvränger oavbrutet bildernas perspektiv. Bilar krossas eller skrynklas ihop i parti och minut. Bränder och explosioner avlöser varandra. Våra inhemska stuntmän jobbar för högtryck. Stundtals kan det vara svårt att avgöra om det nya svenska filmgeniet är regissör, gymnastikdirektör, kameramasturbatör eller pyroman."

Kommentar Svensk filmografi

Strul hade urpremiär den 1988-02-25 i Vansbro, Björn Skifs födelseort, och officiell landsomfattande premiär dagen därpå. Totalt gick filmen ut i cirka 50 kopior.

Filmen visades tilll en början med en åldersgräns på 15 år. Sedan SF uttryckt önskemål att få filmen godkänd för visning med lägre åldersgräns, klippte Statens Biografbyrå ned filmen med 60 m, motsvarande ca 2 minuter. Bl a klipptes delar av inledningssekvensen bort. Från 1988-08-12 visades Strul med ny åldersgräns, tillåten från 11 år. Under kalenderåret 1988 samlade Strul över 900.000 biobesökare. Filmen hade en budget på 12 Mkr.

Med Strul långfilmsdebuterade regissören Jonas Frick (f 1962). Han hade dessförinnan gjort bl a tv-filmen G som i gemutredning (1963), en flerfaldigt prisbelönt industrifilm om Iggesunds bruk och ett stort antal musikvideor. Han hade även fått regiuppdraget för Svindlande affärer (1985/12) men avlöstes efter en schism under inspelningen av Peter Schildt och Janne Carlsson.

Björn Skifs (f 1947), sångare, musiker, låtskrivare, rockartist och TV-underhållare, hade tidigare framträtt som skådespelare i Sverige åt svenskarna (1980/17), En flicka på halsen (1982/7) och Smugglarkungen (1985/3).

I filmens utrustning ingick även en fjärrstyrd kamera med specialanordning, Louma, som hyrdes in från Hollywood inklusive operatör för 300.000 kr per sex veckor. Fördelen med Louma var att man kunde göra snabba panoreringar och kameraåkningar.

Filmens exteriörer spelades in dels i Norrköping, dels i Stockholm. Tobaksbolagets gård på Söder i Stockholm fick t ex föreställa Myntverket.

Strul gick länge under arbetsnamnet Cell-stoff, som emellertid till slut bedömdes som ¿för internt och studentikost¿. Då valdes Strul som ansågs mera beskriva filmens handling.

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se