Originaltitel | Lust |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Spelfilm |
Regi | |
Producent | |
Manus | |
Förlaga |
|
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Åldersgräns | Tillåten från 11 år |
Dialogspråk |
|
Sverigepremiär | 1994-09-02 |
Jerrie vaknar på morgonen med en tjej i sängen. När han kallar henne Pia, blir hon förorättad. Hon heter Alice, påpekar hon. När Jerries mamma ringer, orkar han inte höra på henne,...
Lust blev rejält sågad av storstadskritikerna, som hade svårigheter att hitta tillräckligt negativa omdömen om regi, manus, skådespeleri m m. I inget avseende räckte filmen till, och...
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Videotitel i Sverige |
|
Regi | |
---|---|
Manus |
|
Producent | |
Produktionsledare |
|
Foto | |
Musik | |
Scenograf | |
Klippning | |
Ljudtekniker |
|
Regiassistent | |
Stuntregi | |
Inspelningsledare | |
Rollsättare | |
Filmkonsulent | |
B-foto |
|
C-foto |
|
Elektriker |
|
Passare | |
Ljussättare | |
Negativklippning | |
Musikarrangör | |
Musiker | |
Snickare | |
Rekvisita | |
Attributör | |
Kläder | |
Smink |
|
Klädassistent | |
Synkläggning | |
Mixning | |
Övrig medarbetare |
|
Gerhard Hoberstorfer | Jerrie Lund | ||
Cia Berg | Sara Andersson | ||
Kjell Bergqvist | Tommy Andersson, Saras man | ||
Robert Gustafsson | Uffe, kock | ||
Johan Paulsen | Dabo | ||
Jacqueline Ramel | Alice | ||
Christina Frambäck | Jerries mor | ||
Kerstin Hellström | Marie | ||
Åsa Karlin (som Åsa Göransson) | Tommys syster | ||
Annika Westerhult | flickan | ||
Christer Söderlund | grannen | ||
Gloria Falzer | Mary, hotellreceptionisten i New York | ||
Margareta Pettersson | Maggan, kallskänkan | ||
Elisabeth von Gerber | telefonröst | ||
Jan Göransson | bargäst |
Produktionsbolag | Facta & Fiction AB | (i samarb m) | |
---|---|---|---|
Sandrew Film AB | |||
TV4 Nordisk Television AB | |||
Europa Studios AB | |||
Filmteam Fyra AB | |||
Joson AB | |||
Distributör i Sverige (35 mm) | Sandrew Film AB | 1994 | |
Distributör i Sverige (hyrvideo) (fysisk) | Sandrew Film AB | 1995 | |
Laboratorium | Swelab Filmlaboratoriet AB | ||
Förtext | AB Optical Vision | ||
Övrigt bolag | Black and White | (tack till) | |
Cartoon/Triangle | (tack till) | ||
City Järn och Bygg AB | (tack till) | ||
Diesel Jeans & Workwear | (tack till) | ||
Günther's Kläder | (tack till) | ||
IBM Svenska AB | (tack till) | ||
Lady Hamilton Hotel | (tack till) | ||
Kellerman | (tack till) | ||
Procordia Fastigheter | (tack till) | ||
Restaurant Pelikan | (tack till) | ||
Samsung Electronics Nordic AB | (tack till) | ||
Triumph International AB | (tack till) | ||
Åbro Bryggeri AB | (tack till) | ||
Rammakeriet | (tack till) |
Jerrie vaknar på morgonen med en tjej i sängen. När han kallar henne Pia, blir hon förorättad. Hon heter Alice, påpekar hon. När Jerries mamma ringer, orkar han inte höra på henne, utan lägger på luren.
Jerrie anländer till krogen, som han äger tillsammans med Uffe och Dabo. Alice visar sig vara servitris på krogen. I köket härskar det en rå jargong. Det framgår att Jerrie har många tjejer, och detta får han pikar för.
Jerrie börjar flirta med en kvinnlig gäst, en mörkhårig tjej, vars manliga sällskap just lämnat henne. Hon beställer en cappuccino, men när Jerrie kommer med den, har hon försvunnit och smitit från notan på 750 kronor.
Sedan Jerrie kommit hem senare på natten, knackar det på dörren. Det är den mörkhåriga tjejen.
"Hej, jag heter Sara", säger hon. "Lessen för det där med notan."
Jerrie och Sara gnabbas och lär känna varandra. Sara kranar vatten i badkaret och kliver sedan i med kläderna på. Jerrie klär av sig naken och stiger i han också. Sara säger sig vara finansmarknadsanalytiker.
På morgonen vaknar Jerrie i sängen, ensam. I badrummet har Sara på väggen skrivit DU SKA FÅ DINA PENGAR.
Till krogen kommer Saras manliga sällskap från kvällen innan och frågar efter henne. Sara har talat om honom som sin bror Tommy.
När Jerrie på natten kommer hem med en tjej han raggat upp, sitter Sara i trappan och väntar. Tjejen förstår och försvinner. Jerrie: "Jag hatar tårar, begravningar, hemligheter, stora överraskningar, plötsliga avsked..." Jerrie och Sara älskar med varandra.
Nästa dag låtsas Jerrie ha skadat sig och tar in sin mamma som ersättare på krogen. I stället åker han och Sara ut i skärgården, där de på en ö bryter sig in i ett hus och älskar framför brasan i den öppna spisen.
Följande dag väntar Sara på Jerrie utanför restaurangen, men Tommy kommer och hämtar henne.
Sara flyttar in hos Jerrie. Hennes lägenhet repareraras efter en översvämning, säger hon. Allt är mysigt till dess att Sara börjar snoka i Jerries allra heligaste, skafferiet, där han förvarar sin älskade trumpet och sin dagbok, som Sara sätter igång att läsa. Jerrie blir förbannad och Sara förorättad. Sara: "Jag har tagit emot dig djupt inne i min kropp, och du släpper inte ens in mig i ditt skafferi, din fega skit!"
I skärgården försonas de och älskar på nytt framför brasan.
På krogen nästa dag förklarar sig Jerrie vara trött på samägandet. Hemma hos Jerrie berättar Sara att hon fått jobb på McGriffins i New York och att hon börjar där redan om två veckor: "Jag kan bara inte tacka nej till en sån chans. Jag reser till New York om en vecka." " "Är det nåt mer du inte berättat?" frågar Jerrie, som bestämmer sig för att följa med.
När Jerrie på krogen säger att han ska flytta till New York, blir alla konsternerade. "Du är en svikare," säger Dabo.
Jerrie kommer till Saras lägenhet, men det är ingen där. Hon har rest, säger en granne. Med två stora koffertar. "Det var meningen att jag skulle följa med," säger Jerrie.
Jerrie, som hemma dukat till en middag för två med amerikanska flaggor, hör Sara på telefonsvararen: "Hej, förlåt! Var rädd om dig."
På Restaurant Pelikan drar Jerrie sin förförelserutin för en tjej som heter Marie. Han följer med henne hem.
Jerrie söker upp sin mamma för att låna 10.000 kronor. Men hon säger nej. I stället får han låna pengar av kocken Uffe till USA-resan, som nu blir av.
I New York söker han upp McGriffins, men där har man inte hört talas om en anställd vid namn Sara Andersson.
Efter att ha återvänt till Stockholm, kastar Jerrie ut sin tilltänkta hyresgäst. Under tiden har Alice övertagit Jerries andel i krogen. Men han välkomnas tillbaka. Nu ska man dela på fyra. På kvällen tar Jerrie ett varmt bad omgiven av rader av värmeljus.
Nästa dag försover han sig. När han i blomsterhandeln köper en bukett som gottgörelse, säger expediten att Sara är gift med hennes bror Tommy sedan sju år tillbaka, och att hon nu vistas i skärgården. Jerrie tar sig dit, till samma hus som han och Sara tidigare gemensamt besökt. Tommy försöker stoppa honom men Jerrie slår ner honom. Han försöker få kontakt med Sara, men hon är ordlöst uppriven och plågad. "Hur kan man vara så in i helvete hjärtlös mot någon som är psykiskt sjuk?!" skriker Tommy. Jerrie tar ett brinnande vedträ i brasan, hotar med det och bränner sig i handen.
Jerrie ligger i sängen hemma hos sin mamma. "Jag kan inte sova," säger han. "Åkte du aldrig till Amerika?" frågar hon. "Jo," svarar han.
Text: "Tio månader senare."
Jerrie är tillsammans med en ny tjej. De klär på sig efter en natt tillsammans. Hon säger: "Jerker - äh - Jerrie, vi kan väl höras nån dag när du känner dig bättre i form. Det kan hända den bäste. Du, jag ringer." Hon går.
Telefonen ringer. "Hej, det är Sara." Jerrie lägger på luren, lägger sig på sängen och drar täcket över huvudet.
Jerrie är på krogen och tar en öl. Då kommer Sara in. Hon vill betala tillbaka sin gamla skuld, de 750 kronorna. Jerrie går ut i köket, och Sara följer efter. "Det är slut med Tommy," säger hon, "han har flyttat till New York."
Jerrie och Sara sitter vid en öppen eld vid vattnet ute i skärgården. Jerrie tar en flaska vin som han häller ut i vattnet: "Härmed döper jag detta vatten till Saras fjärd. Nu skulle man väl bara gå på vatten också, va?"
"Jag kan," säger Sara och tar av sig kappan. "Jag kan gå på vatten." Hon går ut i vattnet till knähöjd.
"Jag kan också," säger Jerrie och följer efter henne.
"Jag som alltid trott att kärlek var något för mesar och hemmafruar," säger han. "Jag älskar dig."
Censurnummer | 132827 |
---|---|
Datum | 1994-07-29 |
Åldersgräns | Tillåten från 11 år |
Originallängd | 2729 meter |
Kommentar | Aktlängder: 548-554-555-579-493 m. |
Bildformat | 1.66:1 |
---|---|
Ljudtyp | Ljud |
Ljudsystem | Dolby Stereo |
Färgtyp | Färg |
Bärare | 35 mm |
Hastighet | 24 |
Längd i meter | 2729 meter |
Längd i minuter | 100 min |
Akter | 5 rullar |
Lust blev rejält sågad av storstadskritikerna, som hade svårigheter att hitta tillräckligt negativa omdömen om regi, manus, skådespeleri m m. I inget avseende räckte filmen till, och många frågade sig hur det kom sig att filmen överhuvudtaget kunnat få medel och bli gjord.
Mats Bråstedt, Expr: "Snacket har gått en längre tid bland folk med insyn i filmbranschen att Lust skulle vara en kraschlandning.
Tro dem inte.
Det är värre än så.
Lust är en svensk dikeskörning av ett slag jag aldrig har upplevt.
Historien " ung man knullar runt och hittar till slut den stora kärleken i form av en knepig tjej " är en totalt genomskinlig soppa ingen veckotidning i världen hade brytt sig om att publicera.
Regissören Janne Wallin verkar ha varit så upptagen av att också skriva manus och leka producent att han helt glömt bort att hålla koll på skådespelarna, som inte haft en aning om vart de ska ta vägen.
Regin är alltså utan riktning och det vimlar av missöden: någon pratar i telefon när det tydligt syns att jacket inte är inkopplat, det störtregnar när några springer in i en port för att vara alldeles torrt på gatan när de kommer ut minuten senare, i en scen har huvudpersonen ett plåster på handen trots att skadan uppkommer senare.
Man tror inte sina ögon...
Att Janne Wallin också producerat är naturligtvis djupt olyckligt. hade det funnits en fristående producent borde denne gått in och stoppat filmen. (-)
Folk med ett perverterat intresse för grandiosa magplask är att gratulera; Lust ger en helt ny innebörd åt begreppet fullfjädrad kalkon."
Gunnar Bergdahl, GP: "Lust är 98 minuter svensk filmkris, blottlagd som i en obduktionssal.
Historien kretsar kring en ung man, delägare i krog, som lägrar kvinnor mellan de bakfyllda besöken på arbetsplatsen. Ung man möter psykiskt störd kvinna. Ljuv musik skräller. Och lite mer sprit och lite mer kris, lite strul med mamma och ett par nypor sex framför brasan. (-)
Filmen Lust skapar framför allt Olust. Det är synd om människorna. De som vacklar fram i ett öde månlandskap av klichéer som skådespelare. Och de som förväntas betala biljett för att beskåda det hela. Kanske har man tänkt att krogmiljö tycker många ungdomar är spännande. Sprit och lösaktigt leverne, wow! Och att knulla måste dom tycka är kul, det gjorde vi på 60-talet. (-)
Med Lust visar [Janne Wallin] att han (-) inte vet något om unga människor, krogliv, kärlek, psykiskt störda individer eller konsten att instruera skådespelare och att berätta i bilder."
Jan-Olov Andersson, AB: "En stark kandidat till titeln årets sämsta film!
Gerhard Hoberstorfer spelar krogägare, slarvern och brudraggaren Jerrie. Han börjar med att "dra över" krogens servitris (Jacqueline Ramel). Morgonen därpå har han glömt hennes namn. Men hon jobbar leende vidare som om ingenting har hänt - och vi får en första föraning om ett kommande filmhaveri...
Hoberstorfer skriker och hånflinar sig entonigt igenom hela filmen. Men Lust hamnar nästan i en annan dimension när Cia Berg gör entré som [Sara,] Jerries stora kärlek. (-)
Saras utbrott orsakar hånskratt i biosalongen. Kom tillbaka till filmbranschen, Ann Zacharias, allt är förlåtet!"
Sven E Olsson, Arbetet: "Filmens främsta tillgångar är den 90-talsfula jargongen, de gånger jag lyckas uppfatta den, och den starka miljökänslan i Lennart Peters bilder. Det påminner mig också att Janne Wallins främsta tidigare filminsats, Snutliv, fick sin kvalitet mest genom sin halvdokumentära reportagestil. (-)
Ändå vill jag dock rätt ofta addera ett "O-" till titeln. Manuset beskriver något av en evig cirkelrörelse med de tomt pladdriga munhuggningarna inne i restaurangköket som genomgående startpunkter - och lyckas aldrig ge gestalterna de bakgrunder och motiv som gör dem begripliga och flerdimensionella. Och personinstruktören Wallin är inte lika pricksäker som dokumentärfilmaren, varför vi här ofta står inför en socialrealism med starkt teatrala tonfall."
Mårten Blomkvist, DN: "Det är som en saga: helt spontant lyckas de pricka in varenda veckotidningsschablon. Förmår man glänta på händerna, som man helst vill hålla för ögonen filmen igenom, kan man notera drivet kamera- och klippningsarbete. Men Janne Wallin, som 1985 spelfilmsdebuterade med den intressanta pseudodokumentären Snutliv, tycks denna gång ha brytt sig mycket lite om vad det egentligen är han filmar."
Filmen Lust är en fri bearbetning av den 1987 publicerade romanen med samma namn av Bruno Lundgren (f 1964). Janne Wallin (f 1950) hade efter långfilmsdebuten med Snutliv (1985/4) dessutom gjort TV-långfilmen På öppen gata (1991) för TV4.
Lust togs ner efter bara två veckor på Stockholms biografer. I samband med detta skrev Mattias Berg i Expr (17.9.1994) en större artikel, där han försökte spåra och granska produktionsgången i fallet Lust, "hur ett så dåligt manus kan baxas hela vägen in i biosalongerna. Hur ett litet fel i början av systemet blir jättelikt när det förstoras upp på filmduk."
Fallet Lust handlar nämligen inte så mycket om en enstaka regissörs enstaka misslyckande - vilket vore tämligen ointressant - utan om ett system som fallerat.
Janne Wallin är knappast berättelsens faktiska centrum, trots att han tagit på sig den ovanligt stora arbetsbördan att vara filmens regissör, manusförfattare och huvudproducent i ett. Man trodde på honom. Och en av dem som trodde, filmkonsulenten Peter Hald, är förmodligen den riktigt intressante i sammanhanget.
Fakta: Lust är en svensk lågbudgetfilm (-), en dramatisk kärlekshistoria till ett pris av 7,5 miljoner. Jämfört med exempelvis den kommande storfilmen om Alfred Nobel, som kostar 30 miljoner, är det litet. Jämfört med Carl-Johan De Geers långfilmer, som kostar högst ett par miljoner, är det ganska mycket.
Av någon anledning har Lust också blivit en fruktansvärt dålig film, där i princip alla inblandade från huvudroll till scripta presterar långt under sin förmåga, eller åtminstone långt under vad man som åskådare har rätt att begära. Frågan är varför.
[Janne Wallin] dementerar (-) ryktet som spridits i medierna om att han- som biträdande fiktionschef hos en av de fyra medproducenterna, TV4 - givit pengar till sig själv. Han var inte anställd där när bolaget i augusti 1992 satsade en miljon på Lust. Före och efter, men inte då.
Redan 1991 hade Janne Wallin fått ett planeringsstöd på 50.000 kronor i det som då hette Filminstitutets garantifond B1. Någonstans här börjar hela projektet att rulla. Flera producenter kommer så småningom till mer eller mindre slumpmässigt. Sven Fahlén på Europa Studios säger till exempel att man gick in med en knapp halvmiljon i lokaler och personal eftersom ljudstudion råkade vara ledig under inspelningsperioden.
Som relativt nytillträdd långfilmskonsulent på Filminstitutet ger sedan Peter Hald projektet förhandsstöd. På slingriga vägar når det ut på biograferna där Lust blir ett jättelikt publik- och kritikerfiasko, vilket gör att Filminstitutet förlorar ungefär 2,9 miljoner. Exakt det Peter Hald inte skulle göra, gör han.
En viktig anledning till att Sverige införde konsulentsystemet var nämligen att undvika just den här typen av haverier. Läxan från Blankt vapen 1990 - där inte ens producenten ville kännas vid regissören Carl-Gustaf Nykvist efter den usla kritiken - var att ett större mått av individuell, konstnärlig bedömning måste tillsättas den administrativa brygden. Man strävade mot Danmarks modell: filmarna, särskilt debutanterna, skulle lotsas varsamt och personligt fram mot duken. Konsulenterna hade "sina" projekt och "sina" filmare. Långfilmskonsulenterna Peter Hald och Per Lysander tillträdde 1 januari 1993 under viss pompa och ståt.
Att diskutera Lust med Peter Hald är en komplicerad historia. Å ena sidan vill han inte ha ännu en Blankt vapen-debatt "där folk var halvt ärliga och halvt skyllde ifrån sig" , å andra sidan vet både han och jag att fallen är obehagligt lika. Ett projekt rullar som en förarlös bandvagn ut i terrängen. (-)
Peter Hald godtar manuset sommaren 1993. Därefter börjar själva inspelningen och kontroverserna mellan skådespelarna Cia Berg och - framför allt - Gerhard Hoberstorfer å ena sidan och manusförfattaren, regissören och producenten Janne Wallin å den andra. Till och med i förhandsintervjun i Expressens nöjesbilaga premiärdagen den 2/9 reserverar sig Gerhard Hoberstorfer allvarligt mot slutresultatet och säger att han själv borde drivit sina idéer hårdare. (-)
Konspirationsteorier florerar.
En av de starkaste i fallet Lust är branschens egen teori om varför mottagandet blev som det blev: Nöjesguiden hade en nedsablande, smått sarkastisk recension ett par veckor före premiären. Det öppnade dörren för övriga recensenter. Kritikerna är tydligen en skock får och Nöjesguiden är dess herde.
Hur som helst. Produktionen rullade på, 'det blev som en dagdröm: man vill ju så gärna att det ändå ska bli bra', förklarar Gerhard Hoberstorfer. Den enda som, mig veterligt, avbrutit en stor filmproduktion i modern tid är producenten Bo Jonsson på Viking Film. I början av november 1986 stoppade han inspelningen av filmen om Ivan Aguéli: Ljussökaren. I dag säger han att det vållade honom stor huvudvärk, och att han inte är säker på om han skulle göra det igen. Internationellt är det heller knappast möjligt att avbryta en filmproduktion, eftersom dess genomförande garanteras i försäkringsbolag via så kallade 'completion bonds'.
Precis därför handlar fallet Lust mer om systemet och, ytterst, konsulenten som gav det slutliga klartecknet. "Det är lika dyrt att stoppa en produktion som att genomföra den", säger Peter Hald. Utom för de inblandade själva, som får löpa ett kostsamt gatlopp över duken. (-)
Jag frågar Peter Hald om det är lättare att få ett nästan färdigfinansierat projekt, som Lust, att bli ett av de kanske två svenska manus som antas av långfilmskonsulenterna varje år. Om ett sådant på något sätt bedöms efter andra kvalitetskriterier.
-I vanliga fall skulle jag naturligtvis inte säga det. Men visst: med facit i hand är det väl möjligt att det stämmer.
Är inte konsulenternas roll också att vara en sorts 'kvalitetskonsult'?
- Jo, det är klart att det är. Och tycker de som tillsatt mig att jag har gjort fel, får de väl ta konsekvenserna.
Ungefär där slutar fallet Lust. Case closed. En filmare som, möjligen på grund av lång och trogen tjänst i branschen, får driva igenom sitt första långfilmsprojekt. Ett system som kraschar. Och en film som blir en björntjänst för alla inblandade."
Det kan tilläggas att Janne Wallin under en längre period 1991 vikarierade som biträdande produktionschef vid Filminstitutet under Peter Halds tjänstledighet från posten.
Wallin står i filmens pressmaterial som biträdande fiktionschef vid TV4.
1993-09-27 | 1993-11 | |||||
Stockholm | Sverige | |||||
Stockholms skärgård | Sverige | |||||
Arlanda | Sverige | |||||
New York City | USA |
Sverigepremiär | 1994-09-02 | Sandrew | Gävle | Sverige | 100 min | |
---|---|---|---|---|---|---|
1994-09-02 | Sandrew | Göteborg | Sverige | 100 min | ||
1994-09-02 | Sandrew | Karlstad | Sverige | 100 min | ||
1994-09-02 | Sandrew | Lund | Sverige | 100 min | ||
1994-09-02 | Metropol | Malmö | Sverige | 100 min | ||
1994-09-02 | BioPalatset | Stockholm | Sverige | 100 min | ||
1994-09-02 | Royal | Stockholm | Sverige | 100 min | ||
1994-09-02 | Sandrew | Sundsvall | Sverige | 100 min | ||
1994-09-02 | Royal | Umeå | Sverige | 100 min | ||
Videorelease | 1995-04 | Sverige | 96 min | |||
TV-visning | 1998-11-20 | TV4 | Sverige |
Originaltitel | Hooked on a Feeling | |
---|---|---|
Kompositör | Mark James | (1968) |
Textförfattare | Mark James | (1968) |
Sångare | Gerhard Hoberstorfer | |
Robert Gustafsson | ||
Johan Paulsen |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2747 |
Typ | Kopia |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Originalnegativ bild |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Tonnegativ |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Printmaster |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | LUST |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Pressklipp |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Första Lust-försöket. |
Omfång | 108 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Version 3. Manus av Janne Wallin och Ingela Ekwall fritt efter en roman av Bruno Lundgren. |
Omfång | 122 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Version 4. Manus av Janne Wallin och Ingela Ekwall fritt efter en roman av Bruno Lundgren. |
Omfång | 121 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Version 5. Manus av Janne Wallin och Ingela Ekwall fritt efter en roman av Bruno Lundgren. |
Omfång | 127 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Version 6. Av Janne Walling fritt efter en roman av Bruno Lundgren, manusmedverkan Ingela Ekwall. |
Omfång | 129 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Version 8. Manus av Janne Wallin fritt efter en roman av Bruno Lundgren, manusmedverkan Ingela Ekwall och Johan Bogaéus. |
Omfång | 146 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Fritt efter en bok av Bruno Lundgren. Manus: Ingela Ekwall. |
Omfång | 156 s. |
Språk | Svenska |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | 2 |
---|---|
Färg papper | 2 |
Bakombild papper | 2 |
Dia | 1 |
Album | Nej |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Engelska |