Grundfakta

Media (1 st)

Originaltitel Tag ditt liv : En personundersökning
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Producent
Manus
Förlaga
Produktionsland
Produktionsbolag
Utmärkelser
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1995-02-10

Medverkande

Hans Mosesson
Stig F. Dahlman

Björn Granath
Björn Granath

Niklas Hald
Clark, en av pojkarna i källaren

Barbro Kollberg
Signe Dahlman, Stigs mor

Jussi Larnö
Ensio

Visa alla medverkande

Handling

Stockholm den 10 maj 1993. Fotografen Göran berättar att hans vän, konstnären och skådespelaren Stig F Dahlman, hittats död i sin källare. Han har legat död i flera månader före...

Visa hela handlingen

Press

"Ett ambitiöst misslyckande" var rubriken på Jan Agheds både kritiska och uppskattande recension i SDS. Rubriken sammanfattade väl de svenska recensenternas mottagande av Tag ditt liv. Man...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Videotitel i Sverige

Filmteam

Regi
Manus
Producent
Foto
Musik
Scenograf
Klippning
Ljudtekniker
Rådgivare
Inspelningsledare
Produktionsassistent
Rollsättare
Filmkonsulent
Stillbildsfoto
Ljussättare
Negativklippning
Optisk printer
Instrumentalist
Musiktekniker
Rekvisita
Kläder
Maskör
Ljudläggning
Mixning
Textdesign
Övrig medarbetare

Medverkande

Hans Mosesson Stig F. Dahlman
Björn Granath Björn Granath
Benny Granberg Benny
Niklas Hald Clark, en av pojkarna i källaren
Barbro Kollberg Signe Dahlman, Stigs mor
Jussi Larnö Ensio
Anna Lindholm Eva, Stigs fru
Anneli Martini Måna
Bibi Nordin Vera Lundberg
Terri-Lynne Sandberg Birgitta
Hans Wigren berättaren (endast röst)
Göran du Rées undersökaren, veckotidningsfotograf
Fredrik Asplund Lenny, en av pojkarna i källaren
Anya Alenberg flicka i källaren
Daniel Hellström pojke i källaren
Micke Berg pojke i källaren
Herman Mattsson pojke i källaren
Jörn Jansson pojke i källaren
Sebastian Ylvenius pojke i källaren
Anton Westholm pojke i källaren
Simon Westling pojke i källaren
Anna Byström-Söderqvist gravid kvinna
Måns Kjellqvist barnet
- Medverkande i avsnitt ur filmen Tältet (1978):
Boel Höjeberg
Maria Grahn
Sonja Lund
Barbro Oborg
Hans Wiktorsson
Paula Brandt
- Medverkande i avsnitt ur filmen Målaren (1982):
Hans Mosesson
Anneli Martini
Jussi Larnö
Weiron Holmberg
- Medverkande i avsnitt ur filmen Du gamla, du fria (1972):
Hans Mosesson
Björn Granath
Peter Wahlqvist
Marie-Louise De Geer
Ann-Charlotte Hult
Berit Nyman
Svante Holmström
Anki Rahlskog
Robert Carleson
Gräs och Stenar Träd
- Medverkande i avsnitt ur filmen Almbråket (1971):
Ulf Lundell

Bolag

Produktionsbolag duR-Film AB
Stiftelsen Svenska Filminstitutet
Distributör i Sverige (35 mm) Triangelfilm AB 1995
Kulturföreningen Kedjan 1995
Distributör i Sverige (hyrvideo) (fysisk) Sandrew Film AB 1995
Laboratorium FilmTeknik AB
Mixning Studio Lagnö AB
Movie Track AB
Övrigt bolag Pica Pressfoto AB (stillbilder)

Handling

Stockholm den 10 maj 1993. Fotografen Göran berättar att hans vän, konstnären och skådespelaren Stig F Dahlman, hittats död i sin källare. Han har legat död i flera månader före upptäckten. Polisen tror att det är en olyckshändelse, men Göran anar att något har hänt i källaren.

Han minns sista gången han såg Stig. Det var vid Kungsträdgården den 30 november 1992, under bråken mellan Karl XII-hyllande skinnskallar och motdemonstranter. Stig kallar skinnskallarna barnrumpor som söker efter en fadersgestalt, och nämner att det bor några pojkar i hans källare. Göran får hans telefonnummer, men ringer aldrig. Stig ringer däremot flera gånger - ena gången för att skälla ut Göran för att denne inte ringt och därefter för att vädjande be Göran om att ringa när han har tid.

Göran börjar undersöka Stigs bakgrund och hem. Han fotograferar källaren och frågar sig om de pojkar som Stig påstod bodde där var verkliga. Göran intervjuar de som kände Stig: hans mor, hans f d hustru och hans svärmor, hans arbetskamrater och vänner. Tillsammans med Görans egna minnen av Stig får vi följa dennes liv från barndomen till tiden strax före hans död.

1940-talet. Stig växer upp på en bondgård i Bastfallet norr om Österfärnebo i södra Gästrikland. Eftersom han var äldste sonen ville fadern att han skulle ta över gården, men Stig vägrade och ville i stället bli konstnär. När han fyllt 20 flyttar han hemifrån för att arbeta på ett pappersbruk i Värmland så att han kan spara ihop till en vistelse i Paris, där han tänker ägna sig åt att måla. Men han blir kvar ett helt år, och börjar måla av vardagen i fabriken. En kvinnlig arbetskamrat beskriver honom som snäll men envis och alltid i behov av att ha rätt, särskilt då han druckit.

En händelse som tycks ha förändrat Stig, var då arbetskamraten Eskil segnade död ner på fabriksgolvet efter en hjärtinfarkt. Han börjar måla av dödsögonblicket, och hänger flera av målningarna i brukets matsal. En chef upptäcker dock snart vad han gjort och ger honom sparken. Därefter söker han och kommer in på Konstfack i Stockholm, men vantrivs och känner utanförskap på grund av sin klasstillhörighet. Han lämnar snart utbildningen och börjar spela gatuteater samtidigt som han framgångsrikt fortsätter konstnärskarriären med flera utställningar i Stockholm. Vi ser honom delta i bl a Öyvind Fahlströms film Du gamla, du fria, en film som till en del består av anarkistiska protesthandlingar gentemot bl a Wallenbergs banker och ett stockholmsbesök av amerikanska flottan i slutet av 1960-talet.

Stig är som besatt av tankar kring döden alltsedan Eskils död på pappersbruket. Detta hans tillstånd förstärks då fadern och brodern 1968 omkommer i en trafikolycka. Det konfliktfyllda förhållandet till fadern ersätts nu med skuldkänslor för allt som var ouppklarat. Föräldrarnas bondgård säljs. Stig flyttar med modern till en lägenhet i Gävle, där han inleder förhållanden med många kvinnor, ibland flera samtidigt.

En kvinna, vars bästa vän Anette var tillsammans med Stig, berättar att Stig tvingat Anette att göra illegal abort då hon blev gravid. Men när Anette blir gravid igen vill han gifta sig med henne. Anette avvisar honom och han flyr i bitterhet till sina morföräldrars jordbruk utanför Sveg, där han vistas under en sommar. Göran hittar några av Stigs anteckningar från den tiden. "Bara döden återstår", skriver han på ett ställe.

Blandat med intervjuerna får vi också ta del av Görans egna personliga minnen av Stig, alltsedan de träffades för första gången i samband med Tältprojektets sverigeturné sommaren 1977. Liksom flera av de intervjuade minns Göran Stig som intensiv men sluten och hemlighetsfull. När de sågs första gången satt Stig och skrev och tecknade, men trots deras med tiden ganska nära vänskap - bl a under en segelsemester - har Göran en känsla av att han aldrig kom Stig riktigt nära, att det var som om han dolde något även för sina närmaste.

En natt på hösten samma år som segelsemestern ser Göran sin flickvän ha samlag med Stig i fotolaboratoriet. Länge efteråt ringer Stig för att släta över och vädja till Göran att de trots det som hänt ändå kan vara vänner. En kort tid därefter gifter sig Stig i kyrkan med en 20 år yngre kvinna, Eva. De flyttar till en villa utanför Stockholm. I början går det bra för Stigs konstnärskarriär, men fem år före sin död slutar han tvärt att måla. Den sista serien tavlor ger han samlingstiteln "Smärtans bilder".

Äktenskapet knakar i fogarna. Stig och Eva försöker men kan inte få barn, och Eva får beskedet att hennes äggledare är sammanväxta. Bland Stigs anteckningar läser Göran att tanken på barn blev en fix idé för Stig. "Måste göra avtryck", står det bland annat. Och Stig skriver sedan om att han är beredd att söka upp en kvinna - vilken som helst på stan - för att göra henne gravid. Till slut blir det outhärdligt för Eva, och trots att hon fortfarande älskar Stig tar hon ut skilsmässa på vintern 1992 och flyttar ifrån villan.

Det är då som pojkarna börjar dyka upp i källaren hemma hos Stig. Vi ser hur han vid jultid först får besök av en pojke som han kallar Lenny. Vresig försöker Stig först bli av med pojken, men bjuder sedan in honom. Lenny får bo i källaren. Stig försöker prata med honom men han svarar inte på några frågor, utan sitter bara tyst och stirrar medan han äter. Efter några dagar kastar Stig ut honom. I anteckningarna Göran läser skriver Stig att han misstänker att Lenny kanske är hans son från någon tillfällig förbindelse. En kväll kort därefter upptäcker Stig att hela källaren är fylld av pojkar klädda som skinnskallar. Alla säger sig vara hans söner.

På julafton bjuder Stig dem först på mat och sprit, men sedan blir han aggressiv och ger sig på Lenny. Han säger åt pojkarna att försvinna från huset, men de tycker att han ska ge dem pengar - "det är dags att betala underhåll, farsan". Tillsammans överfaller pojkarna Stig. De binder och torterar honom i källaren. Men i anteckningarna läser Göran att Stig under tortyren känner något slags tillfredsställelse, en känsla av att vara levande. Han skriver att han nu blivit en del av världen, som han länge stängt ute, och därmed också blivit en del av dess ondska.

Vid sidan av den plats i källaren där Stig slutligen dör finns ett porträtt som Göran känner igen. Det är ett porträtt av en pojke med stora, vitt uppspärrade ögon som stirrar på åskådaren med tom blick. Göran har även sett Eva teckna en liknande pojke. Hon sade då att det föreställde Ögonpojken, som var så svag att han inte ens kunde gråta, en karaktär i Maxim Gorkijs roman "Min barndom".

Göran läser Stigs sista anteckningar, gjorda strax före döden. Stig skriver att vad för ont pojkarna än gjort honom, så har han gjort dem än mer ont. Allt förefaller honom vara såsom i en dröm, och så stark är den drömkänslan att han inte ens kan känna någon smärta längre.

Censur / granskning

Censurnummer 133117
Datum 1995-01-18
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Originallängd 2249 meter


Tekniska fakta

Bildformat 1.66:1
Ljudsystem Dolby Stereo Spectral Recording
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2249 meter
Längd i minuter 82 min
Akter 4 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

"Ett ambitiöst misslyckande" var rubriken på Jan Agheds både kritiska och uppskattande recension i SDS. Rubriken sammanfattade väl de svenska recensenternas mottagande av Tag ditt liv. Man var respektfull inför du Rées estetiska djärvhet och den aggressiva självuppgörelsen med den fyrtiotalistgeneration han själv tillhör och som till stora delar fått sin identitet i vänsterrörelsen på 1960- och 1970-talen. Men att det lurade ett och annat pekoralistiskt grepp här och var i filmen, var det många som tyckte. Främst invände man mot de litterärt skrivna och ibland patetiska replikerna i framför allt berättarröstens monologer. Även personen Stig, som ju är filmens undersökningsobjekt, ansågs alltför skissartad och otydlig för att bli något annat än en symbol i ett symboldrama.

Jens Peterson, AB: "Det är djärvt av Göran du Rées att göra en sådan här film. En poetisk berättelse som blandar gamla spelfilmer och dokumentärer med nyinspelat. Som diktar ihop ett människoöde, en konstnär, med hjälp av skådespelaren Hans Mosessons förflutna och låtsas att det är en annan människa. Men det fungerar inte. Illusionen är svag. Och den är ändå bara berättarteknik, stil och grepp. Värre är att innehållet blir så tomt. Trots att filmen skildrar en människas liv, kort om barndomen, sedan via 60- och 70-talens proggideal till nuet, kommer man aldrig nära mannen. Han blir bara en symbol, en klippdocka som liknar en sorts vänstermänniska.

En vänsterman med dåligt samvete. Mest handlar det om papparollen, om upproret mot gamla fadersideal och bristen på nya. Sveket mot dagens unga. Men så som det spetsas till i den här filmen blir det parodiskt. Hela filmen balanserar på pekoralets gräns - en speakerröst som upprepar alla förnumstigheter - och kantrar definitivt på slutet. Hans Mosesson gör ett bra jobb, men får ingen chans att visa varför hans rollfigur en gång varit en brinnande konstnär, eller varför han slocknade. Originellt och modigt, en stilförnyare. Men tyvärr ingen bra film."

Maaret Koskinen, DN: "Vem var då denne Stig? Vi får veta att han hade ett otal förhållanden, att han tvingade en flickvän att göra abort, att han vid tiden före sin död genomgått en smärtsam skilsmässa och dessutom sedan ett antal år befunnit sig i en djup konstnärlig kris. Men klokt nog ges vi inga entydiga svar eller någon hel bild. Tvärtom, fram växer ett antal pusselbitar sinsemellan bitvis motsägelsefulla, att sätta ihop efter eget huvud. Det hindrar inte att där finns en viss tendens i de fragment du Rées väljer att visa. En ligger i den märkvärdiga tomhet som växer fram kring bilden av Stig, en tomhet som du Rées tycks vilja peka ut som konstitutionell bland vissa män i sin generation: en oförmåga att gå vidare, att fastna i pojkdrömmen om den eviga revolten och kanta sin framfart med svikna relationer och bortglömda barn.

Det antyds inte minst av filmens suggestiva slutsekvenser, där Stig söks upp av en kortsnaggad, närmast språklös ung man som påstår sig vara hans son. Om han - och alla de andra som snart följer honom - är verkliga i någon mening eller om de är hallucinationer förblir oklart: Är det hans bortglömda barn som nu likt demoner hemsöker honom, eller figurer från hans tavlor som plötsligt tycks materialisera sig - eller nutida alldeles verkliga hemlösa i färd med att skapa sina egna lagar, inför vilka Stig är det första offret?

Men den tomhet som är Stig är också av ett annat och mer fantasieggande slag. Ty du Rées film kan inte annat än utmynna i en meditation över bilders sanningshalt och vårt behov av fasta subjekt, att namnge och få svar: genom lagren av fiktioner - filmer, bilder, föreställningar - som här rullar upp är den yttersta fiktionen kanske den att det är möjligt att fullt ut förstå en annan människa. Förvisso finns det en del skönhetsfläckar och kantigheter i Tag ditt liv. Men det förtar inte intrycket av en mycket personlig och för svenska förhållanden tämligen annorlunda berättad film. Om inte annat engagerar den: antingen är man för eller emot den."

Jan Aghed, SDS: "Men det är svårt att upptäcka några relevanta politiska och sociala fästpunkter för personens moraliska och emotionella sammanbrott. Den lilla mängd som kan vaskas fram i den vägen ur bilderna och dialogen förefaller lika oartikulerad och osammanhängande som Dahlman själv. Också i det privata perspektivet förblir osakerna till hans marginalisering, dödsbesatthet och kollaps otydliga. Det alltmer ångestladdade förloppet frapperar mera genom en viss visuell intensitet och suggestivitet, som i de Kristussymboliska källarscener där fadern-svikaren torteras av 'aniarabarn'-liknande avkomlingar, än genom något psykologiskt och intellektuellt innehåll.

Berättelsen präglas av en bristande förmåga att beröra eller gripa åskådaren på ett djupare plan som i hög grad är en fråga om distans skapad av filmens dialog och artificiella speakerstämma. I repliker som 'Jag har sett ångesten i ett par rådjursögon', 'Våra olika liv " vad blev det av oss?', 'Stig tyckte mycket om djur när han var liten', 'Innerst inne var han alltid snäll', 'Han misstror politikens möjligheter att ändra världen', 'Jag fick aldrig säga adjö till pappa', 'Bara döden återstår' eller 'Jag kan nästan inte se på pojken utan att höra röster som kallar mig hem' lurar banalitetens och pekoralets fällor. Framför allt tål de inte att upprepas, vilket inte sällan händer i någon sorts pseudolitterärt besvärjelsesyfte, och kanske än mindre att framsägas med magstöd och i teaterviskningar.

De första intrycken av du Rées film, redovisade efter urpremiären vid Göteborgsfestivalen förra fredagen, utmynnade i konstaterandet att dess värde främst ligger i karaktären av manifestation mot fördumningen, opportunismen och frånvaron av estetisk fantasi i dagens svenska spelfilm. Det omdömet står sig. I sitt sökande efter alternativa vägar för filmspråket och motstånd mot stilistisk och tematisk anpassning till bransch- och marknadskonjunkturer har Tag ditt liv, trots brister och svartsyn, likväl något mycket uppfriskande över sig. Ambitionerna och risktagningen uppväger femtielva Änglagård och Yrrol. Resultatet kallas kanske bäst ett intressant misslyckande. Nästan alla andra svenska filmer är enbart misslyckanden."

Kommentar Svensk filmografi

Det gick fem år mellan Göran du Rées (f 1947) närmast föregående film, s/y Glädjen (1989/14), och Tag ditt liv. Under dessa fem år arbetade han bl a med en filmatisering av Göran Tunströms roman "Tjuven" ihop med författaren, men projektet lades ner. I stället fick han, inspirerad av Per Gunnar Evanders roman "Uppkomlingarna", en idé att göra en film om sin egen generation. Det blev ett lågbudgetprojekt kring fyra miljoner, som han till stora delar gjorde i nära samarbete med skådespelaren Hans Mosesson, vars liv och karriär du Rées plundrar på fotografier och utdrag ur filmer. I pressmaterialet berättar du Rées själv om tillkomsten av filmen:

"Enda sättet att genomföra filmen var att producera den själv, att behålla friheten för att kunna utforska och experimentera med formen och innehållet. Fem år av tystnad, av havererade filmprojekt som inte gått att genomföra på grund av räddhågsna producenter, gjorde att jag till slut måste göra den här filmen för att inte bli tokig. Det var en självbevarelsedrift och nödvändighet. Jag ville göra en film om min egen tid, om 60- och 70-talet och fram till idag. Plötsligt står man mitt i livet och kan se tillbaka på sitt liv, och vi ställer oss samma frågor: Vad har jag gjort med mitt liv? Kunde jag gjort annorlunda?

Men jag ville också göra en film om vänskapen mellan män. Det finns så mycket outtalat i mäns vänskap, hemligheter som vi bär på och aldrig berättar. Jag visste hur filmen skulle börja, jag hade en mening ringande i huvudet hela tiden: 'Jag läser i tidningen att en vän är död...' När jag sedan läser Per Gunnar Evanders roman "Uppkomlingarna" upptäcker jag att huvudpersonerna i romanen har stora likheter med huvudpersonerna i min film Målaren från 1982 (alter egot Stig F Dahlman, spelad av Hans Mosesson). Så föds alltså formen för filmen, att använda bitar ur mina tidigare filmer, men också andra filmer där Hans Mosesson är med. Jag visste att det skulle bli spännande att sammanställa bilder med en och samma skådespelare från det att han är 20 år tills han är 50. Jag ville omtolka bilder och scener ur tidigare filmer och på så sätt skildra Stig F Dahlmans liv under 30 år."

De sista cirka 20 minuterna av Tag ditt liv är filmade i svartvitt med ljusförstärkande optik som onödiggjorde all form av artificiell belysning trots att så gott som alla tagningarna är gjorda på natten. Längre fram i pressmaterialet till filmen kommenterar regissören valet av teknik:

"Jag ville skapa en känsla av krigstillstånd med barnen i källaren och ge associationer till det som händer i världen idag, i Bosnien och Rwanda. Under USA:s bombningar av Bagdad använde militären objektiv som förstärkte ljuset 30.000 gånger för att kunna filma i totalt mörker. Samma objektiv har jag använt. Skådespelarna såg knappast varandra, men jag kunde hela tiden se i kameran vad som hände. I och med att objektivet elektroniskt förstärker ljuset blir det som en videofilm och ger en otäck känsla av att barnen själva filmar tortyren och förnedringen av Stig. Det var obehagliga scener att göra.

Våld på film blir alltid konkret och jag avskyr våld som manipulerats med filmtrick, snabba klipp och häftiga bilder som man dunkar åskådare i huvudet med. Just osäkerheten om det är mord eller självmord var det svåraste att hitta fram till. Hur jag än gjorde blev barnens tortyr av Stig för konkret. Efter flera omklippningar insåg jag att det berodde på att åskådaren hela tiden trodde att barnen existerade. De var helt enkelt för verkliga. Därför gällde det att hitta ett sätt att balansera mellan verklighet och dröm. Både dagboksanteckningarna om ondska samt slutbilden med pojkens ansikte som dubbelkopieras med Stigs och den röda tavlan ger den dubbeltydigheten som jag är ute efter. Pojken och Stig blir på det sättet samma person."

I filmen förekommer inslag ur följande filmer: På okänd mark (8 mm), Jonas och Kristina i Sveg (1971, 8 mm), Almbråket (1971, 8 mm), Du gamla, du fria (1972/4), Tältet (1978/12) och Målaren (1982/2).

Förlaga

Visningar

Sverigepremiär 1995-02-10 Saga Stockholm Sverige 82 min
Videorelease 1995-09 Sverige 79 min

Musikstycken

Originaltitel Famous Blue Raincoat
Kompositör Leonard Cohen (1970)
Textförfattare Leonard Cohen (1970)
Sångare Leonard Cohen


Originaltitel Che farò senza Euridice. Ur Orfeo ed Euridice
Kompositör Christoph Willibald Gluck (1762)
Textförfattare Ranieri de' Calzabigi (italiensk text 1762)
Göran Rothman (svensk text 1773)
Orkester Norrköpings symfoniorkester
Dirigent Ulf Björlin
Sångare Kerstin Meyer


Originaltitel Sonat, piano, nr 29, op. 106, B-dur
Kompositör Ludwig van Beethoven (1818)
Instrumentalist Jan Persson (piano)


Originaltitel Stefan Forsséns requiem
Kompositör Stefan Forssén (1990)
Textförfattare Stefan Forssén (1990)
Sångare Ingrid Brännström (sångsolist)
Brott och Straff


Originaltitel Nu tändas tusen juleljus
Kompositör Emmy Köhler (1939)
Textförfattare Emmy Köhler (1939)
Arrangör Mats Bergström
Musikarrangör Jan Åke Hillerud
Sångare Adolf Fredriks goss- och flickkör


Originaltitel Stille Nacht, heilige Nacht!
Kompositör Franz Gruber (1818)
Textförfattare Joseph Mohr (1818)
Oscar Mannström (svensk text 1915)
Arrangör Mats Bergström
Sångare MariAnn Häggander


Originaltitel Revolutionsoperan
Kompositör Bertil Goldberg
Textförfattare Ninne Olsson
Sångare Totta Näslund


Originaltitel Segerhymnen
Kompositör Bernt Andersson
Bertil Goldberg
Textförfattare Bernt Andersson
Bertil Goldberg
Sångare Boel Höjeberg
Maria Grahn
Sonja Lund
Barbro Oborg
Hans Wiktorsson
Paula Brandt


Utmärkelser

Nöjesguidens Stockholmspris Stockholm 1995

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare.

Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Duplikatpositiv
Bredd 16 mm


Typ Printmaster
Bredd 17,5 mm


Typ Printmaster
Bredd 35 mm


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel TAG DITT LIV en personundersökning


Storlek Mindre än 850 x 400
Affischtitel TAG DITT LIV


Bestånd Manuskript

Typ Inspelningsmanus
Manustitel Mellan tiderna - skärvor av ett liv 1947-1993. Filmsynopsis av Görad du Rées. Efter en idé av Per Gunnar Evander.Version 2.
Omfång 46 s. (1 s. rollista och 6 s. kort-manus ingår).
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Tag ditt lilv
Omfång 30 s.
Språk Engelska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper 6
Bakombild papper 2
Album Nej


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Engelska


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?