En kvinnas huvud (1997)

Originaltitel	En kvinnas huvud
Svensk premiärtitel	En kvinnas huvud
Alternativtitel	EnKvinnasHuvud (stiliserad titel)

Regi	Lene Berg
Manus	Lene Berg
Producent	Kalle Boman Waldemar Bergendahl
Foto	Kajsa Andersö
Musik	Viveka Gustavsson
Scenograf	Mikael Höglund Marie Olsson Rickard Loman
Klippning	Lene Berg
Ljudtekniker	Magnus Lunell Per Höglund (som Pelle Höglund)
Administration	Jan Lundgren Anna Sohlman
Inspelningsledare	Louise Åberg
Filmkonsulent	Peter Hald
Ljussättare	Adrian South
Mixning	Owe Svensson
Grafisk form	Pelle Andersson Massimo Corradini

Paola Holmér	Edit van der Rohe
Magnus Lunell	Vlad Sundquist, Edits pojkvän
Rolf Skoglund	Leonard, ständig gäst på bokkaféet
Reine Brynolfsson	Wilhelm, ständig gäst på bokkaféet
Ingvar Hirdwall	Düber, ständig gäst på bokkaféet
Örjan Ramberg	Nikolaj
Tommy Nilson	Henry
Fred Hjelm	Ek
Iodine Jupiter	den kristne
Nidor O. Rohdin	en revolutionär
Mikael Alonzo	badvakten
Helena Kallenbäck	fru Malmström, Edits granne
Petter Alge	Erik, läkare, Edits vän
Dieter Carlsson	gitarrspelande tysk turist
Oscar Chröisty	pojken i Leonards sällskap
Ester Boman	Edit som liten

Produktionsbolag	Hinden/Länna-Ateljéerna AB
	AB Svensk Filmindustri
Produktionsstöd	Stiftelsen Svenska Filminstitutet
Distributör i Sverige (35 mm)	Hinden/Länna-Ateljéerna AB	1997
Laboratorium	Colour Film Services Ltd.
Mixning	Owe Svensson Mix AB

Text: "I denna värld existerar bara två tragedier; den ena är att inte få det man vill ha, det andra är att få det." Oscar Wilde

Stockholm. Nutid. Den unga Edit van der Rohe och hennes pojkvän, Vlad Sundquist, går efter en livlig fest hem till Edit. När de somnat får Edit en drömvision av en ängel som med sakralt sjungande operastämma förkunnar att Edit är gravid. Nästa morgon, i tunnelbanan, hör hon åter några sakrala röster och beslutar sig för att inte åka till arbetet. Hon hoppar av tåget på en förortsstation och ringer sig sjukledig från arbetet. Sedan driver hon planlöst omkring i tankar på att hon kanske är med barn.

Tillbaka i centrum går Edit in på ett kombinerat antikvariat och bokkafé. Hon hör några röster från ett stort inre rum, och när hon öppnar dörren ser och hör hon några män som framför litterära monologer för varandra. En kristen ung man beklagar Guds frånvaro, varefter han knäböjer framför Edit och gör korstecknet. En annan man i medelåldern, Leonard, beklagar människans enfald. När Edit frågar efter en kopp kaffe får hon beskedet av ägaren Wilhelm att bokkaféet snart stänger men att hon är välkommen tillbaka en annan dag.

Tillbaka i lägenheten på kvällen lyssnar hon förstrött av telefonsvararen och spelar piano. Hon ringer upp Vlad och vill träffas, men han är upptagen. Innan hon lägger på luren säger hon ¿jag älskar dig¿, dock utan att berätta om den eventuella graviditeten. På natten ekar rösterna från ängeln och bokkafégästerna i hennes huvud. Hon går ut i gryningen. På morgonen ringer hon sig åter sjukledig och går åter ner till bokkaféet. Senare på dagen träffar hon Vlad som är orolig över att hon ska få sparken från arbetet på grund av sin olovliga sjukledighet. Han undrar vad hon gör hela dagarna. När hon lämnat Vlads lägenhet ringer hon sin vän Erik och stämmer träff på Nationalmuseum dagen därpå. Åter hemma går hon runt i lägenheten med kläder under tröjan så att det ser ut som om hon är höggravid.

Under träffen med Erik, som är läkare, lyckas hon få denne att utfärda ett falskt sjukintyg för 14 dagar med möjlighet till förlängning mot att Edit lovar honom en gentjänst. Dagarna som följer spenderar hon på bokkaféet för att lyssna på männen i de inre rummet som håller litterära monologer i existentiella frågor om bland annat människans framtid, krig, könsroller och penningens makt. Hon driver också runt på stan i tankar över sin framtid och sitt eventuella barn.

I ett middagssamtal med Vlad framkommer det att han, till skillnad från Edit, inte oroar sig för framtiden. Edit får en vision av att hon höggravid sitter i en gungstol i sin lägenhet samtidigt som det pågår krig i staden utanför. Vlad kommer in i officersuniform genom balkongdörren. De omfamnar varandra. När Vlad strax måste dra vidare försöker Edit förgäves hålla kvar honom.

På en av sina många promenader i Stockholm super hon sig full på öl och kryper sedan in på en smokingfest där Vlad är gäst och förklarar honom sin kärlek. Tillsammans åker de hem till Edit. På morgonen gör hon sitt länge uppskjutna graviditetstest, men innan hon sett svaret tappar hon testglaset i golvet så att det går sönder. Ute på stan ser hon, som flera gånger tidigare, Leonard. Den här gången står han på kajkanten. Edit distraheras av ett ljud och när hon tittar mot kajkanten igen är Leonard spårlöst försvunnen.

På natten drömmer hon om ett äldre par (föräldrarna?), och när hon vaknar i gryningen beger hon sig omedelbart ut på stan. I filmens sista scen ser vi Edit sitta ensam på en restaurang.

Censurnummer	134403
Datum	1997-01-10
Åldersgräns	Barntillåten
Originallängd	2975 meter
Kommentar	Aktlängder: 472-571-389-456-532-555

Bildformat	1.66:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Dolby Stereo
Färgtyp	Färg
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2975 meter
Längd i minuter	108 min
Akter	6 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

Förutom festivalvisningen i Göteborg i februari 1997, tycks filmen endast ha visats tio gånger på biografen Fågel Blå i Stockholm i mars samma år. Följaktligen finns inga recensioner utanför stockholmspressen. I dessa tidningar var emellertid alla kritikerna ense om att samtidsskildringen av en ung kvinnas tankar inför en eventuell graviditet var viktig och att regissörens konstfilmsestetiska intentioner var goda. Men resultatet upplevdes som otillfredsställande och flera anmärkte på den dåliga tekniska kvaliteten i de sekvenser som spelats in på video och sedan överförts till film.

Chi An Gramfors, AB: "Det är tråkigt att ett sådant ambitiöst projekt som Lene Bergs film inte fått möjlighet att utvecklas till fullo. Det är en nära två timmar lång film för bio där undermålig videofilm upptar större delen av produktionen. Den embarmliga tekniken fråntar filmens innehåll dess rättmätiga mening. Historien i sig är intresseväckande. Berg tar ett feministiskt grepp och förmedlar berättelsen med en utdragen, kontemplerande filmform. Paola Holmér spelar Edit, som tror att hon kan vara gravid. Det reser en rad frågor om hur detta kan påverka hennes liv. I väntan på att hon ska få mod att göra ett graviditetstest sjukskriver hon sig från jobbet och tar en time out med livet. Hon vandrar omkring i staden och tankarna som virvlar upp i hennes huvud tar form av ett bokkafé där en rad män sitter och citerar stora manliga tänkare genom tiderna. Inför denna anstormning av 'stora' ord ur Bibeln, Nietzsche, de Sade, Bourdieu och andra krymper Edit till ett litet flickebarn. Var har kvinnan plats i denna värld av manligt tänkande? Filmen visar att kommunikationen mellan könen är minst sagt usel. Där finns glimtar av ironi och humor, men den övertydligt monotona stilen känns alltför konstlad. Det blir tröttande."

Josefine Adolfsson, Nöjesguiden: "Bilderna är märkbart iscensatta och blir nästan till brottstycken, med sina koreograferade karaktärer och lysande dova färger. Men regissörens val att lägga tyngdpunkten på en stilistisk enhetlighet gör att scenografierna ställer individen i skymundan. Den veliga lilla kvinnan blir till en pjäs, en rekvisita. I EnKvinnasHuvud flyter vardagen ihop med den drömartade, upphöjda världen. Så även Edits egna funderingar, som hela tiden ställs i skenet av 'de stora tänkarna'. Frågan huruvida det finns ett fritt val i vad som omisskännligt är en värld av konstruktioner, ställs både direkt och indirekt. Men just den stillbildsaktigt konstruerade formen, i kombination med det stundtals diffusa och fördröjt långsamma skeendet, gör att man, motsägelsefullt nog, önskar ett andrum ¿ kontraster i historien, i berättandet. Som det är nu riskerar EnKvinnasHuvud att inte bli någonting annat än en intern monolog, förd inuti en skir och teatral såpbubbla. Svävande. Koncentration i all ära, jag har aldrig haft kabel-TV eller fjärrkontroll, men plötsligt förstår jag tyvärr ändå vad zapp-skadad betyder."

Eva af Geijerstam, DN: " Lene Berg försöker kombinera filmessä med vardagsdrama och det har hon all heder av. Men det blir ingen lyckad kombination, främst genom missbruket av vad som mer medvetet använt kan vara en av filmkonstens allra mest verkningsfulla bilder: att låta någon se rakt in i kameran. I det här fallet tittar många, oftast Edit, rakt och oavvänt in i kameran och det blir ganska omgående ett alldeles intetsägande och tomt trick.

Också för övrigt innehåller EnKvinnasHuvud mycket av så kallad 'alternativ film'. Den är av allt att döma budgetinspelad på video och sedan överförd till film, med ibland flimrande konturer och färgförskjutningar som följd ¿ mer ett mått på SF:s begränsade riskvillighet än resultat av en lyckad estetik. Den lunkar inte i normalrealism, utan utspelar sig i teatral studiomiljö, med en form av trettiotalistisk symmetri och tomma ytor i dekoren eller i barskrapade och renodlade Stockholmsbilder. Den är lång och anspråksfull. Trots att man spetsar öronen inför många av texterna, särskilt när Ingvar Hirdwall tar till orda, saknar den ett personligt tilltal. Ändå ligger misslyckandet inte i första hand hos Lene Berg, utan i att hennes försök att bryta likformigheten i den svenska filmens uttryck är så ensamt att det stupar på blotta isoleringen."

Kommentar Svensk filmografi

I pressmaterialet till filmen finns följande projektbeskrivning: "För några år sedan diskuterade Waldemar Bergendahl på SF, Peter Hald på SFI och Hinden svensk film och dess framtidsutsikter. Diskussionen handlade bl a om den amerikanska dominansen, om ansvaret för fiktionens utveckling, om biografägarens ökade beroende av godisinköp och kringförsäljning, om kostnadsläget, om likformigheten i uttryck och produktionssätt och om vad som hände inom den europeiska filmindustrin på 60-talet. Dessa diskussioner ledde till att SF, filmkonsulent Peter Hald och Hinden startade ett forskningsprojekt. Vi skulle undersöka möjligheten att, med hjälp av ett alternativt produktionssätt, ett allvarligt innehåll och en till svenska förhållanden anpassad ekonomi få ett antal personer som vanligtvis inte besöker biograferna att gå dit. Resultatet av detta arbete är EnKvinnasHuvud."

Inspelningen startade 1993 och filmen färdigställdes 1995, men SF valde att inte distribuera den. Efter diskussioner togs distributionen över av HB Hinden, och filmen visades första gången på Göteborg Film Festival den 4 februari 1997. EnKvinnasHuvud är den norskfödda regissören Lene Bergs (f 1965) långfilmsdebut.

Originaltitel	En bön om barmhärtighet (Berättelse)

Originaltitel	Also sprach Zarathustra (Bok)
Författare	Friedrich Nietzsche
Översättare	Tage Thiel	(1989)

Originaltitel	Jag ser (Dikt)
Författare	Sigbjørn Obstfelder

Originaltitel	Aforismer om levnadsvishet (Bok)
Författare	Arthur Schopenhauer
Översättare	Gustaf Aksel Jæderholm	(1923)

Originaltitel	De brevitate vitae (Dikt)
Författare	Lucius Annæus Seneca

Originaltitel	Natriumkarbonat (Dikt)
Författare	César Vallejo
Översättare	Hans Björkegren	(1968)

Originaltitel	Kladdböcker (Bok)
Författare	Georg Christoph Lichtenberg
Översättare	Peter Handberg	(1991)

Originaltitel	De la démocratie en Amérique (Bok)
Författare	Alexis de Tocqueville
Översättare	Anders Byttner	(1970/1986)

Originaltitel	La vid des abeilles (Bok)
Författare	Maurice Maetterlinck

Originaltitel	The Fall of Public Man (Bok)
Författare	Richard Sennett

Originaltitel	Algérie 60: Structures économiques et structures temporelles (Bok)
Författare	Pierre Bourdieu

Originaltitel	Vom Kriege (Bok)
Författare	Carl von Clausewitz
Översättare	Hjalmar Mårtenson	(1991)

Originaltitel	Im Westen nichts neues (Roman)
Författare	Erich Maria Remarque
Översättare	Curt Berg	(1929)

Originaltitel	Om godheten (Dikt)
Författare	Willy Kyrklund

Originaltitel	Om pengarnas allt omvandlande makt (Bok)
Författare	Karl Marx
Översättare	Hans Granlid	(1971)

Originaltitel	La part maudite (Bok)
Författare	Georges Bataille
Översättare	Johan Öberg	(1991)

Originaltitel	Om Sederna (Bok)
Författare	Donatien Alphonse François de Sade
Översättare	Birgitta Holm	(1968)

Originaltitel	Oblako v stanach/Oblako v sjtanach (Dikt)
Författare	Vladimir Majakovskij
Översättare	Gunnar Harding	(1979)
	Bengt Jangfeldt	(1979)

Originaltitel	Leviathan (Bok)
Författare	Thomas Hobbes

Originaltitel	Myten om framsteget (Bok)
Författare	Georg Henrik von Wright

Originaltitel	Ode to Failure (Dikt)
Författare	Allen Ginsberg
Översättare	Gunnar Harding

Originaltitel	At My Father's Grave (Dikt)
Författare	Hugh MacDiarmid
Översättare	Gösta Friberg	(1983)

Originaltitel	Ich und Du (Bok)
Författare	Martin Buber
Översättare	Margit Norell	(1962)
	Curt Norell	(1962)

Originaltitel	Våning 2, hall 35. Ur Stockholmsutställningen 1930 (Tidningsartikel)
Författare	Sigurd Lewerentz

		Sverige		1993	1994
Länna-ateljéerna AB	Länna	Sverige
	Stockholm	Sverige

Festivalvisning	1997-02-04	Pustervik	Göteborg	Sverige	110 min	(Göteborg Film Festival)
Sverigepremiär	1997-03-07	Fågel Blå	Stockholm	Sverige	108 min

Originaltitel	Karusellen
Framförs av	Paola Holmér	(sång)
	Jonas Nylinder	(gitarr)
	Viveka Gustavsson	(bas)
	Magnus Lunell	(trummor)

Originaltitel	Gloria patrie
Sångare	Sten Wahlund
	Martin Sulinen	(körsång)
	Joakim Ljungberg-Isaksson	(körsång)

Originaltitel	D'amor sull' ali rosee. Ur Il trovatore
Kompositör	Giuseppe Verdi	(1853)
Textförfattare	Salvadore Cammarano	(1853)

Originaltitel	Blott en dag, ett ögonblick i sänder
Kompositör	Oscar Ahnfelt	(1872)
Textförfattare	Lina Sandell	(1865)
Sångare	Ulf Landergren

Originaltitel	Yes Indeed He Do!
Kompositör	Porter Grainger
Textförfattare	Porter Grainger
Sångare	Bessie Smith
Framförs av	Bob Fuller	(klarinett, altsaxofon)
	Ernest Elliott	(klarinett, altsaxofon, tenorsaxofon)
	Porter Grainger	(piano)

Originaltitel	Goodnight, Irene
Textförfattare	Karl-Lennart	(svensk text 1950)
Bearbetning	Huddie Ledbetter	(1910-talet, publ. 1934)
Sångare	Paola Holmér	(sjunger på engelska)
	Dieter Carlsson	(sjunger på engelska)
Framförs av	Jonas Nylinder	(gitarr)

Originaltitel	Henrys Bossa
Kompositör	Henry Gustavsson
Framförs av	Hans von Eichwald	(piano)
	Mats Larsson	(gitarr)
	Mats Farell	(trummor)
	Henry Gustavsson	(saxofon)

Originaltitel	Ein Sommernachtstraum. Hochzeitmarsch
Kompositör	Felix Mendelssohn-Bartholdy	(1842)

Originaltitel	Avanti popolo

Originaltitel	La vie en rose
Kompositör	Louiguy	(1946)
Textförfattare	Édith Piaf	(fransk text 1946)
	Roland	(svensk text 1946)

Originaltitel	El Choclo
Kompositör	Ángel Villoldo	(1903)
Textförfattare	Ángel Villoldo	(1903)
	Enrique Santos Discépolo	(1947)
	Juan Carlos Marambio Catán	(1947)

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Bärare	35 mm

Typ	Printmaster
Bärare	17,5 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	En kvinnas huvud. Manus. Svensk version 1. 93-06-08.
Omfång	149 s. Syfte, stil och gestaltning, rollista, litterärt synopsis och scenario (3, 4, 119, 23 sidor)
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	En kvinnas huvud. Inspelningsmaterial sc. 1-8.
Omfång	121 s. Bilder och scenbeskrivningar ingår.
Språk	Svenska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Färg papper	1
Album	Nej

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska