Innehållsförteckning

  • Visningar
  • Musikstycken
  • Utmärkelser
  • Relaterade filmer
  • Ämnesord
Andra utgåvor av verket

Grundfakta

Media (1 st)

Originaltitel Hitler och vi på Klamparegatan
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Producent
Manus
Produktionsland
Produktionsbolag
Åldersgräns Tillåten från 7 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1997-04-19

Medverkande

Chatarina Larsson
Erics mamma

Kent Andersson
Albin, Erics pappa

Puck Ahlsell
naziledaren

Marika Lagercrantz
Victoria Ridderstad

Lars Brandeby
Masthuggsledare

Visa alla medverkande

Handling

Den unge Eric Alexandersson säljer dagstidningar i Göteborgs hamn på 1930-talet. Tillsammans med sina föräldrar och sex syskon bor han i en 37 kvm stor lägenhet i stadsdelen Masthugget i...

Visa hela handlingen

Press

Några kritiker menade att filmens stilistiska splittring var förödande för helheten. En annan utbredd åsikt var att intervjupersonen, författaren Eric Alexandersson, som fängslande...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel

Filmteam

Regi
Manus
Producent
Produktionsledare
Foto
Scenograf
Klippning
Ljudtekniker
Snickare

Medverkande

Peter Wechselmann Eric
Chatarina Larsson Erics mamma
Kent Andersson Albin, Erics pappa
Puck Ahlsell naziledaren
Marika Lagercrantz Victoria Ridderstad
Lars Brandeby Masthuggsledare
Eric S. Alexandersson berättaren
Lisa Agby
Anna Adolfsson
Andreas Tysklind
Frederik Sjöblom
Marc Andersson
- Ej krediterad:
Sonny Johnson agitatorn Evald

Bolag

Produktionsbolag Produktionsgruppen Wechselmann AB (med stöd av)
Produktionsstöd Film i Väst
Stiftelsen Svenska Filminstitutet
Stiftelsen Svenska Sjömanshus
Göteborgs hamn
Distributör i Sverige (35 mm) Folkets Bio AB 1997

Handling

Den unge Eric Alexandersson säljer dagstidningar i Göteborgs hamn på 1930-talet. Tillsammans med sina föräldrar och sex syskon bor han i en 37 kvm stor lägenhet i stadsdelen Masthugget i Göteborg. Politik är ett hett ämne i detta röda arbetardistrikt. När en stor nazistdemonstration har för sig att marschera genom Masthugget med hakkorsfanor och musikkår drivs demonstranterna på flykten med ganska okonventionella metoder.

Erics pappa, Albin, arbetar som stuveriarbetare i Sannegårdshamnen med kolet, men när han blir arbetslös, får alla i familjen som kan, dra sitt strå till stacken. Eric, som drömmer om att bli författare, försöker sälja sina egna dikter genom dörrknackning hos de välbärgade i Vasastan. Efter moderns död i tuberkulos ger han sig ut på sjön och blir sjöman och seglar rakt in i andra världskriget.

Filmen blandar nutida intervjuer (med Alexandersson) med arkivmaterial från 30-talet och iscensatta sekvenser. (BW)

Censur / granskning

Censurnummer 134582
Datum 1997-04-10
Åldersgräns Tillåten från 7 år
Originallängd 2200 meter
Kommentar Aktlängder: 600-550-550-500


Tekniska fakta

Bildformat 1.66:1
Ljudsystem Dolby Stereo
Hastighet 24


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Några kritiker menade att filmens stilistiska splittring var förödande för helheten. En annan utbredd åsikt var att intervjupersonen, författaren Eric Alexandersson, som fängslande berättare borde ha beretts större utrymme

Maaret Koskinen, DN: "I stället för mjuka övergångar avslutar [Maj Wechselmann] ofta sekvenserna med en frysbild, abrupt liksom i ett tankstreck. Ibland liksom med ett utropstecken, kongenialt med den röst som på något sätt blivit hennes egen i den svenska försagdheten: Tyst! Nog sagt om detta, nu tar vi det här i stället!

I övrigt är det den effektiva enkelheten som gäller - om än den ibland tar klivet in i Illustrerade Klassiker. Men, å andra sidan, varför alltid göra film med budgetnära pretentioner när vissa berättelser kräver en mindre kostym? Med mera pengar hade förmodligen Wechselmanns film riskerat att spöka ut sig i en illasittande finkostym.

Nu sitter den tämligen bra, berättar koncist och korthugget och liksom av filmestetiska spörsmål obesudlad tyngd om en människa som faktiskt är levande historia."

Jan-Olov Andersson: "Det är synd att blandningen av filmstilar bara fungerar ibland. Allra mest irriterande är klippningen. Mycket ofta avslutas scener med att bilden fryses någon halvsekund medan ljudet fortsätter; ett berättargrepp som här blir obegripligt, det ger bara sken av att filmen inte riktigt är färdig."

Bernt Eklund: "Maj Wechselmann har med framgång blandat filmsorter förr men det är en metod som fungerar bäst i agitatoriska sammanhang. Här blir det lite splittrat och mest hela tiden aningen för mycket lågbudget för att bli riktigt bra."

Carl-Johan Malmberg, SvD: "Det hade förmodligen varit bättre att lägga tonvikten mer på det omedelbart dokumentära. Jag hade önskat att intervjuerna med Eric själv hade fått en helt annan plats; nu huggs hans repliker av nästan innan de sagts ut. Och man kan fråga sig varför filmtiteln och den besynnerliga, närmast Hitlerpropagandistiska filmaffischen, lägger en sådan vikt vid nazismen när Göteborgsnazisterna i filmen ter sig som en löjlig liten klick, häcklade av rakryggade arbetare och pottömmande matronor. På den här punkten är filmen både grund och ytlig, och åker samtidigt snålskjuts på filmiska Hitlerklichéer (det anslående i fanor och banderoller).

I Hitler och vi på Klamparegatan finns embryot till en verkligt intressant film om Göteborgs sociala och politiska 30-tal. Men det hade krävt en helt annan känsla för nyanser och komplikationer än här."

Sven E Olsson, AN: "Som påminnelse om en tid och ett Göteborg som idag bara är historia har filmen förvisso sitt givna intresse. Som utgångspunkt för vidare diskussion och ideologisk debatt om det svenska klassamhället kan nog Wechselmanns film ha sin funktion, men som filmupplevelse har hennes tendens att reducera handlingen till budskap och gestalterna till emblem för något sin klara begränsning. Och det även om man, som jag, ofta känner sympati för tankegångarna bakom och i filmen.

Dock är det så, att varje gång som Eric S Alexandersson själv stiger in i filmen genom kommentarer och bilder höjs syretrycket se- och avsevärt. Hans språk är märkbart mer livgivande knorrigt och personligt berikande än Wechselmanns bilddito. En renodlad dokumentär med honom hade förmodligen gjort den här till en höjdarupplevelse. Också på bio."

Anders Hansson, GP: "Filmen är faktiskt ett livfullt författarporträtt, engagerande och innehållsrikt. Det berättar om stuveriarbetarsonen Eric S Alexandersson och illustreras med efterhandskonstruerade spelscener kring hans uppväxt i gamla Masthugget. Dessa varvas med dels huvudpersonens egen berättelse i intervjuform, dels dokumentära filmbilder från det 30-tal då Hitler tog makten i Berlin.

Göteborgsskildraren Alexandersson har trots ett 20-tal romaner ingen given plats i den svenska litteraturhistorien. Man undrar hur det är möjligt, efter att ha tagit del av denne mentalt spänstige, mänskligt medkännande, rolige och välformulerade mans härliga handlag med orden. Trots att de uppblåsta videobilderna med Alexandersson på hans nuvarande hemö Hönö brister rejält i teknisk kvalitet, är mötet med honom på filmduken en äkta upplevelse. De stunderna hade gärna fått vara fler."

Kommentar Svensk filmografi

Filmen bygger på fyra självbiografiska romaner av författaren Eric S Alexandersson (1922-1999) ¿ han skrev en mängd romaner med motiv från arbetarstadsdelen Masthugget och krigsseglingen, under vilken han blev torpederad och tillbringade en tid i livbåt på norra Atlanten i februari 1941.

Till Göteborg återvände han 1948, där han jobbade i hamnen liksom fadern. Alexandersson har tilldelats Göteborgs stora kulturpris.

Den nazistdemonstration som skildras i filmen ägde rum pingstafton 1934 i samband med en två dagar lång kongress som de svenska nazisterna höll i Göteborg. Konfrontationen med motdemonstranter, anförda av kommunisten Knut Senander, ägde rum på Lilla Risåsgatan i arbetarestadsdelen Masthugget (GP 1.12.1996).

Som så ofta tidigare vad gäller Wechselmanns filmer orsakade även Hitler och vi på Klamparegatan kontroverser, denna gång dock inte om innehållet.

Wechselmann hade startat inspelningen, som gjordes på video, utan tillräcklig finansiering. Den tidiga inspelningsstarten förklarade hon med att det var enda möjligheten att kunna utnyttja Kent Andersson och andra skådespelare som alla arbetade utan ersättning (AN 16.2.1997). När hon efter videofilmens färdigställande ville blåsa upp filmen till 35 mm, innebärande en kostnad av ca 250.000 kr, sade anslagsbeviljande instanser nej till vidare bidrag, Svenska Filminstitutet med hänvisning till filmavtalet, som stadgar att en film inte kan beviljas medel i efterskott med mindre än att den haft minst 30.000 besökare. För detta sitt ställningstagande utsattes Filminstitutet liksom Göteborgs-TV, som vägrat ta del av och visa filmen, för en massiv kritik i göteborgspressen.

Till Maj Wechselmanns försvar ingrep bl a Lasse Svanberg, nationell representant för EU kommissionens MEDIA-program, i ett öppet brev. Genom att välja "den allra senaste digitala inspelningstekniken, Digi-Beta," med en bildkvalitet "i princip jämförbar med den man får med 35 mm-film" hade hon föredömligt hållit produktionskostnaderna nere. "Hennes nya inspelningsmetod gör det möjligt att producera dramadokumentärer eller långfilmer för biografvisning "till en kostnad som ligger cirka (-) 50 % lägre än en traditionell 35 mm-inspelning. (-)

Det är därför min förhoppning att Wechselmann skall förmå allokera de cirka 250.000 kronor som krävs för en uppblåsning av Hitler och vi på Klamparegatan till 35 mm-film [som är standard på landets biografer] och därmed statuera ett efterföljansvärt exempel för andra regissörer och producenter."

Till slut fann filmkonsulenten Bengt Forslund vid Filminstitutet på råd genom att inte betrakta videofilmen som färdig biograffilm. Därmed kunde filmen ges ett "kompletterande planeringsstöd". Forslunds förslag, 225.000 kr, höjdes i slutänden med några tusenlappar (AN 21.3.1997).

Detta hindrade dock inte Göteborgs kulturnämnd från att avslå en stödansökan från Wechselmann med motiveringen att filmen bäst passade för studiecirklar (GP 9.5.1997).

Visningar

Stockholmspremiär 1997-08-29 Zita - Folkets Bio Sverige 80 min
Sverigepremiär 1997-04-19 Hagabion Göteborg Sverige 80 min
TV-visning 1998-05-01 SVT2 Sverige
1998-09-26 SVT1 Sverige

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare.

Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm


Typ Originalnegativ bild
Bredd 35 mm
Längd i meter 2200


Typ Tonnegativ
Bredd 35 mm
Längd i meter 2200


Typ Slutmix
Bredd 17,5 mm


Typ Slutmix
Bredd 17,5 mm


Typ Videokopia digital
Bredd Digital Betacam (PAL)


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100


Bestånd Manuskript

Typ Inspelningsmanus
Manustitel Det var en gång en hamn.
Omfång 51 s.
Språk Svenska


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?