Innehållsförteckning

Andra utgåvor av verket

Grundfakta

Media (15 st)

Originaltitel Trädgårdsmästaren
Filmtyp Kortfilm
Regi
Manus
Produktionsland
Produktionsbolag
Åldersgräns Barntillåten

Medverkande

Victor Sjöström
trädgårdsmästaren

Gösta Ekman
trädgårdsmästarens son

Gunnar Bohman
en gammal trädgårdsarbetare

Lili Bech
den gamle trädgårdsarbetarens dotter

John Ekman
en gammal officer, kallad ''generalen''

Mauritz Stiller
passagerare på utflyktsbåt

Visa alla medverkande

Handling

En trädgårdsmästare driver en större handelsträdgård med flera växthus. Han har en son som förälskat sig i en dotter till en av hans arbetare. Sonen studerar i Stockholm, flickan är...

Visa hela handlingen


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel
Första censurtitel

Filmteam

Regi
Manus
Foto
Inspicient

Medverkande

Victor Sjöström trädgårdsmästaren
Gösta Ekman trädgårdsmästarens son
Gunnar Bohman en gammal trädgårdsarbetare
Lili Bech den gamle trädgårdsarbetarens dotter
John Ekman en gammal officer, kallad ''generalen''
Mauritz Stiller passagerare på utflyktsbåt
Karin Alexandersson trädgårdsmästarens hustru
Ivar Kåge gäst hos "generalen"
Jean Claesson gäst hos "generalen"

Bolag

Produktionsbolag AB Svenska Biografteatern
Distributör i Sverige (35 mm) AB Svenska Biografteaterns Filmbyrå

Handling

En trädgårdsmästare driver en större handelsträdgård med flera växthus. Han har en son som förälskat sig i en dotter till en av hans arbetare. Sonen studerar i Stockholm, flickan är servitris på ett värdshus. När sonen kommer tillbaka som student och fortfarande kastar sina ögon efter den unga flickan skickar fadern bort honom. Han har nämligen själv ett gott öga till den sköna och en dag våldför han sig på henne i växthuset. Efteråt kör han både henne och hennes far på porten, rädd för att avslöjas.

På båten in mot staden träffar flickan och hennes far en gammal officer som redan på värdshuset uppmärksammat den vackra flickan. Han ger henne nu en summa pengar och sitt visitkort.

I staden får de ett rum på ett vindskontor där fadern, som är gammal och sjuk, snart också dör. Flickan vänder sig då till officeren som tar emot henne med öppna armar och snart kan hon uppträda som hans värdinna vid bjudningarna. Inom kort får emellertid den gamle officeren ett slaganfall. På dödsbädden undertecknar han sitt testamente där han dock inte ger någon plats för flickan. Hon får nöja sig med ett halssmycke - och så snart han har dött, kör hans släkt och vänner i väg henne. Hon har inte i huset att göra.

Desillusionerad återvänder hon till sin hemtrakt. Hon roar sig med passagerarna på båten och dricker med studenterna på värdshuset men gråter i hjärtat över sitt öde. En dag återvänder hon till växthuset, där hon i förtvivlan river upp blommorna och förbannar trädgårdsmästaren. Påföljande morgon finner denne henne död bland rosorna.

Censur

Censurnummer 3925
Datum 1913-01-09
Åldersgräns Barntillåten
Kommentar (finsk censuruppgift)


Censurnummer 5797
Datum 1912-08-20
Åldersgräns Totalförbjuden
Kommentar Stridande mot goda seder. Rättsförvillande genom "döden i skönhet".


Kommentarer

Kommentar Svensk filmografi

I februari 1912 skrev Charles Magnusson för Svenska Bios räkning kontrakt med Victor Sjöström som "öfverregissör och chef för inspelningarna" vid den till sommaren nyöppnade ateljén på Lidingö. Sjöström betraktades vid denna tid som "landsortens främste sceniske konstnär (-) prövad med lika lyckligt resultat både som regissör och som skådespelare". (Scenisk Konst, nr 6-7, 1912)

Hans erfarenhet från film var dock begränsad till några få biobesök och därför for han och Magnusson till Paris i maj för ett studiebesök i Pathé Frères ateljéer, och sin filmdebut gjorde han under senare delen av maj som skådespelare i Mauritz Stillers regi. Vampyren (1913/6) hette filmen, och som motspelerska fick han den vackra danskan Lili Bech, som han förälskade sig i och inom kort också gifte sig med.

Han valde också Lili Bech som "offer" i den Stiller-melodram som kom att bli hans regidebut sommaren 1912. I hans "Oskrivna memoarer", (DN 30/4 1933) berättas att han "med intresse och energi kastade sig över uppgiften, och som ett bevis på hans stora samvetsgrannhet i arbetet kan nämnas att han tog ovanligt lång tid på sig för själva inspelningen. Den tog nämligen en hel vecka eller något mer. Och tio, tolv dagar ansågs vara rekordlång arbetstid för en film på den tiden."

När man i dag ser filmen, som av en lycklig slump återfunnits så sent som 1979 hos Library of Congress i USA, förvånas man dock inte över att filmen tog så lång tid. Den är nämligen förbluffande genomarbetad i alla detaljer, uppvisar ett stort antal skiftande miljöer - inte minst exteriörer - och därtill ett spel som på de flesta händer är ovanligt dämpat. Inte minst Sjöström själv, men även Lili Bech, lyckas faktiskt med att ge det lätt pekoralistiska innehållet en viss resning.

För den nyinrättade svenska filmcensuren blev dock innehållet för magstarkt trots att våldtäkten i växthuset varken visades eller ens antyddes "symboliskt". Inte heller visades eller poängterades flickans roll som officerens älskarinna. Dessa slutsatser kunde en åskådare dra först i efterhand och utifrån senare händelser.

Censurchefen Gustaf Berg som bedömt filmen tillsammans med censorn M.L. Gagner, meddelade helt frankt Svenska Bio att filmen "får icke offentligen förevisas i Sverige".

Beslutet vållade givetvis stor uppståndelse och i Röda Kvarn i Sveasalen arrangerades en specialvisning inför statsminister Staaf jämte andra ministrar, kritiker och tidningsmän. Detta hjälpte emellertid inte. Beslutet stod fast.

Sjöströms förstlingsverk fick alltså aldrig någon svensk premiär, men i Danmark och Norge visades filmen och i Politiken kunde man den 19 oktober läsa att "Nogle av Scenerna udspilles i en Ramme af landskabelig Ynde, som ikke er set yndeligere i vore Biografteatrer."

Detta tycks emellertid inte ha imponerat på den svenska censuren som utöver sin tidigare citerade motivering gav följande orättvisa beskrivning av innehållet: "Torpflickan och trädgårdsmästarens son älska varandra, men trädgårdsmästaren är mot partiet. Efter sonens avlägsnande våldför han sig själv på dennes käresta, vilken därigenom bringas på sluttande planet. Hon blir till en början älskarinna ('förtrogna') hos en general och som qvasi-änka tar hon steget fullt ut och blir allmän glädjeflicka ('låter snart allt gå vind för våg'). Till sist slutar hon sina dagar 'bland alla sommarens rosor' på den plats där 'förförelsen' genom trädgårdsmästarens 'brutala naturs hela våldsamhet skedde' efter att ha förbannat mördaren av sin lycka, varefter 'hennes själ svingar sig upp mot blånande rymder'."

Innehållsbeskrivningen visar ju med all tydlighet att censorns fantasi var betydligt frivolare än filmskaparnas, och det skulle inte bli sista gången!

Bortsett från de innehållsliga aspekterna - om vilka det givetvis kan råda skiftande meningar - är emellertid filmen utomordentligt intressant som varande en debutfilm. Den är påfallande enkelt och effektivt berättad och både personligt och artistiskt genomförd. I likhet med den danske kritikern frapperas man av landskapsbilderna och de lyriska kärleksscenerna mellan Lili Bech och Gösta Ekman och där finns också en medveten djupverkan i scenerierna som är typisk för alla Sjöströms filmer och som visar vilken intuition han hade för det nya mediet. Detta märks också i den i flera scener starkt avdramatiserade spelstilen, så ovanlig i den tidens melodramer och mot dem svarande filmer.

Tveklöst måste filmen i dag räknas som en grundsten i Sjöströms och den svenska filmkonstens produktion.

Manuskript och ursprunglig textlista saknas liksom programblad och stillbilder. Två reproduktioner av stillbilder återfinns dock i tillfällighetspublikationen "Filmjul 1929" (nr 3, s 9 och nr 13, s 29), och i Julius Jaenzons privata fotoalbum (numera i SFIs arkiv) återfinns en inspelningsbild som visar bl.a. Lili Bech, Victor Sjöström, Karin Alexandersson, John Ekman, Gunnar Bohman och Gösta Ekman kring ett kaffebord inne i ateljén.

Tillägg till kommentar (2003-10-14): Trädgårdsmästaren återfanns 1979 i ett arkiv i USA. Filmen finns nu i en visningsbar kopia i Filminstitutets filmarkiv.

Inspelning

1912-07 1912-08
Svenska Biografteaterns ateljé Lidingö Sverige
Båtfärjan Nackanäs 1 Nacka Sverige
Nackanäs värdshus och dess omgivningar vid Järlasjön och Sicklasjön Nacka Sverige

Visningar

Annan visning 1980-10-14 Cinemateket/Bio Victor Stockholm Sverige
Urpremiär 1912-10-17 Victoria-Teatret Köpenhamn Danmark
Annan visning 1913-01-10 Verdensspeilet Kristiania Norge
1913-01-20 Olympia Helsingfors Finland

Ämnesord

Censurförbud
Nackanäs Värdshus
Student
Testamenten
Trädgårdsmästare
Värdshus
Växthus
Våldtäkter

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare.

Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 663


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm
Längd i meter 662


Typ Duplikatnegativ
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm
Längd i meter 662


Bestånd Manuskript

Typ Dialoglista
Manustitel Textlista. The Broken Spring Rose.
Omfång 1 s.
Språk Engelska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper 15
Album Nej


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?