Grundfakta

Media (2 st)

Originaltitel Tic Tac
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Producent
Manus
Produktionsland
Produktionsbolag
Utmärkelser
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1997-10-31

Medverkande

Tintin Anderzon
Ylva, Kents fru

Mats Helin
Jorma

Visa alla medverkande

Handling

Fyra historier, parallellt berättade, griper in i varandra och utspelas i en storstad 1997. Tonåringen Micke är på väg till sin skola för att bränna ner den. Där blir han...

Visa hela handlingen

Press

Med hänsyn till dramaturgin drog många kritiker paralleller till Robert Altmans Short Cuts och Quentin Tarantinos Pulp Fiction, även om berättartekniken med sammanflätade episoder och...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel
Videotitel i Sverige

Filmteam

Regi
Manus
Producent
Produktionsledare
Foto
Musik
Scenograf
Klippning
Ljudtekniker
Stuntkoordinator
Scripta
Verkställande producent
Inspelningsledare
Inspelningsassistent
Rollsättare
Produktionssekreterare
Filmkonsulent
C-foto
Stillbildsfoto
Fotoassistent
Steadicamoperatör
Elektriker
Ljussättare
Negativklippning
Optisk printer
Sångtextförfattare
Sångare
Musiktekniker
Snickare
Dekormålare
Rekvisita
Attributör
Kläder
Maskör
Byggledare
Klippassistent
Ljudläggning
Mixning
Förtexter
Övrig medarbetare
Tack till

Medverkande

Oliver Loftéen Micke
Tuva Novotny Jeanette
Jacob Nordenson Kent
Tintin Anderzon Ylva, Kents fru
Emil Forselius Lasse
Mats Helin Jorma
Claudio Salgado Pedro
Nadja Weiss Francesca
Thomas Hanzon Niklas, polis, Francescas man
Douglas Johansson Tommy, polis
Franco Mariano Giuseppe, Francescas far
Michael Nyqvist Vinni, Giuseppes son
Hugo Ruiz Manuel, herrekiperingsexpedit
Gunvor Pontén Rosita, Giuseppes fru
Bengt Blomgren Gösta, granne
Barbro Kollberg Edith, granne
Victor Lopez Konstantin, granne
EwaMaria Björkström-Roos Zoe, granne
Gustaf Elander Wikström, kommissarie
Camilla Hellquist receptionisten
Jesper Bergom-Larsson herrekiperingsexpedit
Henry Duhs Benny, ledare för TV-programmet "Du väljer"

Bolag

Övrig medarbetare Regionala trafikpolisen (tack)
Vasalunds gymnasium (tack)
Produktionsbolag Sandrew Film AB (©)
Produktionsstöd Stiftelsen Svenska Filminstitutet
Distributör i Sverige (35 mm) Sandrew Film AB 1997
Distributör i Sverige (hyrvideo) (fysisk) Sandrew Film AB 1998
Distributör i Sverige (köpvideo) Sandrew Film AB 1998
Laboratorium FilmTeknik AB
Ljudläggning Ljudligan AB
Mixning Europa Studios AB
Övrigt bolag Filmtecknarna F. Animation AB (animation)
Rotebro-Filmservice AB (digitala texter)
Cous Cous Catering (catering)
Brothers - Stinsen (tack)
France Beauté AB (tack)
Hultins Optik/Synsam (tack)
Johanssons Mobilradio i Stockholm AB (tack)
Ray-Ban Sunglasses (tack)
PriFast AB (tack)

Handling

Fyra historier, parallellt berättade, griper in i varandra och utspelas i en storstad 1997.

Tonåringen Micke är på väg till sin skola för att bränna ner den. Där blir han överraskad av en skolkamrat, Jeanette, som använder skolan som natthärbärge. Han kör ut henne och när hon återkommer häller hon bensin på honom och hotar honom med en cigarettändare. De lugnar ner sig och hon visar honom en väg upp till vinden där hon föreslår att de leker sanningsleken. Båda känner sig utstötta och illa omtyckta.

Jeanette berättar att hennes mamma är alkoholist och Micke berättar att han aldrig varit tillsammans med någon tjej, trots att han brukar skryta om det inför sina skolkamrater. Om han bränner ner skolan hoppas han bli omhändertagen av det sociala. Till slut känner de värme för varandra och lämnar skolan tillsammans.

Det gifta paret Kent och Ylva är på väg hem i bilen. Kent gör en vansinnesomkörning av en buss och stoppas av poliserna Niklas och Tommy men släpps sedan de kollat hans körkort. På väg från bilen frågar en blodig skinnskalle, Lasse, var han är någonstans. Kent blir rädd och kastar sina pengar till honom. Väl hemma ringer han till polisen för att anmäla att han blivit rånad men lägger på luren när han ska uppge sitt namn. Sedan ringer han på hos alla grannarna för att höra efter om de vill vara med och starta ett medborgargarde. När han till slut får höra att Ylva är med barn lugnar han ner sig och de går in till sin enrummare som de nyligen bytt till sig.

Två skinnskallar, Jorma och Lasse, kommer till en kvarterskrog, som drivs av Giuseppe och hans son Vinni, för att dricka några starköl. Lasse berättar att han blivit kär i en flicka när han var på utlandssemester, något som bekymrar Jorma. Och Lasse tänker återvända till henne.

Till krogen kommer även invandraren Pedro. Han vill bjuda Jorma och Lasse på var sin öl. De tackar först nej men ger sedan med sig. Pedro berättar att han har bekymmer med sin flickvän som inte längre vill veta av honom. Han har ett förslag att komma med: mot betalning ska skinnskallarna misshandla honom, han kommer då att hamna på sjukhus och när fästmön får veta detta kommer hon att besöka honom och allt ska bli bra igen. Jorma och Lasse är tveksamma men går sedan med på förslaget. De följer med Pedro ut till en förort och i ett skogsparti eldar de upp varandra med slagorden "Sieg Heil".

Misshandeln urartar och Lasse krossar Pedros huvud mot en sten. Jorma ringer 112 men vet inte var han befinner sig. Lasse springer iväg för att ta reda på det och träffar bland andra på Kent och Ylva. Senare grips skinnskallarna av poliserna Niklas och Tommy.

Niklas söker utan framgång en större lägenhet åt sig och sin fru Francesca som är med barn. Detta är något som bekymrar hennes föräldrar, Giuseppe och Rosita. Niklas kollega Tommy får en idé. De kollar upp bytesannonserna och hittar en där man vill byta en större lägenhet mot en mindre. Niklas besöker lägenhetsägaren, Kent, som vill ha svarta pengar för bytet. Han och hans fru Ylva ska emigrera till Australien.

Niklas "lånar" förfalskade pengar ur sin chefs kassaskåp. Tommy engagerar en f d fängelsekund, Manuel, som ska råna Kent. Niklas överlämnar pengarna till Kent i lägenheten och får nycklarna. Utanför väntar Manuel och hans kamrat Pedro i en bil. Manuel rånar Kent, pengarna överlämnas till Niklas, som i sin tur lägger dem tillbaka i sin chefs kassaskåp. (BW)

Censur / granskning

Censurnummer 134966
Datum 1997-10-23
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Originallängd 2603 meter
Kommentar Aktlängder: 446-435-518-498-423-283


Tekniska fakta

Bildformat 1.85:1
Ljudsystem Dolby Stereo Spectral Recording
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2603 meter
Längd i minuter 95 min
Akter 6 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Med hänsyn till dramaturgin drog många kritiker paralleller till Robert Altmans Short Cuts och Quentin Tarantinos Pulp Fiction, även om berättartekniken med sammanflätade episoder och varandra korsande handlingstrådar ingalunda var något nytt. Den hade praktiserats åtminstone sedan Luciano Emmers En söndag i augusti, 1950. Trots allt fick Alfredson beröm för sitt självständiga och fyndiga nyttjande av tekniken, dessutom bl a för god skådespelarinstruktion. Också manusförfattaren Hans Renhäll framhölls för sin förmåga att överraska och undvika schabloner. Men det fanns också mera negativa röster.

Astrid Söderbergh Widding, SvD: "Titeln Tic Tac är på pricken. Ett dygn, ett antal människor vilkas öden korsas eller snuddar vid varandra: Alfredson för sin del hänvisar just till den uppbrutna kronologin, till sättet att bygga upp tiden, men också till en tickande bomb. Bildligt finns det ju åtskilliga sådana i de olika episoderna, udda existenser eller ibland helt vanliga, men på väg att i olika avseenden gå över gränsen.

Som interpunktion fungerar också de återkommande bilderna från tunnelbanetåg på anonyma färder.

Det handlar förstås om snabbhet och framåtrörelse, om att vara på väg någonstans, oklart vart - men också om spår som korsas, en vacker bild för filmens många sammanträffanden. Och därtill kanske om en välbekant visuell kliché - ljuset längst inne i tunneln...

Själv frapperas jag framför allt av den oerhörda känsla för rytm, för det rätta ögonblicket, som präglar filmen. (-)

Växlingen från en tråd i historien till en annan sker här med osviklig precision, så att lusten och nyfikenheten i tittandet är kvar ända till slutet.

Det är imponerande. (-)

Också skådespeleriet är väl värt en mässa. Dialogen brukar annars ofta vara en av svensk films största svagheter (-). Här verkar allting plötsligt i stället lätt och rätt, med en självklarhet i tonfallet. (-)

Här levereras (-) inga färdiga sanningar, här finns inget entydigt budskap - också det ett tecken i tiden. Kanske ligger filmens styrka just i denna avsaknad av moraliska imperativ. Det betyder inte att det råder någon total värderelativism i berättelsen, bara att filmen genom de olika berättelsernas sätt att brytas mot varandra inbjuder till en öppen reflektion över samhälle och samtid, och just över relativiseringen av moraliska värdeskalor."

Johan Croneman, DN: "Daniel Alfredson är mycket, mycket skicklig i att lägga sitt pussel och till sin hjälp har han Hans Renhälls klyftiga manus. Han har valt den skicklige fotografen Peter Mokrosinski till att bildsätta sin berättelse - och Fläskkvartettens musikaliska driv ger filmen ytterligare en väsentlig dimension.

Skådespelarvalen är originella och mycket upplyftande; Daniel Alfredson har haft modet att söka sig utanför etablissemanget. Jacob Nordenson är lysande i ett närmast maniskt överspel, även om det rent trovärdighetsmässigt är tveksamt med denna totala metamorfos som stackars Kent går igenom. Unga paret Oliver Loftéen och Tuva Novotny hittar ibland mycket svåra, spännande mellanrum i sin kniviga relation, men också här blir den ibland alltför uppdrivna spelstilen aningen påfrestande. Tomas Hanzon ser alltid ut att veta vad han gör - och äntligen lyckas en invandrare bli riktigt regisserad i en svensk film: Claudio Salgado (till vardags på Folkteatern i Göteborg) som Pedro lyckas behålla stillheten och skörheten rakt igenom.

Här finns mycket som är värt att uppskattas lite extra.

Jag ställer mig ändock mycket frågande inför Daniel Alfredsons verkliga ärende. Har varje enskildhet något att berätta om vårt liv eller är det sammanhanget? Är pusslet ett samhällskritiskt sådant eller ett personligt tusenbitars som vi tvingas försöka lägga varje dag - eller är det bara några okommenterade liv, en dag, en natt, som vi erbjuds för att vi inte har mycket annat för oss, i väntan på nästa premiär?"

Monika Tunbäck-Hanson, GP: "Alla inblandade har sina historier som löper parallellt eller kolliderar. Tick, tack, klipp, klipp; mellan tid- och scenbyten rusar ett tunnelbanetåg, ibland skiftar fokus utan övergång. Ernst Billgrens scenografi och Fläskkvartettens musik understryker den anonymitet och ödslighet, den dunkande ångest och okontrollerbara aggressivitet som pressar filmen framåt. Peter Mokrosinskis kamera arbetar nervigt, närvarande i dunkla bilder. (-)

Hans Renhäll som är den begåvade manusförfattaren och Daniel Alfredson försöker ge något annat än det förväntade. De skriver sig i manus och i bilderna förbi schablonerna, förbi våra svartvita uppfattningar om hur till exempel skinnskallar skall vara. De överraskar. (-)

I Tic Tac finns inga hjältar, alla är människor på gott och ont, några är bara mer övergivna, svikna i kärlek av föräldrar och av kamrater. Den som har övergivits tillräckligt många gånger vågar inte älska, inte lita på någon - så föds aggressivitet och hat. Det låter lite enkelt, men spelas i filmen fram på ett manande, gripande vis inte minst i historien om Micke och Jeanette.

Svara mig. Se mig. Jag är någon. Älska mig. Tic Tac är full av tilltal och Daniel Alfredson förmedlar alla dessa rop övertygande och intelligent."

Jan-Olov Andersson, AB: "Debuterande manusförfattaren Hans Renhälls historia är smart, har knivskarp dialog, mycket humor.

Regissören Daniel Alfredson har gett Renhälls berättelse en energi, ett tempo, som effektivt driver historien framåt.

Man vill hela tiden veta mer, återvända till de olika människorna.

Och det är de som är filmens själ. Det är en kombination av bra manus/regi/skådespelare som gör att många personporträtt här känns mer genomarbetade, mer äkta, trots att alla på något sätt egentligen har biroller, än i många andra svenska filmer om betydligt färre personer."

Bertil Palmqvist, AN: "Det är en samhällsskildring detta, som kanske är mörk men inte känns svart för svärtans egen skull. Det finns många sådana här desperados i vårt svenska nu.

Hans Renhäll har skrivit manus och han har alltså hittat bra historier och bra människotyper. Synd bara att hans dialog inte fungerar riktigt. Visst ska dessa desperata samtal vara ganska torftiga men som alltid är verklighetens torftighet inte helt utbytbar mot filmestetikens torftighetskrav."

Annika Gustafsson, SDS: "Alfredson slår omedelbart an en ton av undergång. Kameran löper fram i hög hastighet längs med tunnelbanespåret. Allt, utom slutet, har filmats nattetid. Tunnelbilderna återkommer gång på gång. Det fungerar i början för att etablera en stämning, men upprepas till leda. Alfredson har överhuvudtaget svårt att hitta den rätta rytmen. Han klipper ibland lite för klåfingrigt mellan de olika berättelserna. (-)

Daniel Alfredson och manusförfattaren Hans Renhäll vill diskutera det känslomässiga klimatet och moralen just nu, en lovvärd ambition. Framför allt det underlag de presenterar i dramat med den förtvivlade invandraren och skinheadsen ger upphov till kritiska reflektioner kring förutfattade meningar, klichéuppfattningar och så vidare.

Men Tic Tac har ett problem som understryks av den episodindelade formen. Konstruktionen lyser igenom. Bara bitvis fylls de diktade gestalterna med ett igenkännbart liv som inte står fram likt ett debattinlägg."

Kommentar Svensk filmografi

Daniel Alfredson (f 1959) hade tidigare regisserat bl a Roseanna (1993) och Mannen på balkongen (1993/26) efter Sjöwall/Wahlöös romaner, Den vite riddaren (1994), en polisserie för TV, En fri man (1995), en danskproducerad TV-film i två delar, Den täta elden (1995), efter Inger Edelfelts roman, och TV-serien Emma åklagare (1997). 1995 mottog han tidskriften Chaplins filmpris.

Under inspelningen träffade Jeanette Gentele manusförfattaren Hans Renhäll (SvD 30.5.1997): "[Han] gick ut Dramatiska institutets nya manuslinje för två pår sedan och bor numera i Lund. En av filmens fyra berättelser kom till under en tvåmånaderssejour i Södertäljes skolor under Suzanne Ostens ledning. De övriga har han broderat vidare på utifrån tidningsnotiser.

Han skrev sitt filmmanus på egen lust. Därefter gav han det till vännen och produktionsledaren Jesper Bergom-Larsson på Saltfilm som i sin tur erbjöd det till olika regissörer. Daniel Alfredson var den som passade bäst, tyckte de. Efter manusstöd från konsulenterna Peter Hald och Mats Arehn på Filminstitutet hamnade manuset hos Sandrews som producerar filmen.

¿-Jag ville skriva lite i andan från De misstänkta, Nyckeln till frihet och Pulp Fiction, berättar Hans Renhäll.

- Fast det handlar om vanliga människor - inga gangsters - som genomgår en vändpunkt i sina liv de aldrig kommer att glömma.

Hans Renhäll vill ovanligt nog absolut inte regissera sitt eget manus.

- Jag har berättat klart när jag har skrivit färdigt. Manuset lyfter igen när jag träffar regissören och han tolkar det. Man kan aldrig få samma mothugg när man regisserar själv. Det viktiga är att jag och regissören vill berätta samma sak, att vi har samma grundinställning till personerna vi ska skildra."

I samma artikel kommer även fotografen Peter Mokrosinski till tals: "Hela filmen tas med steadicam, det vill säga en handburen kamera som i motsats till vanlig handkamera är just stadig.

- Vi tyckte att det passade för den här filmen eftersom Tic Tac är en så rörlig historia med mycket dialog, förklarar (-) Mokrosinski.

- Det är lättare att följa skådespelarna och improvisera och arrangera om bilderna efter deras spel när man slipper stativ, räls och åkvagnar. Och skådespelarna slipper tänka på var kameran befinner sig. (-)

- Kameran försöker följa med det som sker, inte vara den fasta punkten, berättar Daniel Alfredson.

Ljussättningen utgjordes mest av gatlampor.

- Vi har försökt förhöja känslan av en storstad på nätterna."

Tic Tac erövrade de mest prestigefyllda filmpriserna i landet. Filmen belönades med en Guldbagge för 1997 års bästa film och Alfredson mottog en Guldbagge för bästa regi (tidigare hade han och Jonas Cornell mottagit en Guldbagge för bästa manus, till Mannen på balkongen.) och Emil Forselius guldbaggebelönades för bästa manliga biroll. Vidare utkorades Tic Tac till årets bästa film av Svenska Filmkritikerförbundet och erhöll Göteborgs-Postens nordiska filmpris på 50.000 kronor samt Göteborgs-Postens och Göteborg Film Festivals publikpris på 5.000 kronor.

Svenska Filminstitutets styrelse beslöt att föreslå Tic Tac som svenskt bidrag till 1998 års oscarnominering.

Inspelning

Stockholm Sverige 1997-04-21 1997-06

Visningar

Sverigepremiär 1997-10-31 BioPalatset Göteborg Sverige 95 min
1997-10-31 Metropol Malmö Sverige 95 min
1997-10-31 BioPalatset Stockholm Sverige 95 min
1997-10-31 Grand Stockholm Sverige 95 min
TV-visning 2000-09-08 SVT1 Sverige 91 min
2002-04-17 SVT1 Sverige 91 min
2003-03-09 TV4 Sverige 91 min
2005-10-29 TV4 Sverige 91 min
2006-03-18 Kanal 5 Sverige 91 min
Videorelease 1998-06 Sverige 91 min
TV-visning 2008-12-06 Kanal 5 Sverige 91 min

Utmärkelser

Festivalpris Salerno 1999 (bästa film; Shadow Line Film Festival)
Fédération Internationale des Ciné-clubs Karlovy Vary 1998
Fédération Int'l de la Presse Cinématographique Karlovy Vary 1998
Guldbagge Stockholm 1998 Bästa film
Stockholm 1998 Bästa regi Daniel Alfredson
Stockholm 1998 Bästa manliga biroll Emil Forselius
Guldbaggenominerad Stockholm 1998 Bästa manuskript Hans Renhäll
GP:s och Göteborg Film Fest. Nordiska Publikpris Göteborg 1998
Göteborgs-Postens Nordiska Filmpris Göteborg 1998
Svenska Filmkritikerförbundets pris Göteborg 1997 (årets film)

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare.

Typ Kopia
Bredd 35 mm
Längd i meter 2603


Typ Kopia
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm


Typ Originalnegativ bild
Bredd 35 mm


Typ Tonnegativ
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm


Typ Printmaster
Bredd 17,5 mm


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100


Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100


Storlek Mindre än 850 x 400


Bestånd Manuskript

Typ Inspelningsmanus
Manustitel Tid av Hans Renhäll. Version III. 96 10 15.
Omfång 126 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Under tiden av Hans Renhäll. Version IV. 970117.
Omfång 126 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Under tiden. Tic tac av Hans Renhäll. Version V. 97 02 05.
Omfång 121 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Tic tac. 17 november 1997.
Omfång 75 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Tic tac.
Omfång 55 s.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Manustitel Tic tac.
Omfång 55 s.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Manustitel Tic tac. Engelsk dialoglista.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Manustitel Tic tac. Trailer.
Omfång 1 s.
Språk Svenska


Bestånd Stillbild

Bakombild papper 1
Album Nej


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Engelska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Norska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?