Strejken (1915)

Media (48 st)

Originaltitel	Strejken : Socialt skådespel i 3 akter
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Victor Sjöström
Manus	Adolf Österberg Victor Sjöström
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	AB Svenska Biografteatern
Åldersgräns	Barntillåten

Medverkande

Victor Sjöström
Karl Bernsson, arbetare (prologen), och Gustav Bernsson, hans son

Alfred Lundberg
Charles Hagberg, fabriksägare

Lilly Jacobsson
Gurli, Hagbergs dotter

John Ekman
Boberg, arbetare

Victor Arfvidson
ej identifierad roll

Carl Borin
ej identifierad roll

Visa fler

Om filmen

Denna film hör tyvärr till de svenska stumfilmer som helt har gått förlorade och vi känner inte till något bevarat filmmaterial – vare sig kopia, original- eller bevarandematerial. Läs...

Visa hela texten

Handling

En gammal, fattig arbetare har av nöd stulit ett fång ved. Han ertappas och får 1 1/2 års straffarbete. På hans son Gustav gör detta ett djupt och outplånligt intryck då han är...

Visa hela handlingen

Press

Några egentliga recensioner av filmen förekom inte, men samtliga stockholmstidningar noterade premiären i notisform. Spelet och iscensättningen fick gott betyg, men AT och StT noterade...

Visa all press

Denna film hör tyvärr till de svenska stumfilmer som helt har gått förlorade och vi känner inte till något bevarat filmmaterial – vare sig kopia, original- eller bevarandematerial. Läs mer på Filmarkivets sida Bevarade och förlorade svenska stumfilmer.

En gammal, fattig arbetare har av nöd stulit ett fång ved. Han ertappas och får 1 1/2 års straffarbete. På hans son Gustav gör detta ett djupt och outplånligt intryck då han är närvarande vid rättsförhandlingarna.

18 år senare har faderns förre arbetsgivare, den rike fabrikören Hagberg, tagit sig an Gustav eftersom denne utvecklats till en duktig mekaniker med uppfinnargåva. Han har bl a uppfunnit en sinnrik sprängapparat som han erbjudit fabriken att köpa.

Samtidigt har det emellertid utbrutit en strejk bland arbetarna och Gustav erbjuds nu 20.000 kr för uppfinningen på villkor att han samtidigt talar arbetarna till rätta. Detta avböjer Gustav stolt, och inte heller Hagbergs dotter Gurli, som älskar honom, lyckas övertala honom.

Strejkledaren Boberg stjäl i hemlighet Gustavs uppfinning och söker nu med den spränga fabriken i luften men upptäcks i sista stund av Gustav, som lyckas avvärja faran men inte explosionen, vilken skadar honom allvarligt. Samtidigt blir han själv misstänkt för att ha anlagt attentatet och arresteras och ställs inför domstol. Där frias han emellertid sedan samvetet slagit Boberg och denne frivilligt infunnit sig i rätten som dömer honom till fängelse.

Den långa strejken har vid denna tidpunkt förorsakat stor nöd hos arbetarna och Gurli, som söker hjälpa dem, övertalar nu Gustav att inskrida till deras förmån genom att gratis ställa sin uppfinning till direktionens förfogande under förutsättning att man möter arbetarnas fordringar på halva vägen. Detta räddar situationen, strejken biläggs och Gustav blir allas hjälte. Han skickas av fabrikör Hagberg utomlands för vidare studier och hemkommen, på själva julafton, får han också Gurlis hjärta och hand.

Pressreaktion Svensk filmografi

Några egentliga recensioner av filmen förekom inte, men samtliga stockholmstidningar noterade premiären i notisform. Spelet och iscensättningen fick gott betyg, men AT och StT noterade prologens orimligheter, vilket kan ha fått Svenska Bio att själv klippa om filmen när den ånyo släpptes ut 1916. (se kommentar till klippen). Jason i AB beklagar att "en ovanligt sentimental och tråkig kärlekshistoria inblandats" medan SvD finner filmen sevärd "för att allt eländet slutar på det mest storartade lyckliga sätt". Med undantag av StT är det ingen som kommenterar det ovanliga ämnet. StT konstaterar lakoniskt att "ämnet tröttar i dessa tider".

Kommentar Svensk filmografi

Det som framför allt frapperar en sentida iakttagare är naturligtvis ämnesvalet -- en strejk på en fabrik. För Sjöströms del kan den ses som en naturlig uppföljning av de sociala teman som i mer eller mindre grad kännetecknat filmer som Ingeborg Holm (1913/21), Blodets röst (1913/19) och Prästen (1914/2), men en arbetarstrejk var säkert bland det mest eldfängda han kunde ta sig an. Manuskriptet skrev han själv tillsammans med en medarbetare på Svenska Bio, Adolf Österberg, och anteckningar ger vid handen att detta torde ha gjorts tidigt på hösten 1913, med inspelning i oktober samma år (enl uppgift på laboratoriekortet). I alla händelser var filmen klar för granskning i mars, men blev liggande till december då den slutligen censurerades. Noteras kan att urpremiären skedde i Oslo redan i september!

Av allt att döma har Svenska Bio tvekat inför ämnesvalet, vilket säkert också hade med krigsutbrottet att göra, juli-aug 1914. Naturligt nog krävde man i det ögonblicket lugn och besinning av det svenska folket, och arbetare borde först och främst vara solidariska med sitt land. Strejker var knappast något man kunde propagera för -- än mindre försvara. Man lät därför filmen ligga tills den första oron och uppståndelsen lagt sig, men då sa i stället publiken nej tack och vände sig till en lättare repertoar som så ofta sker i kristider. Sjöström fick de närmaste åren ägna sig åt mindre allvarliga ämnen. Strejken finns ej bevarad.

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se