Grundfakta

Media (48 st)

Originaltitel Tösen från Stormyrtorpet : Skådespel för filmen i fem akter
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Producent
Manus
Förlaga
Produktionsland
Produktionsbolag
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Sverigepremiär 1917-09-10

Medverkande

Greta Almroth
Helga Nilsdotter från Stormyrtorpet

William Larsson
Helgas far

Thekla Borgh
Helgas mor

Lars Hanson
Gudmund Erlandsson i Närlunda

Hjalmar Selander
Erland Erlandsson, Gudmunds far

Concordia Selander
Ingeborg Erlandsson, Gudmunds mor

Visa alla medverkande

Handling

Helga har haft plats hos Per Månsson i Västgården, vilken tvingat sig på henne och gjort henne med barn och därefter förskjutit henne. Hennes föräldrar kräver att hon skall stämma...

Visa hela handlingen

Press

Recensionerna var över lag positiva men inte lika översvallande som de tidigare varit mot Terje Vigen (1917/3). Förvånansvärt nog är det ingen som noterar att detta är det första verk...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel

Filmteam

Regi
Manus
Producent
Foto
Arkitekt
Inspicient
Musikarrangör
Orkester
Orkesterledare
Dekormålare

Medverkande

Greta Almroth Helga Nilsdotter från Stormyrtorpet
William Larsson Helgas far
Thekla Borgh Helgas mor
Lars Hanson Gudmund Erlandsson i Närlunda
Hjalmar Selander Erland Erlandsson, Gudmunds far
Concordia Selander Ingeborg Erlandsson, Gudmunds mor
Karin Molander Hildur Persson på Älvåkra
Georg Blomstedt Erik Persson, Hildurs far, nämndeman
Jenny Tschernichin-Larsson Hildurs mor
Gösta Cederlund Per Mårtensson på Västgården, far till Helgas barn
Edla Rothgardt hans hustru
Nils Arehn domaren
Josua Bengtson länsman
Thure Holm nämndeman
Eric Lindholm nämndeman
Sigurd Wallén en man på gården utanför tingshuset
Gösta Gustafson åhörare i tingssalen
Emil Fjellström åhörare i tingssalen/bröllopsgäst
Artur Rolén åhörare i tingssalen
Albin Erlandzon åhörare i tingssalen
Hildur Carlberg åhörare i tingssalen
Helge Karlsson åhörare i tingssalen
Einar Axelsson åhörare i tingssalen
Tor Borong åhörare i tingssalen
Olof Ås en av Gudmunds suparbröder
Herman Lantz en av Gudmunds suparbröder
Sven Quick en av Gudmunds suparbröder
Hilda Castegren bröllopsgäst
Anna Diedrich bröllopsgäst

Bolag

Produktionsbolag AB Svenska Biografteatern
Distributör i Sverige (35 mm) AB Svenska Biografteaterns Filmbyrå 1917
Laboratorium AB Svenska Biografteaterns filmlaboratorium

Handling

Helga har haft plats hos Per Månsson i Västgården, vilken tvingat sig på henne och gjort henne med barn och därefter förskjutit henne. Hennes föräldrar kräver att hon skall stämma honom inför tinget för att få barnet erkänt och så sker också. På väg till tinget får hon skjuts av Gudmund Erlandsson som är på väg till sin fästmö, Hildur, men när han upptäcker vem han tagit upp i vagnen blir han tveksam och då kliver Helga skamset av.

Vid tingsförhandlingarna nekar Per Månsson alltjämt till faderskapet, men när han t o m är färdig att svära på bibeln, hejdar honom Helga: "Han är far till barnet, men jag vill inte att han skall svära falskt. Jag vill lägga ned rättegången."

Helga får genom detta sitt uppträdande stor respekt, både hos domaren och åhörarna, till vilka Gudmund anslutit sig. Han erbjuder henne skjuts tillbaka till torpet, men hon vägrar stolt. Hemma berättar han dock för sina föräldrar om hennes uppträdande och de beslutar att hjälpa henne genom att anställa henne som piga. Gudmund går redan samma kväll över till torpet och framför erbjudandet. Helga och hennes föräldrar accepterar tacksamt.

Helga trivs bra hos Gudmunds föräldrar och de med henne, men när nämndemansfamiljen upptäcker att Helga är anställd hos deras dotters blivande svärföräldrar blir de misslynta och Hildur förklarar att Helga måste bort om hon ska kunna flytta dit. Helga som samtidigt späntar stickor med Gudmunds fällkniv råkar olyckligtvis bryta av ett knivblad, vilket hon dock inte berättar för någon.

Helga får nu återvända till Stormyrtorpet, men Gudmunds mor fortsätter att hjälpa henne och Gudmund själv har svårt att glömma henne. En kväll far han in till staden och super sig full i glada vänners lag och råkar även i slagsmål. Han kommer hem svårt berusad. Det är strax före bröllopet med Hildur.

På morgonen läser fadern i tidningen om slagsmålet i staden varvid en man blivit dödad. I hans huvud har man funnit ett avbrutet knivblad . . . Gudmund lyssnar och blir förfärad, fumlar fram sin kniv och upptäcker att ett blad är avbrutet. Han går ut och kastar kniven i en myr, men fadern, som sett hans oro, går efter och finner kvinen. Han tror sig förstå sammanhanget. Han väntar dock på att sonen själv ska bekänna vad han gjort.

På nämndemansgården rustas det till bröllop. Festklädda gäster anländer. Även Gudmund är i färd med att göra sig i ordning. Då kommer Helga för att önska honom lycka till, och inför hennes renhjärtade godhet förstår Gudmund att han inte längre kan bära på det brott han tror sig ha begått. Han erkänner för fadern som säger att de omedelbart måste åka till nämndemannen och berätta det hela så att bröllopet blir avstyrt.

Så sker också, till allmän bestörtning, varpå Gudmunds far åker till länsmannen och Gudmund far hem för att ta farväl av sin mor -- och Helga som råkar vara där. Han förstår nu också att det är Helga han älskar.

När Helga får höra historien om knivbladet, förstår hon vad hon ställt till med och vill i sin godhjärtenhet göra allt gott igen mellan Hildur och Gudmund. Hon söker därför upp Hildur och berättar sanningen -- och i en återblick får man nu se hur det hela gått till, vilket tidigare inte riktigt avslöjats (för att hålla spänningen uppe). Hon kräver dock av Hildur att "Innan han får veta att han inget ondt gjort skall Hildur gå till honom liksom af sig själft och göra det godt."

Samtidigt får Gudmunds far av länsmannen reda på att mördaren redan är funnen. Glad återvänder han hem. Hildur har dock hunnit före, men när hon ska göra som Helga föreslagit henne, kan hon plötsligt inte ljuga. Hon berättar allt som det verkligen har hänt och att det var Helga som lagt upp denna plan. Gudmund skyndar ut, där Helga väntar honom:

"Hon såg i hans ögon att nu visste han att han hade henne.

Nu kunde hon inte mer komma undan honom."

Censur / granskning

Censurnummer 18221
Datum 1917-09-08
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Originallängd 1749 meter
Kommentar Kopiornas längd varierar mellan 1626 meter och 1790 meter.


Tekniska fakta

Bildformat 1.33:1
Bredd 35 mm
Hastighet 18
Längd i meter 1790 meter
Längd i minuter 87 min
Akter 5 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Recensionerna var över lag positiva men inte lika översvallande som de tidigare varit mot Terje Vigen (1917/3). Förvånansvärt nog är det ingen som noterar att detta är det första verk av Selma Lagerlöf som filmatiseras, men alla är ense om att det är en bokstavstrogen och pietetsfull filmversion som säkert kommer att bli en stor publiksuccé -- och däri fick de rätt. Vad man främst fäster sig vid är miljöskildringen som får mycket beröm och signaturen X X X i StT lyckas faktiskt redan här förutspå vad som komma skulle:

"Bakom de små människornas lidelser, bakom tro och kärlek, hat och illvilja, står den imponerande fonden av ett stolt och storslaget landskap. Det är bilderna av denna natur, där människorna till sistone måste känna sina sorger obetydliga med de stora vidderna för ögonen, det är dessa som lyfta även åskådarens sinne till flykt. Och häri ligger i detta fall filmskådespelets företräde framför annan dramatisering. Här ligger också vägen utpekad för den svens!ka filmens nya och säkra framgångar: den dramatiserade folklivsskildringen i landskapets miljö."

Flera andra kritiker fäste sig också vid svenskheten i detta verk. "Det vilar stämning över allt detta, att genom varje öppen dörr skymta ljusa björkhagar och längst bort skogarna och bergen", konstaterar DN.

"Victor Sjöström har förmått skapa en miljö och över det hela en stämning som utan sentimentalitet måste tala direkt till varje svenskt hjärta. Det är inga teaterscenerier, inga tomma kulisser, det är soliga svenska bygder och hemvarma svenska allmogehem", menade StD -- vilket dock även hade förutsättning att uppskattas utomlands. SvD-recensenterna blev här sannspådda när de avslutade sin recension med orden: "Filmen som har en äkta svensk prägel över sig borde gå utmärkt i utlandet, särskilt i Amerika."

Skådespelarna fick över lag beröm, "främst hjältinnan som i Greta Almroths framställning blir en levande och rörande bild av Stormyrtösen: den unga skådespelerskan finner de mest övertygande enkla och okonstlade uttryck för både glädje och sorg." (StT)

Kommentar Svensk filmografi

Selma Lagerlöf (1858-1940) skrev romanen "Tösen från Stormyrtorpet" 1913. Filmatiseringen kom att bli den första som baserade sig på något av hennes verk. Hon hade tidigt fått propåer men själv varit mycket tveksam. Hennes väninna Sophie Elkan var också klart negativ, men efter att ha sett Terje Vigen var bägge mer positiva, framför allt om Victor Sjöström skulle regissera.

Idén var dock inte Sjöströms egen. Den kom från en ung kvinna i Gävle som efter att ha sett Terje Vigen skrev följande brev till Sjöström:

"Försmå ej min ringa skrivelse. Jag beundrar eder förmåga med film och går hälst på bio då svenska skådespelare visas. Har mycket tänkt på hur Selma Lagerlöfs "Stormyrtösen" skulle bli om den blev inspelad under eder regi och med Greta Almroth i Helgas roll. Skulle det månne ej bli ett folkskådespel som alla tycker om? Förvisso, om ni åtar eder det.

Förlåt mitt tilltag att skriva en sådan begäran till eder, men jag skulle bli uppriktigt glad om ni ville spela in "Stormyrtösen". Jag är blott en ofärdig hemmadotter, icke rik och icke fattig. Kan jag få några ord om utgången av mitt ringa förslag vore jag oändligt tacksam.

Min adress: Alma Olsson, Hattmakaregatan 15, Gävle."

Brevet var faktiskt inledningen till de Lagerlöf-filmatiseringar som kom att betyda så mycket för den svenska filmens internationella genombrott de närmaste åren.

Sjöström svarade också vänligt att han "icke läst eller sett 'Stormyrtösen', men skall söka skaffa mej den och se om den kan vara lämplig", och i maj 1917 kunde han meddela att nu skulle inspelningen snart börja. Man hade då, den 28 april, kommit överens med Selma Lagerlöf om filmatiseringsrätten, värderad till 2.000 kr. Inspelningen, huvudsakligen på plats i Dalarna, ägde sedan rum mellan den 15 juni och 25 juli enligt produktionsjournalen.

Filmen är, liksom Terje Vigen, alltjämt mer bilderbok än fri filmdiktning (först i Berg-Ejvind och hans hustru vågade Sjöström mer frigöra sig från det litterära underlaget), men det är onekligen effektivt berättat, i ett rakt och enkelt bildspråk, med mycket "svenska" bilder från det folkkära Dalarna och med en personregi som förmådde överbrygga den i grund och botten ganska sentimentala berättelsen, knappast någon av Selma Lagerlöfs litterärt mest framstående.

Filmen fick också ett enormt gensvar hos publiken, gick de närmaste åren ut i 21 kopior i Sverige, vilket var ungefär dubbelt så mycket som vanligt, och i september 1918 levererades hela 42 kopior till USA, enligt ett intervjuuttalande av direktör Hemberg på Svenska Bio 3/1 1919.

Filmen recenserades bl a i The New York Times 30/3 1919 där man påpekade att "a number of scenes, in setting and action, are dramatic purely by their pictorial power" och förutspår att den "should win a place for it on Broadway" och sedan den slagit till även publikt utvaldes den av The National Board of Motion Picture Review till "representant för det allra bästa i filmväg av utländskt märke (-) det är länge sedan en berättelse av denna typ har överflyttats till filmen på ett så övertygande och intresseväckande sätt". (AB 24/1 1920)

Förutom till USA och Kanada såldes filmen till Danmark, Finland, Norge, Balkan, Belgien, Holland, Frankrike, Italien, Polen, Portugal, Schweiz, Spanien, Tyskland, Ungern, Österrike, Egypten, Sydamerika och Australien.

Tösen från Stormyrtorpet hade premiär på Paladsteatret i Köpenhamn den 22.5.1918 och på Scala i Helsingfors den 21.10.1918.

Romanen har senare filmatiserats inte mindre än sex gånger: Das Mädchen vom Moorhof -- UFA, Tyskland, 1935. Regi: Detlef Sierck (senare bekant som Douglas Sirk) Batakli Damin Kizi, Aysel -- Ipek Film, Turkiet, 1935. Regi: Muhsin Ertegrul Suotorpan Tyttö -- Suomen Filmitelooisuus, Finland, 1940. Regi: Toivo Särkkä Tösen från Stormyrtorpet -- Kungsfilm, Sverige, 1947. Regi: Gustaf Edgren (se 1947/21) Husmandtøsen -- ASA-Film, Danmark, 1952. Regi: Alice O'Fredricks Das Mädchen vom Moorhof -- Real-Film, Tyskland, 1958. Regi: Gustav Ucicky.

Förlaga

Originaltitel Tösen från Stormyrtorpet (Novell)
Författare Selma Lagerlöf


Inspelning

Sverige 1917-06-15 1917-07-25
Svenska Biografteaterns ateljé Lidingö
Bengtsarvet Grycksbo (= Nämndemansgården)
Hedåsen Rättvik (= Stormyrtorpet)

Visningar

Sverigepremiär 1917-09-10 Röda Kvarn Stockholm Sverige 87 min
Urpremiär 1917-09-10 Röda Kvarn Stockholm Sverige 87 min
Annan visning 1917-12-05 Raadhus Biografen Kristiania Norge
1918-05-22 Paladsteatret Köpenhamn Danmark
1918-10-21 Scala Helsingfors Finland

Ämnesord

Barn/utomäktenskapligt
Bekännelse
Bröllop
Dalarna
Dalarna/Grycksbo
Dalarna/Hedåsen i Rättvik
Dalarna/Siljan
Fadersskapsmål
Fällkniv
Gå ed
Mord
Nämndemän
Slagsmål
Svära på bibeln
Ting
Torp

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare.

Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 1516


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 1589


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 1585


Typ Duplikatnegativ
Bredd 35 mm
Längd i meter 1587


Typ Duplikatnegativ
Bredd 35 mm


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690
Affischtitel TÖSEN FRÅN STORMYRTORPET Filmlustspel i 5 akter
Tryckeri Tr. A.-B. Sätherlund & Krook
Affischdesign Eric Rohman


Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690
Affischtitel Selma Lagerlöfs TÖSEN FRÅN STORMYRTORPET
Tryckeri Lito Svensk Konstindustri


Bestånd Manuskript

Typ Dialoglista
Manustitel Tösen från Stormyrtorpet
Omfång 85 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Tösen från Stormyrtorpet
Omfång 85 s.
Språk Svenska


Typ Synopsis
Manustitel The girl from the marsh croft.
Omfång 2 s.
Språk Engelska


Typ Synopsis
Manustitel Das Mädel vom Stormytorp.
Omfång 4 s.
Språk Tyska


Typ Dialoglista
Manustitel Skådespel för filmen i fem akter efter berättelsen med samma namn av Selma Lagerlöf.
Omfång 7 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Omfång 10 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Omfång 10 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel The lass of Farwaste croft.
Omfång 6 s.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Manustitel The girl from the marsh croft.
Omfång 9 s.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Manustitel Engelsk textlista bruten för textning.
Omfång 13 s.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Manustitel Das Kätnermädchen.
Omfång 6 s.
Språk Tyska


Typ Dialoglista
Manustitel La fille de la tourbiére.
Omfång 8 s. Innehållsbeskrivning (2 s.) ingår.
Språk Franska


Typ Dialoglista
Omfång 6 s.
Språk Franska


Typ Dialoglista
Omfång 6 s.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Omfång 24 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Omfång 85 s.
Språk Svenska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Bakombild papper 1
Album Ja


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Danska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Danska


Typ Program/Reklamtryck


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?