Grundfakta

Media (168 st)

Originaltitel Herr Arnes pengar : En vinterballad i 5 akter
Filmtyp Långfilm
Regi
Manus
Förlaga
Produktionsland
Produktionsbolag
Åldersgräns Tillåten från 11 år
Sverigepremiär 1919-09-22

Medverkande

Richard Lund
Sir Archie, skotsk officer i svensk sold

Hjalmar Selander
herr Arne, präst i Solberga

Concordia Selander
herr Arnes hustru

Mary Johnson
Elsalill, föräldralös flicka, fosterbarn hos herr Arne

Wanda Rothgardt
Berghild, herr Arnes sondotter, Elsalills fostersyster

Axel Nilsson
Torarin, fiskmånglare

Visa alla medverkande

Handling

Kung Johan III av Sverige hade en mängd skotska legoknektar i sin tjänst. Kungen upptäckte en sammansvärjning bland dem, satte deras anförare i fängelse och skickade knektarna under...

Visa hela handlingen

Press

Den samtida svenska kritiken var i huvudsak mycket positiv. I DN skrev Marfa bl a "Handlingen har i stort sett fått förbli oförändrad, och regissören Mauritz Stiller har gjort allt...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel

Filmteam

Regi
Manus
Foto
Musik
Arkitekt
Inspicient
B-foto
Elektriker
Orkester
Orkesterledare
Rekvisita
Kläder
Smink
Byggledare
Textdesign

Medverkande

Richard Lund Sir Archie, skotsk officer i svensk sold
Hjalmar Selander herr Arne, präst i Solberga
Concordia Selander herr Arnes hustru
Mary Johnson Elsalill, föräldralös flicka, fosterbarn hos herr Arne
Wanda Rothgardt Berghild, herr Arnes sondotter, Elsalills fostersyster
Axel Nilsson Torarin, fiskmånglare
Jenny Öhrström-Ebbesen mor Katri, Torarins mor
Erik Stocklassa Sir Filip, skotsk officer, kamrat till Sir Archie
Bror Berger Sir Donald, skotsk officer, Sir Archies andre kamrat
Gustav Aronson skeppare på det infrusna fartyget
Stina Berg värdinna på Rådhuskällaren
Gösta Gustafson hjälppräst hos herr Arne
- Ej krediterade:
Georg Blomstedt gästgivaren på Branehögs gästgivaregård
Yngwe Nyquist kolaren
Josua Bengtson fångvaktaren
Ida Otterström kvinna på Branehögs gästgivaregård
Torsten Winge man utanför den brinnande prästgården
Artur Rolén besättningsman på fartyget
Albin Erlandzon besättningsman på fartyget
Herman Lantz en stadsbo i gränden
Helge Karlsson en stadsbo i gränden
John Sjölund bårbärare

Bolag

Produktionsbolag AB Svenska Biografteatern
Distributör i Sverige (35 mm) AB Svenska Biografteaterns Filmbyrå 1919
Distributör i Sverige (digital) Stiftelsen Svenska Filminstitutet 2017
Laboratorium AB Svenska Biografteaterns filmlaboratorium

Handling

Kung Johan III av Sverige hade en mängd skotska legoknektar i sin tjänst. Kungen upptäckte en sammansvärjning bland dem, satte deras anförare i fängelse och skickade knektarna under bevakning ut ur landet.

Tre av deras anförare, Sir Archie, Sir Filip och Sir Donald, lyckas fly ur fängelset (byggt som en kopia av Erik XIVs fängelse på Gripsholm), förklär sig till vandrande garvargesäller och försöker undkomma till Marstrand i Bohuslän, den gången en dansk provins.

På Solberga prästgård i Bohuslän sitter herr Arne med allt sitt husfolk och äter kvällsvard. Dit har också fiskmånglaren Torarin kommit. Herr Arne är mycket rik, men hans rikedom, som lär vara rövad från klostren, har sagts en dag skola bli hans olycka.

Under måltiden får hans hustru en hemsk vision. Hon ser och hör okända män som slipar långa knivar på Branehög.

Men herr Arne svarar myndigt: Hur kan du höra det? Det är ju en fjärdingsväg dit!

På natten klättrar de tre skotska officerarna ner genom rökhålet, mördar herr Arne och flera av hans husfolk, stjäl hans tunga kassakista och tänder eld på prästgården.

Folk från gästgivargården i Solberga släcker branden i prästgården, hittar en enda överlevande, fosterdottern Elsalill, förföljer mordbrännarna men lyckas inte hinna upp dem. Torarin tar hand om Elsalill och för henne med sig till Marstrand.

Dit har de tre officerarna redan kommit och liksom sina knektar går de nu och väntar på att isen skall gå upp och de kan fara hem till Skottland.

Elsalill lär känna den ståtlige och elegante Sir Archie. De förälskar sig i varandra och han ber henne följa med honom till Skottland. Men han jagas av bittra minnen, som inte heller kamraterna kan få honom att glömma.

En dag hör Elsalill, som hjälper värdinnan på Råd!huskällaren, några förflugna ord, och plötsligt förstår hon att de tre är herr Arnes mördare. Hon anmäler dem, men de skotska knektarna sluter upp kring dem och den svaga stadsvakten kan ingenting göra.

I handgemänget söker emellertid Elsalill, sliten mellan sin kärlek till Sir Archie och sin sorg över blodsdåden, självmant döden. Sir Archie tar ut hennes döda kropp till det infrusna skeppet utanför hamnen.

Men isen vill inte ge sig. Havet öppnar sig inte för ogärningsmän. Först när skepparen, som lärt känna sammanhanget, lyckats fängsla de tre officerarna och föra dem i land, börjar isen dåna ute till havs.

Då kommer i ett långt tåg kvinnorna i Marstrand ut till skeppet för att hämta Elsalills döda kropp.

Med facklor i händerna i skymning och snöyra för de henne in till staden medan isen börjar bryta upp och bana väg ut för fartyget. Nu står all havets portar öppna.

Censur

Censurnummer 204127
Datum 2016-11-30
Åldersgräns Tillåten från 11 år


Censurnummer 22312
Datum 1919-09-16
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Kommentar Kopiornas längd varierar mellan 2233 m och 2065 m. 12 (därav 8 under 1919, resten de följande åren då filmen gavs i repris).


Tekniska fakta

Bildformat 1.33:1
Bredd 35 mm
Hastighet 16
Längd i meter 2233 meter
Längd i minuter 122 min
Akter 5 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Den samtida svenska kritiken var i huvudsak mycket positiv.

I DN skrev Marfa bl a "Handlingen har i stort sett fått förbli oförändrad, och regissören Mauritz Stiller har gjort allt för att fånga och bibehålla berättelsens karga och mäktiga tragik. Herr Arnes pengar vittnar i hög grad om vilken konstnär den svenska filmen har i Mauritz Stiller. I en rad gripande och storslagna tavlor rullas upp denna dystra, men så egendomligt fängslande gamla västkusthistoria. Den mystik som genomsyrar hela berättelsen och som vid genomläsandet verkar så svårgripbar för en framställning som den här har han också lyckats fånga, även om han givit betydligt mindre rum åt den än vad den har i boken. (-)

Innescenerna med deras utomordentligt vackra Rembrandtsbelysningar äro sällsynt konstnärligt anordnade och i utescenerna har man fått en intensiv stämning av nordisk vinter. Inte en detalj som inte är konstnärligt avvägd att foga sig in i det hela, inte en felinställning av kameran. Filmen är egentligen mest av allt en regiprestation, och en god regissör bör också kunna få skådespelarna att göra vad han vill. Det kan Stiller; han tar ut vad de ha till det yttersta av deras prestationsförmåga. Mary Johnson når som Elsalill högre än hon gjort någonsin förr. Det är helt och hållet tack vare hennes spel som man får en förnimmelse av hur hon drivs till att förråda den man hon älskar. Hennes ljuva barnsliga lilla ansikte har tusen skiftningar och hennes plastik är i all sin lugna behärskning mera uttrycksfull än vad man är van att se hos de flesta skådespelerskor. Hon är både ingenue och tragedienne, och därför fyller hon också sin mycket ömtåliga uppgift. (-)

Rent tekniskt står Herr Arnes pengar högre än någon föregående svensk film och även i konstnärligt avseende är den en ny seger för regissören."

Quelqu'une i SvD skrev att "filmen verkligen är m y c k e t v a c k e r och sevärd (-). Mauritz Stiller har också åstadkommit ett förträffligt resultat; med känslig intuition har han lyckats fånga den sällsamma stämning av gammaldags skräckromantik, som vilar över själva berättelsen; den sprider sig också från bilderna på den vita duken, speciellt kanhända från spökscenerna -- för övrigt små mästerstycken av fotografisk teknik -- men även från andra. Förtätad och intensiv meddelar den sig från aftonvardsscenen på Solberga prästgård med den gamla prästfruns vision, den är tillstädes på bilden av den slingrande gamla Marstrandsgatan, Elsalills Via dolorosa, och på den gamla, utomordentligt pittoreska galeasen, gudsdomens högsäte mitt i den hårdfrusna isen. (-) Den med kunnighet, omsorg och stilkänsla gjorda iscensättningen bereder åskådaren en verklig njutning, och en om möjligt ännu större sådan skänker den överlägsna fotograferingen, som här står på höjden av vad som åstadkommits i den vägen inom svensk filmkonst. Skådespelarna smälta samtliga in i filmens handling och stämning på ett utmärkt sätt; främst gäller detta om huvudrollernas framställare. En mer idealisk Elsalill än Mary Johnson kan svårligen tänkas -- den jungfruligt älskliga gestalten är av betagande verkan. (-)

Herr Arnes pengar bör i utlandet kunna bli en värdefull exponent för svensk filmkonst. Att den senare i både detta och andra filmverk visar sig på höjd med den bästa amerikanska, behöver icke omnämnas."

I några tidningar i Stockholm kom emellertid en viss negativ kritik till uttryck. I en osignerad recension skrev StD bl a: "Filmen är ännu ett bevis till åtskilliga föregående på våra främsta svenska filmregissörers stora vederhäftighet, deras omsorg om detaljens riktighet, om tidsbildens illusoriska kraft. Hr Stiller har också haft goda skådespelare att arbeta med även i birollerna. Man glömmer sent fru Selanders åldriga prästfru, hennes skälvande ångest inför varslet om knivslipningen, som bara hon hör, de skumma ögo!nens förtvivlan. Av Elsalill gör Mary Johnson en obeskrivligt ljuv och älsklig gestalt. Kanske skulle man önska mera inre kraft i hennes spel -- man blir böjd att undra, om den unga skådespelerskan bara är ett ovanligt fagert ansikte, men hur som helst, hon spelar själfullt och gripande på de strängar hon har. Richard Lund återser man med nöje som sir Archie, men även beträffande honom frestas man till den nyss nämnda undran. Nu måste det dock sägas, att de båda rollernas tillrättaläggning för filmen berövat dem så mycket av den Lagerlöfska berättelsens styrka, att det inte återstår mycket att göra en psykologisk karaktärsutveckling av. Elsalills slitning mellan kärlekens bud och den döda fostersysterns får man ytterst fragmentarisk, och sir Archies handlingssätt får ej heller den rätta förklaringen. (-) Tidsstämningen synes utmärkt väl träffad, ingenting bryter sig störande ut ur ramen, och en sådan teknisk detalj som den döda jungfruns förföljande av sin baneman har lösts på ett utomordentligt sätt."

Ännu mera kritisk är den anonyme recensenten i SocD. Han avslutar sin som helhet ljumma recension med en principförklaring:

"Filmen höll emellertid knappast vad man väntat av densamma -- förhandsreklam skjuter ibland över målet och har en effekt, motsatt den avsedda. Och anspråken på 'litterära' filmer, vilka ståta med framstående författarnamn, måste givetvis ställas lite högre än på den vanliga produktionen. Framstående litterära verk lämpa sig inte heller alltid att kopieras av filmen, som nog är bäst betjänt med att ha sina egna författare -- även om deras namn icke äro världsberömda."

Även i Göteborg och Malmö, där filmen hade premiär samtidigt med i Stockholm, fick den vackra lovord. SDS skrev sålunda bl a att "Herr Arnes pengar är en ny triumf för svensk filmkonst. Så högt som i denna bildserie har man näppeligen förut nått. I de tidigare alstren med Svenska biografteaterns märke har man kanske ofta -- som t ex i Stormyrtösen -- spårat en lust att låta naturscenerna breda ut sig väl mycket. Denna gång är allt mera koncentrerat. Omgivningen ger bakgrund och stämning, fyller ibland ut innehållet och nyanserar intrycket. Men den dominerar inte utan låter handlingen få all den kontur som kan begäras. (-)

De ansträngningar, som upptagningen av de skilda delarna kostat, ha varit oerhörda. I stundom hela veckor ha agerande och fotograf måst gå och vänta på möjligheten att ibland få en enda liten scen på det sätt man önskat. Detaljfotograferingen är också bättre och mera omsorgsfull än någonsin tidigare. Man märker härvidlag ofta rent Griffithska drag, om än överflyttade och självständigt utnyttjade.

Utan överdrift torde man kunna påstå, att tekniken inte tidigare nått så goda resultat som i denna film."

Kommentar Svensk filmografi

Herr Arnes pengar spelades in från februari till mitten av maj 1919. Exteriörscenerna från Marstrands gränder och prång spelades in på Svenska Bios ateljéområde, där husfasader med trånga passager mellan dem byggts runt ateljéns ytterväggar. Bilderna på isen togs dels runt Lidingön, dels utanför Furusund, dit fartyget förts och blivit infruset. Inspelningen blev mycket besvärlig och drog långt ut på tiden.

Selma Lagerlöfs berättelse, novell eller korta roman, "Herr Arnes penningar" skrevs i oktober 1903 och publicerades samma höst. Tanken att filma den var gammal. Redan i oktober 1915 hade Svenska Bio köpt en dramatisering av den, utförd med tillstånd av författarinnan. Men den gången lades projektet på is och först när Selma Lagerlöf, efter att ha fått anbud på filmrätten från Tyskland, själv via Victor Sjöström i december 1917 vände sig till Svenska Bio, förklarade bolaget sig intresserat av att köpa filmrätten. Då hade den tyske författaren Gerhart Hauptmanns (1862-1946) bearbetning av Selma Lagerlöfs berättelse i skådespelet "Winterballade" redan haft premiär i Max Reinhardts regi 17.10.1917 på Deutsches Theater i Berlin. Selma Lagerlöf översatte och bearbetade ("återförde", ansåg hon själv) Hauptmanns pjäs till svenska, och som "Vinterballaden" hade den premiär 20.9.1918 på Nya Teatern i Göteborg.

Gustaf Molander och Stiller har i manuskriptet till filmen bibehållit allt det för Selma Lagerlöfs berättelse karakteristiska och väsentliga. De har emellertid lagt händelserna i kronologisk ordning och de har hämtat en rad detaljer och situationer från Hauptmanns pjäs. Filmens undertitel kommer även därifrån. Alla texter är däremot ordagranna citat från Selma Lagerlöfs berättelse. Hon var också efteråt mycket belåten med den färdiga filmen, inte minst därför att den behandlade den moraliska konflikten med samma allvar som hon själv gjort.

Vid inspelningen har Stiller på många punkter koncentrerat scenerna starkare än fallet är i manuskriptet. Han har även strukit många scener, bl a flera varsel- och spökscener. Därvid har filmens realistiska karaktär understrukits starkare liksom dess spänning ökat, dess stämning och atmosfär förtätats.

Herr Arnes pengar är bevarad i en kopia, som med stor sannolikhet är en nedklippt distributionskopia från våren 1929. Den är ca 200 m (10 minuter) kortare än filmen var vid sin premiär, men förkortningarna har inte gått ut över några mera väsentliga scener eller avsnitt. Kopian från 1929 var inte färgsatt, tintad, varför man ingenting vet om filmens ursprungliga färgsättning. Några uppgifter om vilken musik som valdes ut och spelades vid premiären i Stockholm är heller inte bevarade.

Filmen blev inte samma stora och omedelbara pub!likframgång utomlands som Stillers Sången om den eldröda blomman men den blev i gengäld en mera varaktig och i längden betydelsefullare insats för främst kritiker- och filmskaparkretsar. Den såldes emellertid till Danmark, Norge, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Storbritannien, Irland, Holland, Belgien, Frankrike, Italien, Schweiz, Spanien, Portugal, Tyskland, Polen, Tjeckoslovakiet, Österrike, Ungern, Jugoslavien, Rumänien, Grekland, Sovjetunionen, Europeiska Turkiet, Egypten, Sydafrika, Sydamerika (bl a Argentina, Bolivia, Brasilien, Chile, Colombia, Ecuador, Guyana, Paraguay, Peru, Uruguay och Venezuela), Indien, Ceylon, Burma, Kina, Japan, Australien, Nya Zeeland och USA. Antalet till resp länder försålda kopior eller den totala inkomsten från försäljningen utomlands låter sig inte tillförlitligt beräknas, och då uppgifter om filmens slutliga produktionskostnad heller inte är bevarade, kan ingenting med säkerhet sägas om det slutliga ekonomiska resultatet.

Selma Lagerlöfs berättelse "Herr Arnes penningar" har varit föremål för många dramatiseringar både för scen och radio och som opera. Gång på gång har nyinspelningar som film även planerats, men endast en spelfilm har kommit till stånd: Herr Arnes penningar (kallad så för att skilja den från Stillers film), regi Gustaf Molander (1954/33). Därutöver har en animerad kortfilm, Poklad pana Arna, regi Václav Bedrich, spelats in i Tjeckoslovakiet 1968.

Stillers Herr Arnes pengar är föremål för en detaljerad genomgång och analys i Gösta Werners "Herr Arnes pengar. En filmvetenskaplig studie och dokumentation", Stockholm 1979. Filmen och dess förhållande till Selma Lagerlöfs berättelse analyseras och kommenteras även i Ingvar Holms "Roman blir film", Lund 1975, i en studie av Margareta Svedén, s 33-46.

Förlaga

Originaltitel Herr Arnes penningar (Berättelse)
Författare Selma Lagerlöf


Inspelning

Sverige 1919-02-12 1919-05-10
AB Svenska Biografteaterns ateljé Lidingö Sverige
Lidingö Sverige
Värtan Sverige
Furusund Sverige
Skutskär Sverige
Sollefteåtrakten Sverige

Visningar

Sverigepremiär 1919-09-22 Cosmorama Göteborg Sverige 122 min
1919-09-22 Röda Kvarn Helsingborg Sverige 122 min
1919-09-22 Metropol Malmö Sverige 122 min
1919-09-22 Röda Kvarn Stockholm Sverige 122 min
TV-visning 1979-11-09 TV1 Sverige
1996-11-22 SVT2 Sverige
Urpremiär 1919-09-22 Cosmorama Göteborg Sverige 122 min
1919-09-22 Röda Kvarn Helsingborg Sverige 122 min
1919-09-22 Metropol Malmö Sverige 122 min
1919-09-22 Röda Kvarn Stockholm Sverige 122 min
Cinemateksvisning 2001-03-09 Victor Stockholm Sverige 106 min

Ämnesord

Dryckeslag
Fackeltåg
Fartyg/infruset
Flykt ur fängelse
Fosterbarn
Furusund
Fängelse
Garvargesäller
Gripsholm
Gästabud
Historia/svensk
Hund
Hunger
Johan III
Legosoldater/skotska
Lidingö
Mordbränder
Präst
Prästgårdar
Självmord
Sjöfolk
Skottland
Skutskär
Sollefteå
Spöksyner
Varsel
Visioner
Värtan
Överfall

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare.

Typ Digitalt visningsmaterial


Typ Digitalt arkivmaterial
Bredd MAP


Typ Digitalt arkivmaterial


Typ Digitalt visningsmaterial


Typ Kopia
Materialbas Nitrat
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 2030


Typ Kopia
Materialbas Nitrat
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 2029


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 645


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm
Längd i meter 2022


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm
Längd i meter 2063


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm
Längd i meter 2062


Typ Duplikatnegativ
Bredd 35 mm
Längd i meter 2062


Typ Duplikatnegativ
Bredd 35 mm


Typ Internegativ
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm


Typ Duplikatpositiv
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm
Längd i meter 2066


Typ Videokopia digital
Bredd Digital Betacam (PAL)


Typ Videokopia digital
Bredd Digital Betacam (PAL)


Typ Videokopia digital
Bredd Digital Betacam (PAL)


Bestånd Affischer

Storlek Mindre än 850 x 400
Affischtitel HERR ARNES PENGAR
Tryckeri Vasatryckeriet


Bestånd Manuskript

Typ Inspelningsmanus
Manustitel Herr Arnes pengar.
Omfång 90 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Herr Arnes pengar. En vinterballad i 5 akter, för filmen av Mauritz Stiller och Gustaf Molander. Avskrift Nov 1952.
Omfång 10 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Herr Arnes pengar. Avskrift 21 Apr 1959 av originalkartongerna från 1919.
Omfång 10 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Title list. Arne's treasure.
Omfång 8 s.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Manustitel Snows of destiny. Den nya engelska redigeringen.
Omfång 6 s.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Manustitel Herr Arnes pengar. Avskrift av den gamla förkortade engelska listan.
Omfång 6 s.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Manustitel Herr Arnes pengar.
Omfång 13 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Herr Arnes penge.
Omfång 9 s.
Språk Danska


Typ Synopsis
Manustitel Master Arne's treasure.
Omfång 6 s.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Manustitel Arne's treasure.
Omfång 8 s. + 1 s.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Manustitel Snows of destiny.
Omfång 4 s.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Manustitel Herr Arnes pengar.
Omfång 9 s. Produktionsuppgifter (1 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Testlista till Herr Arnes pengar.
Omfång 9 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Arnes pengar.
Omfång Ca 200 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Herr Arnes Pengar.
Omfång 90 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Herr Arnes pengar.
Omfång 90 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Herr Arnes pengar.
Omfång 90 s.
Språk Svenska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Bakombild papper SET
Dia 1
Album Ja


Bestånd PR-material

Typ Övrigt tryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Engelska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Polska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Danska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Danska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Danska


Typ Program/Reklamtryck


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?