Klostret i Sendomir (1920)

Media (106 st)

Läs mer om denna film i vår artikel "Affischarkivet – en unik konstsamling"

Originaltitel	Klostret i Sendomir
Svensk premiärtitel	Klostret i Sendomir
Distributionstitel	Le Monastère de Sendomir (Frankrike) Sendomir'in luostari (Elga) (Finland) Klostret i Sendomir (Elga) (Finland) The Secret of the Monastery (Storbritannien)
Alternativtitel	Das Kloster von Sendomir Penance The Monastery of Sendomir (titlar i utländsk litteratur)
Inspelningstitel	Elga

Regi	Victor Sjöström
Manus	Victor Sjöström
Foto	Henrik Jaenzon
Arkitekt	Axel Esbensen Alexander Bakó
Musikarrangör	Rudolf Sahlberg (vid stumfilmspremiären på Röda Kvarn)

Tore Svennberg	greve Starschensky
Tora Teje	Elga, Starschenskys hustru
Richard Lund	Oginsky, Elgas kusin
Renée Björling	Dortka, kammarjungfru
Albrecht Schmidt	förvaltare
Gun Robertson	Starschenskys dotter
Erik A. Petschler	främmande ädling
Nils Tillberg	främmande ädling
Gustaf Ranft	abbot
Yngwe Nyquist	hustjänare
Axel Nilsson	klosterbroder
Jenny Tschernichin-Larsson	kolarhustru
Emil Fjellström	munk i mängden

Produktionsbolag	AB Svenska Biografteatern
Distributör i Sverige (35 mm)	AB Svenska Biografteaterns Filmbyrå
Laboratorium	AB Svenska Biografteaterns filmlaboratorium

På väg till Warszawa kommer två 1600-talsädlingar ridande till klostret i Sendomir och ber om nattkvarter. De blir betjänade av en mycket ödmjuk och något egendomlig gammal munk. När de förhör sig om klostrets historia blir munken mycket upprörd men börjar ändå berätta om de händelser som ledde till klostrets tillkomst.

I närheten av den plats där klostret nu ligger reste sig fordom ett stort och präktigt slott, där den mäktige greve Starschensky levde lycklig med sin skälmska och undersköna hustru Elga, sitt barn och en stab av tjänare.

Slottets förvaltare och grevens förtrogne får rapporter om att någon okänd person ibland om nätterna bereder sig tillträde till slottet via en viss port. Förvaltaren meddelar greven sina rön, och greven upptäcker att nyckeln till vederbörande port saknas. När greven nästa gång reser bort blir en officersklädd man insläppt genom porten av grevinnans kammarjungfru. Han letar sig fram genom slottet till grevinnans gemak. Kammarjungfrun upptäcker efter en stund att greven är på väg tillbaka, tillkallad av sitt tjänstefolk. Älskaren lyckas rymma och greven kan ej förmå kammarjungfrun att uppge hans namn. Elga förebrår maken hans hetsighet men uppträder själv helt iskallt och lyckas få honom att tro att det är jungfrun som olovandes tagit emot främmande besök. Greven tar lättad emot denna falska tolkning av händelseförloppet.

Kort därpå inser han emellertid att han blivit lurad. Undangömd i ett lönnfack i ett skrin igenkänner han en bild av en kusin till sin hustru, Oginsky, som alltså blivit hans hustrus älskare. Greven grips av misstanken att Oginsky t o m kan vara far till den dotter han räknat som sin egen.

Med förvaltarens hjälp gillrar greven en fälla och tar Oginsky till fånga. Han tvingar hustrun att stiga upp om natten och leder henne till den fängslade Oginsky som bekänner sig hava ägt grevinnan och vara far till hennes barn. Älskaren lyckas rymma genom ett fönster. Grevinnan ber för sitt liv men är beredd att med egna händer döda sitt "oäkta" barn på makens uppmaning. Detta tar greven som det definitiva beviset på hennes ovärdighet att leva. Han sticker kniven i henne.

Samma natt brinner slottet ned till grunden, och en fattig kolarhustru får i sin vård den lilla flickan tillika med löfte om pengar till hennes uppfostran.

Munken i klostret avslutar sin berättelse med att berätta att greven överlåtit godset och sina ägodelar till det kloster han lät instifta efter sitt brott. Gästerna frågar munken vad som sedan hände med greven själv och får svaret att han ska ha blivit en obetydlig och botfärdig broder i sitt eget kloster.

Klostrets prior kommer in i rummet och framhåller för munken att timmen för hans botgöring är inne. Han tilltalar munken som Starschensky. Munken går ut bland de väntande klosterbröderna för att göra dagens bot inför klosterkrucifixet.

Censurnummer	22852
Datum	1919-11-13
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	1565 meter

Bildformat	1.33:1
Ljudtyp	Stum
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	18
Längd i meter	1565 meter
Längd i minuter	76 min
Akter	4 rullar
Texter i läslängd	Svenska

Pressreaktion Svensk filmografi

Att Klostret i Sendomir var en melodramatisk historia kunde kritiken inte undgå att framhålla, men man ansåg att melodramen var levandegjord med konstnärlig konsekvens och äkthet. Filmfotografins triumfer applåderades liksom de imponerande ateljéresurserna som kunde framskapa detta 1600-tal. Tore Svennbergs och Tora Tejes rollprestationer väckte naturligtvis stor uppmärksamhet; Svennbergs framträdande blev allmänt rosat, Teje fick både ros och ris.

"Innehållet står ej i proportion till den utmärkta iscensättningen. Det är ett stycke ganska banal och förlegad skräckromantik, men det länder regissören till heder, att det brutalt rafflande däri icke överdrivits utan snarare avslipats och mildrats." (M L-st i SvD)

"Victor Sjöström, som vid detta tillfälle svarar inte ensamt för regien, utan också för manuskriptet, ådagalägger som vanligt stor uppfinningsrikhet, smak och öppet sinne för tidsfärgen. För öfrigt har han denna gång haft förmånen att röra sig med synnerligen nära till hands liggande resurser. Hvarje del af dramat har nämligen kunnat inspelas ute å Lidingön. Här hafva de nödiga byggnaderna tillfälligt uppförts och alla ex- och interiörer arrangerats i stil med handlingens kraft - ett ytterligare vittnesbörd, till de många tidigare, hur ingående denna första svenska inspelningsfirma numera är rustad att möta en dag för dag allt mera intensiv konkurrens." (NDA)

"Regitekniskt och fotografiskt är Klostret i Sendomir en märkesfilm inom svensk filmindustri. Vad som där åstadkommits i belysningshänseende överträffar allt vad svensk film hittills åstadkommit. Det är omöjligt för en icke fackkunnig att bedöma vilka nya svårigheter och problem fotografen haft att lösa, men resultatet är något som inte ens de allra bästa amerikanska filmer överträffa. Alla dessa nattliga scener äro mästerligt tagna, regissörens och fotografens konstnärliga intentioner ha tydligen in i minsta detalj kompletterat varandra. Man kan nämna scenerna på borggården med sina Rembrandts-belysningar och bilden (tagen på Djurgården) då budbäraren kallar tillbaka Starschensky: trädens mörka silhuetter mot aftonhimlen och i förgrunden de båda männen med sina hästar, en förtätad stämning av natt och ruvande olycka. Det är omöjligt att nämna flera exempel, ty nästan varje scen är uppbyggd så att hela grundstämningen genast slår åskådaren till mötes." (rf i DN)

"Hr Svennbergs tolkning av den olycklige, bedragne polske magnaten torde höra till det verkningsfullaste som överhuvud åstadkommits på en svensk film. En mera omedelbar och gripande människoframställning kan svårligen åstadkommas med enbart mimiska hjälpmedel." (SocD)

"Tora Tejes debut är löftesrik; hennes ansikte med dess fasta linjer är i alla avseenden lämpat för filmen, likaså hennes dekorativa person för övrigt. I denna film förefaller hon dock väl mycket medveten om filmkamerans närvaro, det är för mycket teater och pose över henne, ansiktet verkar ofta blott och bart ett vackert ting utan innebörd. Men hon har många utmärkta scener, och det finns intet tvivel om att hon blir en värdefull ackvisition för svensk film." (M L-st i SvD)

Kommentar Svensk filmografi

Decenniets första film drog upp lovande perspektiv för den svenska filmindustrin. Klostret i Sendomir blev en framgång i Sverige och en succé utomlands, såldes till ett femtiotal länder och blev en enastående kommersiell triumf för Victor Sjöström och det nybildade bolaget Svensk Filmindustri.

Klostret i Sendomir befäste Sjöströms och den svenska filmens världsrykte även bland kritikerna, och den skulle jämsides med t ex Mauritz Stillers Erotikon (1920) få betydande konsekvenser när det gällde SF:s fortsatta policy. Med sitt högst osvenska motivval blev den ett av de tunga argumenten för att den svenska filmen i det hårdnande konkurrensklimatet efter kriget hade anledning att överge sin nationella egensinnighet till förmån för internationellt spekulativa satsningar.

Inför eftervärlden kan emellertid denna film knappast sägas ha stått sig tillnärmelsevis så bra som vissa andra verk från "den svenska stumfilmens storhetstid".

Fototekniskt framstår filmen fortfarande som imponerande, bl a genom det överflöd av nattbilder som väckte sådan beundran i samtiden, men "så när som på ljussättningen och fotot förefaller mig filmen helt intresselös -- för all del välgjord, hyggligt spelad, men alltför högtidlig, alltför stelbent och, vad själva dramat angår, alltför dåligt underbyggd." (Bengt Forslund i "Victor Sjöström - hans liv och verk" s. 149)

Klostret i Sendomir spelades in vårvintern 1919, omedelbart före Sjöströms nästa film, Karin Ingmarsdotter (1920). Inspelningen försiggick praktiskt taget i sin helhet i ateljé, och den blev ett kraftprov för Svenska Bios Lidingö-studio alldeles i slutet av dess verksamhetsperiod: 1920 började de nya ateljéerna i Råsunda att tas i bruk av Svensk Filmindustri. Detta bolag hade tillkommit strax före årsskiftet genom fusion av AB Svenska Biografteatern och Filmindustri AB Skandia. För SF-filmer som premiärvisades under 1920 och som koncipierats före fusionen uppgavs emellertid vanligen ursprungsbolaget som officin. Förtexterna på Klostret i Sendomir anger sålunda Svenska Bio som produktionsbolag.

Novellen "Das Kloster bei Sendomir" av den österrikiske författaren Franz Grillparzer (1791-1872) utkom 1828 och översattes till svenska 1918. Novellen har till skillnad från den svenska filmatiseringen ett politiskt motiv i det att Oginsky inte bara är älskare utan också upprorsman. Grillparzers novell har filmatiserats flera gånger. Den i sammanhanget mest anmärkningsvärda av dessa inspelningar gjordes i Tyskland 1919 med Ellen Richter och Edvard von Winterstein i huvudrollerna. Den versionen fick pikant nog sin Sverigepremiär på Auditorium bara några veckor före den svenska, vilket föranledde ett animerat annonskrig mellan Svenska Bio och Filmsaktiebolaget Union.

Grillparzers novell hade också utgjort underlaget för Gerhardt Hauptmanns skådespel "Elga" som 1908 hade framförts både på Svenska Teatern och i landsorten, varvid Starschenskys roll spelats av Tore Svennberg resp. Victor Sjöström! Rollen blev nu Svennbergs första stora framträdande på film. En uppmärksammad filmdebut gjorde också Tora Teje, som under tjugotalet skulle komma att göra en serie huvudroller på film, dock utan att riktigt nå samma erkännande som på teatern. Efter ljudfilmens tillkomst upphörde praktiskt taget allt filmengagemang för hennes del.

Originaltitel	Das Kloster bei Sendomir (Novell)
Författare	Franz Grillparzer

			(vårvintern)	1919	1919
Svenska Biografteaterns ateljé	Lidingö	Sverige

Sverigepremiär	1920-01-01	Cosmorama	Göteborg	Sverige	76 min
Urpremiär	1920-01-01	Cosmorama	Göteborg	Sverige	76 min
Sverigepremiär	1920-01-01	Röda Kvarn	Helsingborg	Sverige	76 min
Urpremiär	1920-01-01	Röda Kvarn	Helsingborg	Sverige	76 min
Sverigepremiär	1920-01-01	Metropol	Malmö	Sverige	76 min
Urpremiär	1920-01-01	Metropol	Malmö	Sverige	76 min
Sverigepremiär	1920-01-01	Röda Kvarn	Stockholm	Sverige	76 min
Urpremiär	1920-01-01	Röda Kvarn	Stockholm	Sverige	76 min
Cinemateksvisning, arkivkopia	2003-11-04
	2003-11-07
	2004-05-04
	2005-03-12
	2005-11-03
	2006-04
	2010-03-06
	2010-11-09
	2011-02-25

Originaltitel	Musik i urval (kontakta redaktionen för detaljer om enskilda filmer)

Adel

Barn/utomäktenskapligt

Biskopar

Botgöring

Eldsvådor

Falska identiteter

Kammarjungfru

Kloster

Kolare

Krucifix

Minnesbilder

Mord

Munk

Mördare

Officer

Otrohet

Polen

Religion

Rymningar

Samvetskval

Slott

Svartsjuka

Äktenskap

Återblick

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	1522

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	1552

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatnegativ
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatnegativ
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv för OP
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	KLOSTRET I SENDOMIR
Tryckeri	Ivar Hæggströms lito
Affischdesign	Eric Rohman

Storlek	Större än 80 x 110 cm
Antal exemplar	2

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Dialoglista
Manustitel	Klostret i Sendomir. En berättelse i levande bilder, byggd på en novell med samma namn av Frans Grillparzer.
Omfång	4 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	The secret of the monastery.
Omfång	3 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Omfång	7 s.
Språk	Engelska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Bakombild papper	10
Album	Nej

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Typ	Övrigt tryck
Språk	Norska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Typ	Program/Reklamtryck

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Norska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Nederländska