Grundfakta

Media (111 st)

Originaltitel Karin Ingmarsdotter : En berättelse för film i fem avdelningar, byggd på tredje och fjärde kapitlen ur Jerusalem I av Selma Lagerlöf
Filmtyp Långfilm
Regi
Manus
Förlaga
Produktionsland
Produktionsbolag
Åldersgräns Barntillåten
Sverigepremiär 1920-02-02

Medverkande

Victor Sjöström
Stor Ingmar

Tora Teje
Karin Ingmarsdotter, hans dotter

Bertil Malmstedt
Lill Ingmar, Stor Ingmars son

Tor Weijden
Halvor Halvorsson från Timsgården, kallad Tims Halvor, lanthandlare

Nils Lundell
Eljas Elof Ersson, Karins man

Carl Browallius
Eljas far

Visa alla medverkande

Handling

Det är helgmålsringning över Dalarna. Allt arbete avstannar på fälten för så lång tid som det tar att läsa Fader Vår. Tims Halvor har öppnat handelsbod i kyrkbyn och har...

Visa hela handlingen

Press

Den självklara jämförelsen med Victor Sjöströms Ingmarssönerna (1919) utföll inte till denna nya films favör enligt de flesta kritikernas mening, därtill var tempot i...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel

Filmteam

Regi
Manus
Foto
Arkitekt
Rådgivare
Inspicient
Musikarrangör
Orkester
Orkesterledare
Dekormålare
Kläder
Smink

Medverkande

Victor Sjöström Stor Ingmar
Tora Teje Karin Ingmarsdotter, hans dotter
Bertil Malmstedt Lill Ingmar, Stor Ingmars son
Tor Weijden Halvor Halvorsson från Timsgården, kallad Tims Halvor, lanthandlare
Nils Lundell Eljas Elof Ersson, Karins man
Carl Browallius Eljas far
Josua Bengtson Eljas vän och supbroder
Nils Arehn Berger Sven Persson
Olof Ås Inspektorn på Bergsåna bruk
Eric Gustafson gästgivareson från Karmsund
Emil Fjellström Stark Ingmar, torpare på Ingmarsgården
Paul Hallström skolmästaren Storm
Anna Thorell fru Storm
Bror Berger hästskojare
Gustaf Ranft hästskojare
Oscar Johanson kyrkoherden
Gösta Gustafson man på gästgivaregården i Karmsund
William Larsson kroggäst, Eljas supbroder
Algot Gunnarsson kroggäst, Eljas supbroder
Mona Geijer-Falkner kund i handelsboden
Ruth Weijden bokhandelsbiträdet
Tyra Dörum fru Östberg
Wilma Malmlöf piga på Ingmarsgården
Margit Sjöblom piga på Ingmarsgården
Tyra Leijman-Uppström kyrkobesökare
Harriet Bosse Brita (i återblick) (avsnitt ur "Ingmarssönerna" 1919)

Bolag

Produktionsbolag AB Svenska Biografteatern
Distributör i Sverige (35 mm) AB Svenska Biografteaterns Filmbyrå 1920
Laboratorium AB Svenska Biografteaterns filmlaboratorium

Handling

Det är helgmålsringning över Dalarna. Allt arbete avstannar på fälten för så lång tid som det tar att läsa Fader Vår.

Tims Halvor har öppnat handelsbod i kyrkbyn och har flera gånger friat till Karin Ingmarsdotter på Ingmarsgården. Men Karins far, Stor-Ingmar, är tveksam om saken, eftersom det är känt att Halvors fader varit begiven på starka drycker. Till sist ger dock Stor-Ingmar sitt medgivande, och Karin och Halvor kan resa till Falun för att köpa psalmbok. Här blir Halvor lurad av ett par hästskojare som super honom berusad, varpå Eljas Elof Ersson och hans girige far förvärrar situationen så att Karin hittar sin fästman i djupaste förnedring.

Vid hemkomsten förklarar Karin för sin far, att hon inte längre kan gifta sig med Halvor. Tims Halvor blir bitter och anser sig som hederlig karl ha blivit skamligt behandlad.

I stället blir Eljas gift i Ingmarsgården.

En vår svämmar älven över sina bräddar och sliter med sig allt som kommer i dess väg. Stor-Ingmar står vid stranden och ser hur tre små barn kommer seglande på en lossliten tvättbrygga. Han vadar ut i vattnet för att rädda dem. Barnen klarar sig, men Stor-Ingmar träffas av en kraftig stöt i sidan, när en tung stock kommer flytande. Han tar sig upp på stranden och finner att hans fina fickur har demolerats av smällen. Han känner döden nalkas, och efter att ha tagit avsked av sonen Lill-Ingmar, gamle vännen Stark-Ingmar och hela sitt hus avlider han.

När nu Eljas blivit herre på gården och inte längre tyngs av den stränghet som först hans egen far och sedan Stor-Ingmar visat mot honom börjar han supa och umgås med dåliga vänner. Karin finner äktenskapet allt outhärdligare och börjar ångra sitt tidigare handlingssätt mot Tims Halvor.

Lill-Ingmar är en dag nära att i sin harm slå ihjäl Eljas, sedan han först med en yxa krossat brännvinskuttingen för Eljas och hans supbröder. Kort därpå svarar Eljas genom att lura gossen att dricka sig berusad av brännvin på krogen. Efter det beslutar Karin att ta sin bror från huset, och hon förmår skolmästare Storm och hans hustru att ta sig an Lill-Ingmars fortsatta uppfostran.

Hos skolmästarns träffar Lill-Ingmar Tims Halvor som ännu inte glömt den oförrätt som Ingmarssönerna tillfogat honom. Då berättar Lill-Ingmar (i en återblick) hur fadern före sin död överlämnat sin klocka till Lill-Ingmar med uppmaningen att lämna den vidare till någon som Stor-Ingmar gjort mycket illa. Så får Tims Halvor den trasiga klockan och därmed sin upprättelse. I gengåva får Lill-Ingmar Halvors nyköpta klocka.

Historien om klockan når så småningom Eljas' öron, och när han en dag kommer till handelsboden tar han för att retas klockan från Halvor, stiger baklänges ut på trappan och faller så illa, att han skadar ryggen och inte mer kan resa sig.

Som sängliggande blir Eljas än mer plågsam för sin omgivning än han varit som frisk och hans brännvinsmissbruk blir allt gravare. För att avlasta Karin hennes helvete erbjuder sig Tims Halvor att ta hand om Eljas i sitt eget hem.

Eljas flyttar in i Halvors bodkammare dit hans supbröder då och då lyckas smuggla in lite sprit. En dag ligger plötsligt Eljas död i sängen. Man börjar tissla och tassla i bygden om att Tims Halvor nog hjälpte honom på väg en smula.

Karin Ingmarsdotter är nu änka, och det dröjer inte länge förrän friare börjar anmäla sig. En söndag kommer i tur och ordning inspektorn på Bergsåna bruk, gästgivaresonen från Karmsund och den rike Berger Sven Persson åkande förbi handelsboden på väg mot Ingmarsgården. Då kan inte heller Tims Halvor längre hålla sig overksam utan beger sig dit som friare. Karin håller innerligt av Halvor men vet inte hur hon ska bete sig med tanke på vad som förevarit. Hon får råd i sin kammare av Stor-Ingmar som från sin hinsidestillvaro påminner henne om att Ingmarssöner bara behöver fråga efter Guds vägar. Karin går ut till friarna och räcker handen åt Tims Halvor. Med ett ord till lyck!önskan ger sig de övriga friarna i väg med stor hast.

Lill-Ingmar lämnar systern ensam med sin fästman och går ut till spisen i köket men vänder sig mot kameran och säger: "Jag tror inte de behöva något kaffe!"

Censur

Censurnummer 23413
Datum 1920-01-29
Åldersgräns Barntillåten
Kommentar Kopiornas varierande längder: 2366 meter -- 2194 meter.


Tekniska fakta

Bildformat 1.33:1
Ljudsystem Stum
Bredd 35 mm
Hastighet 18
Längd i meter 2366 meter
Längd i minuter 115 min
Akter 5 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Den självklara jämförelsen med Victor Sjöströms Ingmarssönerna (1919) utföll inte till denna nya films favör enligt de flesta kritikernas mening, därtill var tempot i Karin Ingmarsdotter alltför saktfärdigt och händelseförloppet alltför odramatiskt. Visserligen talade man om en gedigen och äktsvensk bondeskildring med många vackra tavlor, inte minst av den översvämmade Dalälven, men det var tydligt att de flesta recensenterna var besvikna på Victor Sjöström den här gången. Hans personliga pondus och auktoritet som regissör och skådespelare förnekade dock ingen. Om Tora Teje skiftade omdömena - någon kritikerseger var det inte heller för hennes del fråga om. Däremot var samtliga kritiker djupt imponerade av den mycket unge Bertil Malmstedts framträdande som Lill-Ingmar. Tor Weijdens filmdebut som Tims Halvor ansågs mycket lovande.

"Jämsides med kärlekstragediens återgivande framställes väsentligen inte mycket mera än vad som med en trivial term kallas 'brännvinets förbannelse', och det med en onödig långrandighet. Skall i det fortsatta återgivandet av 'Jerusalems' bokliga mäktighet samma metod användas, befara vi, att man icke slagit in på rätt väg, såvida meningen verkligen är att plöja den stora åkern till slut. Nej, för film kräves ovillkorligen koncentration, och en filmatisering måste vara tillrättalagd på grundval av innehållets kärnpunkter, vilka sålunda måste äga dramats formulering -- icke berättelsens detaljering." (Z-k-s i StT)

"Innehållet saknar den fasta sammanfogning och framför allt den starka psykologiska innebörd, som gjorde Ingmarssönerna till ett av de mest gripande filmverk hittills. Kapitlet om Karin Ingmarsdotter i 'Jerusalem' griper vid läsningen med sin sällsamma, karga storvulenhet; i filmen saknas denna, här framlägges endast en ganska alldaglig berättelse om en stackars hustru med en suput till man, hennes tåligt burna beklagansvärda tillvaro och slutliga belöning, i det hon får den hon älskar -- allt utan vidare konflikter eller märkvärdigheter." (SvD)

"Det är intet drama med en ständigt stegrad spänning, det är en lugnt och trovärdigt fortlöpande berättelse om enkla, osammansatta, bottenhederliga människors liv, som inte alltid är lika enkelt som dom själva. Men det är med denna som med alla riktigt goda berättelser: man fångas av dess stämning och vill inte gå miste om slutet, därför att man lär sig att hålla av människorna däri och vill se hur de ordna upp sina små öden. Andan som inger denna känsla är Sjöströms, förmågan att gjuta liv i den stillsamma, omständliga skildringen är hans konst." (Damsel i StD)

"Det är Victor Sjöströms stora styrka som regissör att han icke är rädd att ge bredd och fyllighet åt sina filmer. Det har väl enstaka gånger, t ex i första delen av Ingmarssönerna, kunnat bli för mycket av det goda, men knappast är detta fallet i Karin Ingmarsdotter, som i går hade sin premiär på Röda Kvarn. Här synes förhållandet mellan de handlande personerna och den miljö ur vilken de framträda utomordentligt fint avvägt. Där finns knappast något för mycket -- det skulle då vara de talrika kullerbyttorna ur vagnarna, som knappt äro lika roliga som de måste vara livsfarliga. Men eljest går handlingen i tillräckligt rask takt för att hela tiden intressera och långsamt nog för att lämna tillfälle till ypperliga miljöskildringar." (Regan i DN)

"Victor Sjöström som den gamle Stor-Ingmar har all den dominerande pondus som erfordras och är till det yttre nästan mer illusorisk än i Ingmarssönerna. Tora Teje är visserligen till hela sin typ så avlägsen som gärna är möjligt från berättelsens Karin Ingmarsdotter, den fula kvinnan med tunga ögonlock, rött hår och strävt drag kring munnen, hon som aldrig sett riktigt ung ut, men skådespelerskan skiljer sig dock från sin uppgift på ett verkligt hedersamt sätt; hennes dämpade, sorgbundna ansikte, hennes avmätta, still!samma rörelser och hela det knappa, beskurna spelet bilda ett fullt enhetligt totalintryck av ganska stark verkan." (SvD)

"Titelrollen i Karin Ingmarsdotter innehas av Tora Teje. Figuren måste givetvis ges med små medel, tillknäppt och avmätt. Men knappast behöver den dock bli så fullkomligt entonig som den blev i Tora Tejes framställning. Här funnos så gott som inga nyanser i minspelet. Man fick från början intrycket av i grunden stelnad människosjäl och av den islossning, som dock skall komma, anade man mer av texten än av bilden. Hur mycket mer förmådde då icke Victor Sjöström som Stor-Ingmar och den helt unga pojken Bertil Malmstedt som Lill-Ingmar, ge trots små medel! De båda voro ypperliga bondtyper i sin fula, sävliga genompräktighet." (Regan i DN)

Kommentar Svensk filmografi

Victor Sjöströms Ingmarssönerna hade 1919 blivit en stor framgång och på våren och sommaren samma år spelades fortsättningen in. Karin Ingmarsdotter bygger på kapitel III och IV i Selma Lagerlöfs "Jerusalem", rubricerade "De sågo himmelen öppen" resp "Karin Ingmarsdotter".

Ett kort avsnitt ur Ingmarssönerna återgavs i Karin Ingmarsdotter i form av en återblick, då änkemannen Stor-Ingmar tänker tillbaka på sin hustru och mötet med henne utanför fängelset där hon avtjänat straff för barnamord.

Filmen kan betraktas som en habil mellanfilm i Victor Sjöströms produktion. Den uppvisar ingen teknisk ekvilibristik som flera av Sjöströms kringliggande produktioner. I estetisk bemärkelse är det av ett visst intresse att se hur enträget Sjöström experimenterar med mediets rumsskapande resurser: filmen är full av dörrar som öppnas in till angränsande rum för att i små glimtar ge åskådaren känslan av att rummen är reella, har djup och existens även när de inte iakttages.

Det är f.ö. frapperande, att Sjöström i filmens slut tillåter sig att s.a.s. bryta upp väggen också i publikens riktning, när han låter Lill-Ingmar vända sig mot biosalongen med en menande blick och direkt apostrofera åskådaren med orden:

"Jag tror inte de behöva något kaffe!"

Den svenska kritiken var som framgått ganska sval. Sjöström drog konsekvenserna och lade det fortsatta Jerusalem-projektet åt sidan. Först 1925 återupptogs det av Gustaf Molander som på grundval av dubbelromanens återstående händelseförlopp spelade in Ingmarsarvet (1925) och Till Österland (1926).

Publikt gick emellertid Karin Ingmarsdotter förhållandevis bra, och presskritiken i utlandet var mer entusiastisk än den svenska. I Frankrike gick den under beteckningen La montre brisée, i England visades den som God's Ways. I Tyskland benämndes den Karin vom Ingmarshof.

Förlaga

Originaltitel Jerusalem I: I Dalarne (Roman)
Författare Selma Lagerlöf


Inspelning

Sverige 1919 1919
AB Svenska Biografteaterns ateljé Lidingö
Nås
Mora med omgivningar
Noret
Falun

Visningar

Sverigepremiär 1920-02-02 Röda Kvarn Gävle Sverige 115 min
Urpremiär 1920-02-02 Röda Kvarn Gävle Sverige 115 min
Sverigepremiär 1920-02-02 Cosmorama Göteborg Sverige 115 min
Urpremiär 1920-02-02 Cosmorama Göteborg Sverige 115 min
Sverigepremiär 1920-02-02 Röda Kvarn Helsingborg Sverige 115 min
Urpremiär 1920-02-02 Röda Kvarn Helsingborg Sverige 115 min
Sverigepremiär 1920-02-02 Metropol Malmö Sverige 115 min
Urpremiär 1920-02-02 Metropol Malmö Sverige 115 min
Sverigepremiär 1920-02-02 Röda Kvarn Stockholm Sverige 115 min
Urpremiär 1920-02-02 Röda Kvarn Stockholm Sverige 115 min

Ämnesord

Alkoholmissbruk
Avsked
Dalarna
Drunkningstillbud
Dödsbädd
Falun
Fosterbarn
Frierier
Fängelse
Försmådd kärlek
Förödmjukelse
Heder
Hästhandlare
Invaliditet
Livräddning
Minnesbilder
Mora
Nås
Olyckstillbud
Religion
Rivaler
Räddningsbragd
Äktenskap
Änkor
Återblick
Översvämning

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare.

Typ Digitalt arkivmaterial
Bredd MAP


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 1723


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 2240


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 1723


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm
Längd i meter 2253


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm
Längd i meter 2253


Typ Duplikatnegativ
Bredd 35 mm
Längd i meter 2240


Typ Duplikatnegativ
Bredd 35 mm


Typ Ej typbestämt material
Materialbas Nitrat
Bredd 35 mm


Bestånd Affischer

Storlek Större än 850 x 1100


Storlek Större än 850 x 1100


Bestånd Manuskript

Typ Inspelningsmanus
Manustitel Karin Ingmarsdotter.
Omfång Ca 80 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Karin Ingmarsdotter. En berättelse för film i fem avdelningar, byggd på tredje och fjärde kapitlen ur Jerusalem I av Selma Lagerlöf.
Omfång 6 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Karin Ingmarsdotter. Textlista.
Omfång 16 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Karin Ingmars-Tochter. Ein Bericht für den Film in fünf Abteilungen nach dem Roman "Jerusalem" von Selma Lagerlöf.
Omfång 7 s.
Språk Tyska


Typ Dialoglista
Manustitel Karin Ingmars-Tochter. (Karin Ingmarsdotter). Ein Bericht für den Film in fünf Abteilungen nach dem Roman "Jerusalem" von Selma Lagerlöf.
Omfång 7 s.
Språk Tyska


Typ Dialoglista
Manustitel La montre brisée. Karin Ingmarsdotter.
Omfång 6 s.
Språk Franska


Typ Dialoglista
Manustitel La montre brisée. Karin Ingmarsdotter.
Omfång 6 s.
Språk Franska


Typ Dialoglista
Manustitel Karin daughter of Ingmar. Engelsk textlista. Five part novel by Selma Lagerlöf.
Omfång 10 s.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Manustitel Karin, daughter of Ingmar. Five part novel by Selma Lagerlöf.
Omfång 10 s.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Manustitel Karin, fille d'Ingmar. Un film basé sur deux chapitres de "Jerusalem I", de Selma Lagerlöf.
Omfång 7 s.
Språk Franska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Bakombild papper 14
Album Nej


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Danska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck


Typ Program/Reklamtryck
Språk Engelska


Kontakta redaktionen

Saknar du några uppgifter om filmen eller är det något på den här sidan som inte är korrekt? Isåfall vill vi jättegärna veta om det.
Skriv några rader till oss på redaktionen så tar vi en titt på det.

Vad gäller det?