Bodakungen (1920)

Media (60 st)

Originaltitel	Bodakungen
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Gustaf Molander
Manus	Gustaf Molander
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	AB Skandinavisk Filmcentral
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Sverigepremiär	1920-11-01

Medverkande

Egil Eide
Sören Torbjörnsson, "Bodakungen"

Winifred Westover
Eli, Bodakungens dotter

August Palme
Mårten i Ödemo

Wanda Rothgardt
Gunnel, Mårtens dotter

Uno Henning
Hans, Mårtens hemvändande son

Hilda Castegren
sätermoran hos Bodakungen

Visa fler

Handling

Det är början av 1800-talet. Sedan urminnes tider har det rått strid mellan folket i Ödemo och på Rävgården, men aldrig så hätskt som nu. Det är en ojämn strid, för på senare år...

Visa hela handlingen

Press

Stockholmskritikerna frånkände inte Gustaf Molanders debut förtjänster men fann Bodakungen alldeles för lång, psykologiskt osannolik och omotiverad, och dessutom försedd med alltför...

Visa all press

Det är början av 1800-talet. Sedan urminnes tider har det rått strid mellan folket i Ödemo och på Rävgården, men aldrig så hätskt som nu. Det är en ojämn strid, för på senare år har det gått utför med gamle Mårten i Ödemo, samtidigt som Sören Torbjörnsson på Rävgården blivit allt mäktigare, så mäktig att han fått tillnamnet "Bodakungen".

Mårten har blivit alltmer skuldsatt och han vet att Sören efterhand köpt upp hans pantebrev i förhoppningen att en dag kunna lägga vantarna på Ödemo-gården. Mårten har ingen utom sin dotter Gunnel, eftersom han för många år sedan låtit sin ende son lämna bygden för att bli studerad karl. Sören har en stor stab med tjänstefolk som han driver med ett hårt och obarmhärtigt regemente. Han är fruktad av alla sina underlydande - den enda som kan mildra hans häftiga lynne och våldsamma brännvinsgalenskap är dottern Eli med sitt stilla, blida leende och varma blick.

Marknadstiden kommer och det blir stor folkfest i trakten. Den obarmhärtige Bodakungen förödmjukar demonstrativt den fattige Ödemo-bonden och hans dotter, vilket leder till slagsmål mellan ärkefienderna inför allt folket. Sören Torbjörnsson bestämmer sig för att ge nådastöten åt Mårten, och efter en tid tvingas han och Gunnel att gå från gård och grund. Sören tar Ödemo i besittning.

Samma dag kommer en främling till trakten, en munter vandrare söderifrån som möter den vackra Eli ute i markerna. De unga tu fattar omedelbart tycke för varandra. Främlingen är i själva verket Ödemobondens son Hans, och med bestörtning finner han att hans barndomshem nu är övergivet. Tillsammans med Eli blir han vittne till att eldsvåda utbryter på Ödemo gård. Det är gamle Mårten som anlagt branden för att hämnas på Bodakungen. Denne grips av ett besinningslöst raseri och kastar sig över sin gamle antagonist och piskar honom till medvetslöshet. Nu griper Hans in och övermannar Sören Torbjörnsson, kampen övergår i knivslagsmål och till sist faller Sören på sin egen kniv och blir illa skadad. Han överlever dock, i motsats till Mårten som denna afton dör i sina barns armar.

Så skiljs Eli och Hans, de unga som nätt och jämnt hunnit mötas.

Bodakungen tillfrisknar så småningom, men efter vad som hänt börjar folk nu alltmer att vända sig ifrån honom. Allt simplare och tarvligare umgänge måste han hålla tillgodo med vid sina supgillen. Det smärtsammaste är dock, att hans dotter slutat att le mot honom.

Vid midsommartid gör sig t.o.m. hans tjänstefolk beredda att överge honom. Vid ett våldsamt uppträde på kyrkbacken, då gårdsfolket kommer från gudstjänst och Sören från ett supgille, träffas Bodakungen av sitt livs hårdaste slag: hans egen dotter visar honom ifrån sig i vrede och avsky.

Den dagen begynner Sören Torbjörnsson sitt livs botvandring. Han lämnar hembygden för att som en okänd tiggare gå från gård till gård. I Boda håller man honom snart för död.

Tiden går. Hans och Gunnel, Ödemo-syskonen, skapar sig en ny tillvaro, bygger stuga, röjer mark och bryter sten. Med Eli på Rävgården har de ingen umgängelse.

En dag, flera år efter de våldsamma händelserna, kommer en åldring vandrande till Hans och Gunnels stuga. Han känner döden nalkas och ber syskonen att skicka bud efter Eli. Det är den krossade Bodakungen som kommit åter till sin hembygd för att dö och som nu äntligen får se det förlåtande leendet tändas i dotterns ögon. Försonad lämnar han detta jordelivet.

Eli och Hans återfinner varandra. Det är slut på generationers fejder.

Pressreaktion Svensk filmografi

Stockholmskritikerna frånkände inte Gustaf Molanders debut förtjänster men fann Bodakungen alldeles för lång, psykologiskt osannolik och omotiverad, och dessutom försedd med alltför många, långa och krystade texter. En bondefilm med riskabel närhet till pekoralet.

"Nu ha vi fått en ny svensk film, som, ifall den kommer över till amerikanarna, skall styrka dem i dess uppfattning, att Sverige är ett land med idel skogar, ängar, kor, bönder och vilda slagsmål. Det är med andra ord ett nytt exemplar av vår filmspecialité: bondedramat." (-sque i StD)

"När man ser Bodakungen gripes man nästan ovillkorligen av övertygelsen: detta är svensk bondefilm på avvägar! Tyngden i den trögt framflygande handlingen, dessa artificiella bönder - några bra typer finnas dock - dessa kultiverade bondbarn med polkahår och små snövita, kortärmade skjortor, den lilla nätta Gunnel, som i all sin fattigdom hela filmen igenom har den allra renaste och finaste nationaldräkt, för att inte tala om den underliga vandrarynglingen i sin vita skjorta med byronkrage, sin långa alpstav och hyfsade ryggsäck. Det hela verkar så oäkta att man känner sig helt beklämd. Denna brist på äkthet är filmens största fel, och därnäst kommer textbehandlingen. Det förefaller fullkomligt oförklarligt hur texten kan ha fått utredigeras på detta sätt. Den går i något slags krystad Norrlandsstil och är så ytterligt sentimental att den blir direkt skrattretande. Och dessa texter förekomma i otal, mycket, mycket oftare än de behövas och försvaga i hög grad det intryck filmen gör." (Marfa i DN)

"Eljest vittnar filmen om ytterst redbart och samvetsgrant arbete och man märker stämningsmänniskan och konstnärsblicken i många scener av betagande tjusning. Präktigt iscensatta äro alla de omväxlande och realistiska bilderna från marknaden, och humoristiska inslag saknar filmen icke heller." (Les Deux i SvD)

"Direktör Otto Trobäck har komponerat en mjukt klingande uvertyr och efter svenska folkmelodier arrangerat målande musik till de fem akterna." (NDA)

Kommentar Svensk filmografi

Med Bodakungen debuterade Gustaf Molander som filmregissör. Han var då redan känd och uppskattad som manuskriptförfattare åt Mauritz Stiller och som sådan hemmahörande i den svenska stumfilmens s.k. "storhetstid".

Med regidebuten inledde Molander en unik karriär inom svensk film. Hans verksamhetstid som filmregissör skulle sträcka sig ända in i 1960-talet och när han efter Ingrid Bergman-episoden i Stimulantia (1967) definitivt avslutade sitt filmarbete hade han bakom sig den utan konkurrens största produktionen av alla svenska filmregissörer genom tiderna.

Liksom Skandinavisk Filmcentrals övriga satsningar på "seriösa" filminspelningar hade inte heller Bodakungen någon nämnvärd publikframgång. Den inspelades sommaren 1920 med början i mitten av juni. Inspelningen var förlagd dels till Södermalm i Stockholm, dels till Järvsö i Hälsingland. Det är oklart om någon studio kommit till användning för interiörerna; såvitt bekant har inte Skandinavisk Filmcentrals danska ateljéresurser tagits i bruk för denna film.

Bodakungen fick extra publicitet genom det sensationella faktum att en amerikansk filmstjärna med svenskt påbrå lät sig engageras för en av huvudrollerna, Winifred Westover.

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se