Grundfakta

Media (4 st)

Originaltitel Glasblåsarns barn
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Producent
Manus
Förlaga
Produktionsland
Produktionsbolag
Utmärkelser
Åldersgräns Tillåten från 7 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1998-02-27

Medverkande

Lena Granhagen
häxan Flaxa Mildväder

Stellan Skarsgård
Albert Glasblåsare

Pernilla August
Sofia, Alberts hustru

Oliver Peldius
Klas, Alberts och Sofias son

Jasmine Heikura
Klara, Alberts och Sofias dotter

Elin Klinga
härskarinnan på slottet Önskestad

Visa alla medverkande

Handling

Glömminge i Småland i början av 1800-talet. Häxan Flaxa Mildväders svarta korp Kloke har blivit av med sitt vänstra öga - det öga som kunde se det onda som var på gång - i vishetens...

Visa hela handlingen

Press

Storstadskritikerna gav nästan oreserverat höga betyg åt filmen, även om några menade att Grönros inte nådde samma konstnärliga nivå som i Agnes Cecilia, hans närmast föregående...

Visa all press


Relaterat

Boka filmen

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Titlar

Originaltitel
Samproduktionstitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel
Videotitel i Sverige

Filmteam

Regi
Manus
Producent
Produktionschef
Foto
Musik
Scenograf
Klippning
Ljudtekniker
Regi, andrateam
Scripta
Dramaturg
Coproducent
Ansvarig utgivare
Inspelningsledare
Assistent till inspelningsledare
Produktionsassistent
Rollsättare
Pressinformation
Filmkonsulent
B-foto
C-foto
Stillbildsfoto
Foto, andrateam
Belysningsmästare
Elektriker
Passare
Ljussättare
Negativklippning
Optisk printer
Scanner
Musikarrangör
Orkester
Musikmixning
Instrumentalist
Musiktekniker
Scenografiassistent
Snickare
Dekormålare
Rekvisita
Rekvisitaassistent
Attributör
Tapetserare
Kläder
Maskör
Byggledare
Ljudläggning
Tramp
Mixning
Animationsdesign
Grafisk form
Övrig medarbetare
Tack till

Medverkande

Lena Granhagen häxan Flaxa Mildväder
Stellan Skarsgård Albert Glasblåsare
Pernilla August Sofia, Alberts hustru
Oliver Peldius Klas, Alberts och Sofias son
Jasmine Heikura Klara, Alberts och Sofias dotter
Elin Klinga härskarinnan på slottet Önskestad
Thommy Berggren härskaren på slottet Önskestad
Ann-Cathrin Palme Nana, barnjungfrun
Måns Westfelt kusken
Ewa Fröling Nanas röst
Johan Ulveson korpen Klokes röst
Helge Jordal Gustaf, glasförsäljare på marknaden
Margreth Weivers dockförsäljerskan på marknaden
Martin Lange betjänt på slottet
Peter Nystedt betjänt på slottet
Tord Andersén ringförsäljaren på marknaden
Christian Birkeland grindpojke
Adam Grönros grindpojke
Birgitta Nordquist

Bolag

Handling

Glömminge i Småland i början av 1800-talet. Häxan Flaxa Mildväders svarta korp Kloke har blivit av med sitt vänstra öga - det öga som kunde se det onda som var på gång - i vishetens brunn.

På slottet Önskestad lever det barnlösa paret Härskaren och Härskarinnan. Han gör allt för att uppfylla alla hennes önskningar, mest för att få höra henne säga "tack". Nu har härskarinnan önskat sig barn och deras kusk har fått i uppdrag att ordna det.

Glasblåsaren Albert är tillsammans med sin hustru Sofia och de två barnen Klara och Klas på marknaden för att sälja glas. Affärerna går trögt tills Härskaren dyker upp och köper en massa glas av Albert. Albert köper en vacker ring åt Sofia för en daler. När Sofia vill spå sig, vägrar Flaxa att göra det och talar om för Sofia att lämna ringen till henne om något ont skulle hända. Albert får av Flaxa veta att en ond kraft vill komma åt barnen men säger inget till Sofia.

Under en lek med barnen skadar sig Sofia på ringen och senare på natten ställer den till sånt besvär för henne att hon kastar ut ringen med smutsvattnet så att den hamnar i brunnen.

Klara och Klas vill hjälpa till med familjens ansträngda ekonomi och säljer tillsammans med andra barn vitsippor till förbipasserande ekipage vid stora vägen. Härskaren och Härskarinnan kommer farande och kusken stannar för att köpa blommor och Klara och Klas får var sin guldpeng.

Under vårmarknaden försvinner Klara och Klas. Det är kusken som drogat barnen och fört dem över Glömmingeån till Önskestad. Härskaren överöser barnen, som inte minns sitt förflutna, med presenter för att få höra dem säga "tack". Härskarinnan tröttnar så småningom på barnen - särskilt sedan Klas kräkts på golvet - och föredrar sina två hundar.

En natt hörs ljudet av krossat glas. Kusken gillrar en fälla för att få fast "glaskrossaren" och kan ta Klas på bar gärning. Härskaren utmäter, under svår ångest, tre rapp som straff.

Glaskrossningen fortsätter och rappen ökas på.

Till slut tvingas Härskaren anställa en barnjungfru, som av en händelse bara dyker upp på slottet. Nana, som barnjungfrun heter, är ett enormt matvrak: hon fordrar mat varannan timme och på det 15 minuters sömn med ett snarkande som skakar hela slottet. Nana har skola med barnen för att sedan fortsätta med att sjunga för dem.

Härskarinnan ställer ett ultimatum: antingen ska Nana bort eller också flyttar hon själv. Samtidigt har Härskarinnan förlorat lusten att önska sig saker och kanske kan det hävas med trolleri, antyder hon.

Klas och Klara försöker komma undan Nana men hon fängslar dem i kedjor.

Under tiden har ringen hamnat i Sofias handfat och hon går med den till Flaxa som tar den på sig. Flaxa och Kloke beger sig till Härskaren, sedan denne sökt en trollkunnig kvinna. På slottet träffar hon både Härskaren och Härskarinnan och får sedan se barnen fängslade tillsammans med Nana.

Flaxa tvivlar på att hon kan rädda barnen. Tillsammans med Härskaren och Härskarinnan far hon i vagn ut på en tur. Härskarinnan önskar sig rosenknoppar av Härskaren som dock inte kan uppfylla önskningen vilket gör henne tacksam.

När sista stjärnan slocknat ska Flaxa tillsammans med Härskaren och Härskarinnan - med var sin glastår - konfronteras med Nana. När Nana är på toppen av sin styrka visar Flaxa henne ringen, varvid hennes makt minskar.

Klas och Klara förvandlas till två lerkrukor. Kloke tar stenen ur ringen. Alla glas, inklusive glastårarna, går sönder i slottet.

Nana ger sig av och Flaxa berättar att det är hennes syster och förklarar för Härskaren och Härskarinnan att lerkrukorna kommer att bli Klara och Klas igen, bara de får komma hem till sina riktiga föräldrar.

Kloke får sitt öga tillbaka och Flaxa återförenar barnen med Albert och Sofia. (BW)

Censur / granskning

Censurnummer 135170
Datum 1998-02-09
Åldersgräns Tillåten från 7 år
Originallängd 3048 meter
Kommentar Aktlängder: 509-544-580-466-463-486


Tekniska fakta

Bildformat 1.85:1
Ljudsystem Dolby Stereo Spectral Recording
Färgsystem Eastman Color
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 3048 meter
Längd i minuter 111 min
Akter 6 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Storstadskritikerna gav nästan oreserverat höga betyg åt filmen, även om några menade att Grönros inte nådde samma konstnärliga nivå som i Agnes Cecilia, hans närmast föregående film. Dock var alla överens om att ingen hade bättre än Grönros kunnat överföra Gripes roman till film. Flera såg hos de båda en intellektuell och känslomässig släktskap.

Eva af Geijerstam, DN: "Maria Gripes ton passar Anders Grönros alldeles utmärkt, det visade sig redan i Agnes Cecilia häromåret. I Glasblåsarns barn, där den är ännu starkare, finner han den omedelbart: i kraft av nästan på alla händer lysande skådespeleri, i bilder som är både tydliga och gåtfulla i sin skönhet, samtidigt som de fångar det komplicerade och gripande spelet mellan gott och ont - med sensmoralen utan mörker inget ljus, utan minne inget liv, utan känsla för det materiellt omätbara ingen lycka.

Och här finns imponerande insatser av finstilt ljudarbete: hör frasandet av Härskarinnans klänningstyg, jakthundarnas klor mot marmorgolvet, flugan som surrar i fönstret, klangen i det hela glaset, det plågade ljudet när det krossas.

Se scenografin skickligt balansera slottssalarnas geometri mot nästan-realistiska småländska stugor och marknadsbodar.

Det märkvärdiga är att filmen lyckas väva sin historia med alla inblandade som lika viktiga och dubbelsidiga, precis som inslagen i väven hos berättaren Flaxa Mildväder - Lena Granhagen som klok häxa i tovad hatt och med klarblå ögon. Det betyder att Thommy Berggrens Härskare, Elin Klingas Härskarinna, Pernilla Augusts mamma och Stellan Skarsgårds pappa alla tillåts berätta historien om sig själva. Och så barnen:

Oliver Peldius och Jasmine Heikura har inte ett spår av äppelkäck 'barnslighet'."

Monika Tunbäck-Hanson, GP: "Fotografen Philip Øgaards bilder är inte bara vackra, de förmedlar de stämningar av mystik och saga som är en del av Gripes mörkt skimrande värld. Men man kan inte komma ifrån att film med sin realism, även när den försöker vara magisk, uppförstorad, annorlunda, kan bli klumpigare än orden. Det skrivna lämnar större utrymme för den egna fantasin, de egna bilderna. (-)

Såsom Maria Gripe blandar verklighet med fantasi och dikt växlar Anders Grönros mellan realistiska skildringar av vardag och tidstypiska marknadsbesök och sagans gränslösa värld. När Härskarens täckta vagn dånar genom landskapet med den magre, mörke kusken i hotfull silhuett är bilderna storslagna, när barnen plockar blommor i skogen är de rart naturlyriska.

Allt bygger därmed också i scenografin och bilderna på sagans motsatspar, där inte bara ondskan står mot godheten, mörkret mot ljuset, utan fattigdomen mot rikedomen, slottets kalla väldighet mot stugans varma intimitet.

Vägen till den färdiga filmen var knagglig och lång, men Anders Grönros och alla de andra gick inte förgäves."

Annika Gustafsson, SDS: "Redan långfilmsdebuten Den åttonde dagen, 1978, vittnade om att Anders Grönros hade en säregen, visuell fantasi. Ännu tydligare framstod det i Agnes Cecilia, 1992. Och nu, i Glasblåsarns barn, blommar hans kraftfulla, egensinniga och ofta mycket vackra bildberättande ut. Han skapar helt efter sitt eget sinne, på tvärs mot allt vad MTV-estetik heter, och Grönros är efterlängtad i det aktuella svenska filmklimatet. (-)

Det är lätt att imponeras av Glasblåsarns barn men inte lika lätt att engageras filmen igenom. I den sista fjärdedelen står inte längre barnen i fokus. Utanverket med en storslagen scenografi i slottssalarna, en häftig ljudkuliss, ett nästan groteskt bildspråk och de vuxna gestalternas egen dramatik tar överhand. Symboliken belastar historien och den klassiska sagans pendling mellan ont och gott blir övertydlig."

Sven E Olsson, AN: "Grönros hantering av stoffet har (-) inte riktigt samma delikata balans som i Agnes Cecilia.

Mot det på en gång lyriskt förtätade och mytiskt förtrollande anslaget, där bland annat häxans korp tycks förlora sitt öga i brunnen, står en rad nästan skomakarrealistiskt odramatiska scener med och kring glasblåsarparet. Mot en rad finurligt gestaltande symbolbilder kring de osedda barnen och de självbespeglande vuxna i Önskeslottet ställs än fler övertydliga och överdramatiserade passager med och kring den vulgärt demoniserade elakan Nana. Att Lena Granhagen gör en underbar klokkärring av Flaxa Mildväder och Thommy Berggren en överraskande och komiskt burlesk velepanna av Härskaren snarast förstärker det som brister i personregin av en del andra.

Om jag söker bortse från de stundom parodiskt ansträngda försöken att säga BUH till barnpubliken, är resultatet väl ändå tämligen godkänt. Det är kanske mera mitt problem än själva filmens, att jag förväntat mig ett helgjutet mästerverk."

Chi An Gramfors, AB: "Glasblåsarns barn, efter Maria Gripes roman, är en av de mest fantasifulla och välgjorda svenska filmer som gjorts på senare tid.

Det har varit ett lång och tung produktionsprocess, men det märks inte på resultatet.

Filmen både roar och oroar. Den är en magisk saga som väcker starka känslor på många plan. Berättelsens grundtema om att kunna ge och ta emot kärlek som en hel människa förs fram på ett illusoriskt sätt.

Hur barnen behandlas är också centralt i historien, det handlar om hur vuxna beter sig mot barn och vad det får för konsekvenser.

Skådespelarna gör strålande insatser och Thommy Berggren är fullkomligt genial som den tragikomiske Härskaren."

Bernt Eklund, Expr: "Allt är utomordentligt välspelat. Stellan Skarsgårds ängslige far och Pernilla Augusts olyckliga mor, Oliver Peldius och Jasmine Heikura som de drabbade barnen, Elin Klingas iskylda skönhet inuti härskarinneprakten ¿ stort skådespeleri rakt av.

Allra störst är Lena Granhagens häxa, genomlyst av magiska möjligheter. Och Thommy Berggrens härskare, magnifik i sin tvehågsna grymhet. (-)

Anders Grönros gjorde Agnes Cecilia för några år sedan och känner Maria Gripes stigar. Men den här leder längre, bryggan över till den vakna verkligheten är bräckligare. Att den skulle bära kan inte ha varit självklart.

Dessbättre känner Grönros sagans säregna logik och tappar inte balansen över avgrunden.

Så det har blivit en bra film. Kanske skrämmande för de riktigt små, kanske främmande för de riktigt stora - oberörd lär ingen bli."

Kommentar Svensk filmografi

Regissören Anders Grönros, f 1953, regidebuterade 1976 med novellfilmen Moa, Myten och Robban för TV1. Den åttonde dagen (1979/1), hans första långfilm, följdes av Agnes Cecilia - en sällsam historia (1991/11) efter Maria Gripes roman.

Orrefors tillverkade speciellt för filmen glas, formgivet av Gunilla Allard och framställt enligt en 50 år gammal teknik.

Philip Øgaard guldbaggebelönades för bästa foto och Thommy Berggren för bästa biroll.

Produktionen av Glasblåsarns barn blev konfliktfylld och beledsagades av konkurser, budgetöverdrag, likviditetsproblem och personliga stridigheter. Detta hade bl a till följd att filmens färdigställande avsevärt fördröjdes. Filmens premiärdatum angavs första gången till juldagen 1996, detta flyttades sedan till september 1997, därefter till juldagen 1997 och slutligen till den 27 februari 1998.

I Dagens Nyheter (27.9.1998) redovisade Ann Persson och Nicholas Wennö utförligt filmens produktionshistoria:

-Att skaffa pengar till en svensk filmproduktion är aldrig enkelt.

Anders Birkeland satsade själv 3,2 miljoner och gjorde sedan som alla andra svenska producenter måste göra. Han uppvaktade de nordiska filminstituten och lyckades sy ihop ett lapptäcke på totalt 27 miljoner tillsammans med två andra nordiska filmbolag.

Samtidigt tog Birkeland över Gamla Filmstadens filmstudior i Solna, där han genast började bygga upp Glasblåsarns rike. Strax före inspelningsstarten i april 1996 kallade en stolt producent och studioboss till presskonferens med filmstjärnorna Stellan Skarsgård, Pernilla August och barnen. Orrefors hade låtit specialblåsa glas i lila nyanser. Inspelningen gick igång och de inhyrda korparna från Tjeckien lyfte över de vitdimmiga kärren i trollskogen.

Men på sitt kontor i Gamla Filmstaden fick Anders Birkeland snart problem.

Under inspelningssommaren 1996 ilade han runt för att låna pengar. Birkeland sa att en miljon kronor av medfinansiärernas insatser hade försenats sedan den norske medproducenten gått i konkurs. Men att detta skulle vara förklaringen till att filmproduktionen senare havererade avfärdar de andra medfinansiärerna som skitsnack.

För Birkeland, som redan hade intecknat sin villa på Lidingö, blev läget akut när SE-Banken inte ville ge fler krediter. En av medfinansiärerna lånade honom en halv miljon. Men det räckte inte. (-)

Produktionsplanen till Glasblåsarns barn visade sig vara en glädjekalkyl. Redan från början förbrukade regissören och teamet betydligt mer råfilm än vad det fanns pengar till i budgeten. Inspelningen försenades, och under de sista veckorna satte Birkeland in ett extra filmteam, som främst skulle ta inklippsbilder och filma korpar. (-)

Först efter sista inspelningsdagen slog han larm om att filmen dragit över budget. (-)

Extrateamet hade gjort av med nära 50 procent mer råfilm än vad Birkeland hade räknat med. Han hade heller inte märkt att filmteamet bränt nära en miljon kronor utan att han godkänt utgifterna. (-)

Det svarta budgethålet växte för varje dag och i början av september när alla inblandade hade räknat - framlänges och baklänges - visade siffrorna att filmen skulle dra över budgeten med 3,7 miljoner kronor. Största delen stod sommarens inspelningar för.

Samtalen från leverantörerna som inte fått betalt strömmade in.

En del av dem hade ringt till Birkeland sedan i juli.

Hösten 1998 har de flesta fortfarande inte fått betalt.

Tillsammans hade de nordiska filminstituten och Nordiska Film & TV-fonden satsat 19 miljoner kronor av de offentliga filmstöden på en överoptimistisk producent och en regissör som var känd för att aldrig kompromissa. Var de inte rädda för att det skulle kunna bli problem?

- Jo, kanske, men vi krävde ju en "försäkring", en "färdigställandegaranti", säger de alla nu med en mun.

Än i dag finns det något lättsinnigt över medproducenternas sätt att uttala ordet "försäkring", trots att de nu vet att en sådan inte automatiskt trollar bort alla problem.

(-) Hittills har bara två svenska produktioner tvingats utlösa en färdigställandegaranti: Bo Widerbergs Lust och fägring stor 1995 och Daniel Fridells Under ytan 1997. (-)

Det är completion bond-företaget Film Finances som helt dominerar den nordiska marknaden från sitt huvudkontor i London. Men Anders Birkeland valde i stället att göra affärer med sin gamle bekant Sören Ekengren, en före detta skadereglerare och försäkringsmäklare som också tecknat filmförsäkringar. Tillsammans med hustrun Ann Ekengren hade han bildat Ekengren & Partners Filmekonomi med kontor (-) i Nyköping. I completion bond-branschen var bolaget en ny aktör på en jungfrulig marknad. Ekengrens hade tidigare garanterat ett par svenska filmer, men aldrig behövt gå in och ta över en havererad produktion.

Det skulle vara lättare att kommunicera med "vännerna i Nyköping" än med London, trodde Birkeland. Paret Ekengren erbjöd dessutom en något lägre premie. Han sparade 200.000 kronor, men det skulle visa sig vara en dyrköpt besparing. När produktionen fick problem i slutet av sommaren 1996 började Birkeland i stället tala om "skurkarna i Nyköping".

Och som ett mantra skulle Sören Ekengren upprepa:

-Får det verkligen gå till så här i filmbranschen?

De som var med under den galna hösten 1996 berättar om en konflikt mellan en "fyrkantig skadereglerare utan större förståelse för konstnärliga processer" och "en producent som tänjer alla gränser". (-)

Hösten 1996 blev klipprummet ett slagfält för striden mellan konstnären och completion bond-företaget. Anders Grönros gick i närkamp med Hamilton-producenten Hans Lönnerheden som Ekengrens satt in för att få filmen färdig.

Medproducenterna ville inte skjuta till mer pengar.

Och Ekengrens hävdade att ett completion bond-företag inte är skyldigt att vare sig ge mer pengar till efterarbete eller extra klipptid.

Men Grönros vägrade envist att kompromissa och skrev inte på Ekengrens tidsplaner: "Jag kan inte arbeta under hot." Han begärde mer pengar till animationer än vad som fanns i filmens ursprungliga budget.

- Det var ett jävla ormbo, säger produktionsledaren Peter Bengtsson som tog över efter Lönnerheden.

Medan känslorna stormade stod klipparbetet stilla. Och miljonerna rann i väg till hyran för dyrbar utrustning och personal som aldrig användes.

Det dyra långfilmsprojektet förvandlades till en bisarr såpopera med uppslitande gräl och trassliga intriger. Regissören hävdade att Ekengrens ville förstöra hans livsverk och hotade med att radera ut alltihop om han inte fick som han ville. Ekengrens skickade iväg en kurir för att flytta filmnegativen från Gamla Filmstaden där Grönros och Birkeland fortfarande höll ihop. (-)

Strax före jul gjorde Filminstitutet ett undantag från de strikta stödreglerna och gick in med ytterligare 700.000 kronor till ny klipptid.

- Vi har ju ett moraliskt ansvar, sa den slipade politikern Lars Engqvist, dåvarande vd för Filminstitutet.

Men när filmen visades efter ytterligare elva klippveckor var stämningen ännu mer uppgiven.

Glasblåsarns barn var död, ingen trodde att den skulle få premiär. På det femtielfte krismötet, den 20 april 1997, meddelade regissören att han gjort sin "sista klippning". Anders Grönros ville att någon annan med friska ögon skulle ta över.

Den ende som hade krafter kvar var filmdistributören Peter Possne på Sonet. Han såg fortfarande en potential i materialet och kallade in Leon Flamholc som fick hjälpa till med slutklippningen. (-)

Hur stor blev då slutnotan?

Även detta är en infekterad fråga. Ekengren säger att filmen kostade 37.063.000 kronor - 10 miljoner kronor dyrare än beräknat.

- För mycket, säger Birkeland, som vill dra av några miljoner på Ekengrens nota. (-)

Vem bär ansvaret?

Anders Birkeland? En producent har ansvar för filminspelningens ekonomi. Inte bara finansieringen utan också för hur pengarna används. Och att de räcker. Men det vore orättvist att bara skylla på honom. Att Anders Grönros inte höll inspelningsschemat och drog ut på klippningen under nästan ett år är avgörande orsaker till att ekonomin gick över styr.

Förr hade Filminstitutet kunnat gå in med mer pengar. Nu blev det hela mer komplicerat och dramatiskt när konstnären i stället frontalkrockade mot ett completion bond-bolag med en strikt affärsmässig hållning till konstnärlig verksamhet."

I den citerade DN-artikeln anges även hur den ursprungliga budgeten - 27 Mkr - fördelade sig på de olika finansiärerna (Mkr): Svenska Filminstitutet 6,0; Birkeland Film Company AB 3,2; Spice Filmproduktion AB 0,75; TV 1000 Sverige AB 0,75; GF Studios Gamla Filmstaden 0,5; Mutter Media AB 0,3; Norsk filminstitutt 1,2; Audiovisuellt Produksjonsfond 1,2; Nordic Screen Development A/S 0,75; Det Danske Filminstitut 1,82; Zentropa Entertainment ApS 0,75; Nordisk Film & TV-fond 6,4; Eurimages 2,6; TV4 (förköp av visningsrätt) 0,5.

Förlaga

Originaltitel Glasblåsarns barn (Roman)
Författare Maria Gripe


Inspelning

Sverige 1996-04-22 1996-07-20
Gamla Filmstaden - GF Studios Råsunda
Viby by Sigtuna
trakten kring Tingsryd Tingsryd

Visningar

Sverigepremiär 1998-02-27 Filmstaden 1 Göteborg Sverige 111 min
1998-02-27 DownTown 5 Malmö Sverige 111 min
1998-02-27 Filmstaden Sergel Stockholm Sverige 111 min
1998-02-27 Filmstaden Söder Stockholm Sverige 111 min
1998-02-27 Saga 1 Stockholm Sverige 111 min (samt ytterligare 26 platser)
TV-visning 2001-01-13 SVT2 Sverige 107 min
2002-03-31 SVT1 Sverige 107 min
2002-12-25 SVT1 Sverige 107 min
2003-06-21 TV3 Sverige 107 min
2005-11-20 TV3 Sverige 107 min
2006-01-26 TV3 Sverige 107 min
Videorelease 1998-10 Sverige 107 min
Dvd-release 2008-08-06 Sverige
Festivalvisning 2013-03-13 Filmstaden 2 Malmö Sverige 111 min BUFF filmfestival, 2013.

Utmärkelser

Guldbagge Stockholm 1999 Bästa manliga biroll Thommy Berggren
Stockholm 1999 Bästa foto Philip Øgaard
Guldbaggenominerad Stockholm 1999 Bästa kvinnliga biroll Lena Granhagen
Stockholm 1999 Bästa manuskript Anders Grönros
Centre Int. du Films pour l'Enfance et la Jeunesse Oulu 1998
Festivalpris Oulu 1998 (barnfilmjuryns pris)

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare.

Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm
Längd i meter 3038


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm
Längd i meter 3048


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm


Typ Duplikatpositiv Neutral bakgrund
Bredd 35 mm


Typ Printmaster
Bredd 35 mm


Typ Videokopia digital
Bredd Digital Betacam (PAL)


Typ Videokopia digital
Bredd Digital Betacam (PAL)


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel GLASBLÅSARNS BARN
Affischdesign Artwork
Dan Ahlquist


Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel GLASBLÅSARNS BARN
Affischdesign Artwork
Dan Ahlquist


Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel Birkeland film company presenterar GLASBLÅSARNS BARN Ett äventyr av Maria Gripe Manus & Regi Anders Grönros


Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel GLASBLÅSARNS BARN


Storlek Mindre än 850 x 400
Affischtitel GLASBLÅSARNS BARN
Affischdesign Artwork
Dan Ahlquist


Bestånd Manuskript

Typ Inspelningsmanus
Manustitel Glasblåsarns barn. Filmmanus av Anders Grönros. Efter en roman av Maria Gripe. Version 4 - aug. 1995.
Omfång 100 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Glasblåsarns barn. Filmmanus av Anders Grönros. Efter en roman av Maria Gripe. Version 5 feb. -96 (läsversion).
Omfång 94 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Glasblåsarns barn. Filmmanus av Anders Grönros efter en roman av Maria Gripe. Version 2, 6 april 1994.
Omfång 115 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Glasblåsarns barn. Filmmanus av Anders Grönros efter en roman av Maria Gripe. Version 1, 2 febr. 1994.
Omfång 125 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Glasblåsarns barn. Filmmanus av Anders Grönros efter en roman av Maria Gripe.
Omfång 34 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel The glassblower's children. Screenplay by Anders Grönros. Based on the novel with the same name by Maria Gripe. August 1994.
Omfång 129 s.
Språk Engelska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel The glasblowers children. Screenplay by Anders Grönros. Based on the novel by Maria Gripe. Version 2. 1995.
Omfång 129 s.
Språk Engelska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Glasblåsarns barn. Filmmanus av Anders Grönros. Efter en roman av Maria Gripe. Inspelningsversion feb-96.
Omfång 153 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Bildmanus. Glasblåsarns barn. Filmmanus av Anders Grönros. Inspelningsversion mar -96.
Omfång 234 s.
Språk Svenska


Bestånd Stillbild

Färg papper SET
Bakombild papper 3
Dia 6
Album Nej


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Engelska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Andra utgåvor av verket

Digitaliserad

Tekniska fakta

Bildformat Flat 2k
Hastighet 24
Längd i minuter 111 min


Bestånd Film

Typ Digitalt arkivmaterial
Bredd WAV


Typ Digitalt visningsmaterial
Bredd DCP


Typ Digitalt arkivmaterial
Bredd WAV


Typ Digitalt arkivmaterial
Bredd MAP


Typ Digitalt arkivmaterial
Bredd MAP


Typ Digitalt visningsmaterial
Bredd ProRes


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?