Grundfakta

Media (211 st)

Originaltitel Häxan : Ett kulturhistoriskt föredrag i levande bilder
Filmtyp Långfilm
Regi
Manus
Produktionsland
Produktionsbolag
Åldersgräns Tillåten från 11 år
Sverigepremiär 1922-09-18

Medverkande

Ella la Cour
Karna, trollkvinna

Emmy Schønfeld
trollkvinnans medhjälperska

Kate Fabian
kärlekskrank ungmö

Oscar Stribolt
frossande munk

Wilhelmine Henriksen
Apelone, en fattig gumma

Visa alla medverkande

Handling

Med hjälp av bokillustrationer, modeller, pekpinne samt ganska omfattande texter beskrivs inledningsvis gamla tiders världsbilder och djävulsföreställningar som bakgrund till vad som i...

Visa hela handlingen

Press

Kritikerna förefaller att ha varit helt på det klara med filmens unika karaktär och filmhistoriska originalitet, och uppsåtet respekterades på det hela taget - även av dem som var...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel

Filmteam

Medverkande

Benjamin Christensen Djävulen
Ella la Cour Karna, trollkvinna
Emmy Schønfeld trollkvinnans medhjälperska
Kate Fabian kärlekskrank ungmö
Oscar Stribolt frossande munk
Wilhelmine Henriksen Apelone, en fattig gumma
Elisabeth Christensen Anna Bokpräntarhustrus mor
Astrid Holm Anna Bokpräntarhustru
Karen Winther hennes yngre syster
Maren Pedersen Maria Väverska, häxa
Johannes Andersen pater Henrik, häxdomare
Elith Pio Johannes, häxdomare
Aage Hertel häxdomare
Ib Schønberg häxdomare
Holst Jørgensen Peter Titta (i Danmark: Ole Kighul)
Herr Westermann Rasmus Bödel
Clara Pontoppidan syster Cecilia, nunna
Elsa Vermehren självplågande nunna
Alice O'Fredericks nunna
Gerda Madsen nunna
Karina Bell nunna
Tora Teje hysterikan i moderna avsnittet
Poul Reumert juvelerare
H.C. Nilsen juvelerarens assistent
Albrecht Schmidt psykiater
Knud Rassow anatom
Ellen Rassow tjänsteflicka
Frederik Christensen borgare
Henry Seemann borgare
Karen Caspersen ej identifierad roll
Gudrun Barfoed ej identifierad roll
Holger Pedersen ej identifierad roll
John Andersen ej identifierad roll

Bolag

Produktionsbolag AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (35 mm) Filmindustri AB Skandias Filmbyrå 1922
Distributör i Sverige (digital) Stiftelsen Svenska Filminstitutet 2017

Handling

Med hjälp av bokillustrationer, modeller, pekpinne samt ganska omfattande texter beskrivs inledningsvis gamla tiders världsbilder och djävulsföreställningar som bakgrund till vad som i fortsättningen ska berättas om fakta och vidskepelse med anknytning till häxtro och häxpraxis i Europa under medeltiden och senare.

Ett iscensatt avsnitt följer med interiörer från en utövande häxas hem. Häxan heter Karna och framställer olika vidriga dekokter med hjälp av ormar, grodor, träck och människolik. Karna får besök av en kärlekskrank kvinna som ber om en kärleksdryck att ge åt en fet munk som hon fattat tycke för. Karna har även blåkullasalva till försäljning.

Nästa parti av filmen ägnas åt djävulens påtagliga och sinnliga närvaro i många människors, särskilt kvinnors, föreställningsvärld. Djävulsbilden får sin karaktär delvis förklarad genom tidens materiella och sexuella nöd. Den gamla fattiga Apelone drömmer berusad om pengar, lyx och överflöd på mat i hägnet av djävulens makt.

Händelseförloppet i filmens huvudavsnitt tar sin början, när den unga borgarkvinnan Anna Bokpräntarhustru blivit änka. Man misstänker häxeri och den spåkunnige Peter Titta bekräftar misstanken. Den tiggande gamla kvinnan Maria Väverska tas tillfånga av inkvisitionens folk och torteras för att bekänna sitt häxeri. Till sist faller hon till föga och presterar en fantastisk bekännelse om sitt samröre med djävulen som hon fött många barn. Samtidigt anger hon flera andra kvinnor för häxeri, bl.a. Karna och Anna bokpräntarhustrus moder som tidigare behandlat henne oförskämt. Maria Väverska berättar åskådligt för häxdomarna om blåkullafärder och häxorgier. Hennes angivelser leder till serier av fängslanden.

Johannes, den yngste prästen i inkvisitionsdomstolen, grips av köttslig lust när han träffar Anna Bokpräntarhustrus yngre syster. Han låter sig flagelleras. Mot hans vilja blir den unga jungfrun av domstolen i övrigt misstänkt för att förhäxa honom, varför även hon tas till fånga, utsätts för fruktansvärd fysisk och psykisk tortyr och döms till bålet.

Härpå följer i filmen en demonstration av den medeltida tortyrkammarens rekvisita.

Det sista historiska avsnittet ägnas åt klosterväsendets mentalt destruktiva miljö. Syster Cecilia anfäktas svårt av djävulen och kan inte längre styra sina egna handlingar. Hennes vanvett sprider sig bland de andra nunnorna i klostret, och de uppför en grotesk hädisk dans framför altaret.

Filmen avslutas med ett modernt avsnitt, där Christensen driver tesen att de psykiska fenomen som för länge sedan tog sig uttryck i häxväsendet alltjämt är verksamma om också i något ändrade former. De gamla kvinnor som förr drevs att bli häxor tas nu omhand på ålderdomshem och stiftelser. Damer med nervösa besvär kan nu vända sig till psykiatrisk expertis och få hjälp men deras tvångsmässiga handlande är ofta jämförligt med reaktioner av den art som tidigare redovisats i filmen. Olika "hysteriska" symtom hos kvinnor i det moderna samhället parallelliseras med motsvarande medeltida yttringar. Djävulens nattliga besök kan hos nutidskvinnan motsvaras av hallucinationer om inträngande idoler, präster eller avhållna läkare. Kleptomani uppges vara en störning, släkt med medeltida tvångshandlingar.

Censur

Censurnummer 204119
Datum 2016-11-24
Åldersgräns Tillåten från 11 år


Censurnummer 120897
Datum 1979-12-18
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Kommentar Aktindelning: 305-475-240-310-385-290-395 = 2400 m.


Censurnummer 68056
Datum 1944-12-30
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Kommentar I akt II: fingrets lösryckande från likhanden, djävulen stryper en kvinna bakifrån, djävulen omfamnar en sovande mans hustru; i akt IV: några närbilder av en gummas ansikte då hon torteras, djävulsritual och trampande på korset, kyssandet av djävulens bakdel (utom början), scenen då en naken kvinna omfamnas av djävulen; i början av V: närbild av en ung pinad kvinnas ansikte; i VI: visningar av kroppsdelar av tortyrinstrument (tumskruvningen bibehålles), oblat i närbild, en nunna spottar på en Jesusbild.


Censurnummer 28098
Datum 1921-11-26
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Kommentar I akt II: fingrets lösryckande från likhanden samt en del av scenen då djävulen lockar den sovande mannens hustru (denna scen göres likadan som upprepningen därav i VII) ävensom djävulen bakifrån strypande en kvinna. I akt IV: några av närbilderna av den torterade gummans ansikte; klippt djävulsritualen med barnen och kalken/ utom dess första moment/ samt trampandet på korset; klippt visningen av den på sidan liggande nakna kvinnan som omfamnas. I akt V: den upphängda Annas ansikte i närbild. I akt VI: visningarna av kropp och kroppsdelar i tortyrinstrumenten/ tumskruvningen bibehålles/ och närbilden av oblaten, innan den genomstickes, samt det moment då nunnan spottar på Jesusbilden. I akt VII: 2:a gången då läkaren kväver damen i sängen samt visionen av djävulens strypande av kvinnan. Smärre justeringar förbehålles för slutgranskningen. Dessutom hemställes, att kyssningen av djävulens bakdel i IV må av smakskäl förkortas samt att det nervpinande intrycket av hotet med barnets dödande i V om möjligt må mildras genom omarbetning.


Tekniska fakta

Bildformat 1.33:1
Bredd 35 mm
Hastighet 20
Längd i meter 2506 meter
Längd i minuter 110 min
Akter 7 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Kritikerna förefaller att ha varit helt på det klara med filmens unika karaktär och filmhistoriska originalitet, och uppsåtet respekterades på det hela taget - även av dem som var kritiska mot formgivningen eller mot de teorier som framfördes av Christensen. Medeltidsskildringen beskrevs allmänt som utomordentligt illusorisk och betvingande, medan det moderna avsnittet av flera recensenter betecknades som onödigt eller illa utfört. Som fototeknisk prestation höjdes filmen till skyarna, och framför allt amatörerna i den digra skådespelarförteckningen fick högt beröm för sin inlevelse.

"Det framgår av ovanstående att Häxan till hela sin läggning och sitt syfte är olik alla andra filmer som visats. Den har ingen handling, inte ett uns av romantik, och den som älskar att fördriva sin kväll med ett spännande kärleksdrama skall inte göra sig besvär. Förutom den rent kulturhistoriska och psykologiska skildringen av häxväsendet - som av vetenskapliga auktoriteter på området vitsordats vara fullständigt riktig - vill författaren ge förståelse för de olyckliga som i alla tider ända in i våra dagar åsamkats så mycket lidande därför att man inte förstått deras sjukdom.

Christensen har arbetat på denna film i nära tre års tid, men så har han också fått den så som han velat ha den. Varje detalj är utmejslad med den ytterligaste omsorg, effekterna äro beräknade av en konstnärs säkra stilkänsla och i vissa scener, till exempel inkvisitionsdomstolen, leder kompositionen tanken på högrenässansens arkitektoniska freskomåleri. Belysningseffekterna äro utsökt vackra, många interiörer äro verkliga konstverk, utan varje billig effekt." (Marfa i DN)

"Säkerligen kommer filmen en lång tid framåt att locka åskådare, och lika säkert kommer den att hos dessa väcka delade meningar. Många komma att känna sig bortkomna, emedan Häxan inte går i den vanliga filmdramatikens väl uppkörda hjulspår, och besvikna, emedan filmen saknar såväl hjältar och hjältinnor som handling i egentlig mening. Det finns alldeles säkert folk, som tycker att filmen är hemsk och känna sig stötta i kanten av en del mindre konventionella episoder, liksom av scener, visande Evas döttrar utan skyddande förklädnad. Men det finns också folk, som vill se filmen endast av sistnämnda skäl och som kommer att tycka, att regissören kunde ha kostat på sig att göra exempelvis interiörerna från inkvisitionens tortyrkammare litet mer detaljerade, rafflande och hårresande.

För dessa kategorier av åskådare är filmen ej heller avsedd. Häxan är intet sensationsdrama och ännu mindre är den besläktad med de tvetydiga upplysningsfilmer, varmed smarta tyskar för några år sedan välsignade mänskligheten. Benjamin Christensen har med hjälp av filmen sökt göra en kulturhistorisk skildring, vetenskapligt objektiv och utan någon extra färgläggning, påstruken endast för att tillfredsställa den enklare publikens smak. Han vänder sig i filmen personligen till publiken liksom om han hölle ett föredrag från en kateder; han framlägger vetenskapliga fakta rörande det medeltida häxväsendet, rekonstruerar med dessas tillhjälp en häxprocess, drar upp paralleller med nutida yttringar av hysteri och gör sina slutledningar." (-ck i SocD)

"Det finns detaljer i filmen som äro absolut vidriga och som nästan måste anses vara utslag av skatologisk obscenitet och sexuell perversitet. Häxväsendet var säkert det mest osunda utslaget av religiös själsförmörkelse och sinnessjukdom i förening. Själva ämnesvalet verkar därför sensation; utförandet av idén ännu mera. Iscensättning och spel må vara tekniskt sett aldrig så förtjänstfulla; de bidraga i detta speciella fall endast relativt obetydligt till framgången av ett verk, som för sin succés har att tacka blott den omständigheten, att det motsvarar smaken hos en mänsklighet i en kulturell och moralisk dekadansperiod." (rl i FDP)

"Omdömen om filmen komma icke osannolikt att bli högst olika. Folk med klena nerver kommer nog här och hvar att reagera mot de ohyggligheter, som oförskräckt rullas upp. Men ingen skall gärna kunna förneka, att dessa bilder fånga genom stora mått och äro präglade af originalitet. En kulturskildring af denna art måste under alla förhållanden vara af betydande värde, helst tidsmiljö och typer verka äkta i minsta detalj. Fotograferingen, som omhänderhafts af Johan Ankerstjerne, är utomordentlig. Blåkullafärderna och andra tekniska svårigheter har denne mästare i kamerans manövrering löst med en öfverlägsenhet, som måste väcka beundran." (Jens Flik i NDA)

Kommentar Svensk filmografi

Benjamin Christensens Häxan framstår i efterhandsperspektivet som en av de originellaste och mest imponerande stumfilmer som över huvud taget finansierades med svenska medel. Varken tillkomstförloppet eller slutresultatet har sin motsvarighet i någon annan produktion under 1920-talet.

De psykiatriska teorier som läggs fram i filmens avslutande del överensstämmer visserligen knappast i alla avseenden med senare tiders psykiatriska ståndpunkter, men Christensens sätt att använda filmmediet för syften vida utöver konstartens vedertagna begränsningar var långt före sin tid och har knappast fått sin like senare heller. Tekniskt, fotografiskt och atmosfäriskt är den alltjämt en enastående prestation.

Christensen hade på 1910-talet gjort sig uppmärksammad som regissör för den danska spionmelodramen Det hemlighetsfulla X (1913), men hans regierfarenhet var tämligen begränsad när han gav sig i kast med detta kulturhistoriska jätteprojekt på film. Uppmärksamheten som kom Häxan till del ledde till hollywoodkontrakt men knappast till några ytterligare filmiska storverk under stumfilmsperioden.

Vid tiden för andra världskriget återkom Benjamin Christensen som filmregissör med socialt engagemang i Danmark. Det är emellertid för Häxan som han har sin plats i den internationella filmhistorien.

Det unika projektet lär ha tagit sin början redan 1918 med förberedelsearbete, men själva inspelningen kunde igångsättas först på sensommaren 1920 för att sedan pågå praktiskt taget ända fram till årsskiftet 1921-22.

Märkligt nog tycks Christensen fått nära nog fria händer av SF-ledningen och därtill en ofattbart generös budget. En hel filmstudio i Hellerup i Danmark inköptes av det danska Astra-Film enkom för Christensens behov och kom veterligt inte till användning för någon annan inspelning så länge SF ägde den! Under stort hemlighetsmakeri, som gav upphov till mycken ryktesspridning, växte filmen så småningom fram och drog med sig kostnader av dimensioner som vid denna tid räknades som svindlande. Uppgifterna växlar om hur dyr filmen blev, men så mycket står klart att den medförde jättelika förluster för SF, eftersom publikens gensvar var minimalt.

I stor utsträckning använde sig Christensen av amatörskådespelare, även för bärande roller. Den gamla kvinnan som kreerar Maria Väverska - i viss mening filmens huvudroll - var sålunda bokstavligt talat hämtad från gatan, och det är betecknande för Christensens ytterst personliga förhållningssätt till mediet, att han tillåter sig att i filmen berätta om denna kvinnas egna reaktioner inför inspelningssituationen och hennes bidrag till hans kunskap om djävulsföreställningarna i 1900-talets Danmark. Flera av de skådespelare som vid denna tid var praktiskt taget helt oprövade men som fick förtroendet att vara med i den digra rollistan blev sedan ryktbara artister i dansk teater och film.

Den avancerade naturalism som Christensen lade i dagen på flera håll i Häxan gav upphov till censuringrepp både från distributörens och Statens Biografbyrås sida; anmärkningsvärt nog klippte SF ned filmen ytterligare efter censurgranskningen.

Trots censur och självcensur gav filmen upphov till mycken ovilja, inte minst från katolskt håll där Häxan uppfattades som ett nedrigt propagandastycke. Protesterna gällde emellertid också mentalhygieniska och psykiatriska aspekter.

Ett auktoritativt försvar kom någon tid efter premiären i en uppmärksammad DN-artikel av Torsten Fogelqvist: "Man kan icke helt underlåta att på Häxan tillämpa den klassiska definitionen på det tragiska dramats syfte - 'att genom fruktan och medlidande verka till affekternas rening'. Och den mynnar ut i en tacksamhetsgärd till upplysning, vetenskap och humanitet. För en gångs skull välsignar man sin egen tid och känner det efter utgången ur detta historiska inferno lättare att andas och leva. Det är icke värdelöst att hos moderna människor, som mest se nuets mörka sidor, framkalla en sådan känsla. Det vore för övrigt ett utslag av irrealistisk hjärtnupenhet att bannlysa det skräckfulla ur människans syn- och tankevärld, ett pjosk som var antiken främmande. Man måste dock göra en bestämd distinktion mellan det fruktansvärda och det rafflande. Det senare uppstår när det förra blir sitt eget självändamål. Och det är åt den sortens sensationer som film och billighetslitteratur så ofta skattat."

1 mars 1941 hade Häxan en uppmärksammad nypremiär på Dagmar-Bio i Köpenhamn, den gången med ett litet företal på ljudfilm framfört av Benjamin Christensen.

Inspelning

1920-08 1921-12
F.d. Astra-Films ateljéer Hellerup Danmark

Visningar

Sverigepremiär 1922-09-18 Cosmorma Göteborg Sverige 91 min
1922-09-18 Metropol Helsingborg Sverige 91 min
1922-09-18 Metropol Malmö Sverige 91 min
1922-09-18 Röda Kvarn Stockholm Sverige 91 min
Urpremiär 1922-09-18 Cosmorma Göteborg Sverige 91 min
1922-09-18 Metropol Helsingborg Sverige 91 min
1922-09-18 Metropol Malmö Sverige 91 min
1922-09-18 Röda Kvarn Stockholm Sverige 91 min
TV-visning 1991-09-20 TV2 Sverige
Annan visning 1922-11-07 Palads Köpenhamn Danmark
TV-visning 2011-07-01 SVT1 Sverige
2013-06-22 SVT2 Sverige

Ämnesord

Amatörer
Blåkulla
Bål
Djävulen
Dröm
Hysteri
Hädelse
Hämnd
Häxor
Inkvisition
Karltokigt fruntimmer
Kleptomani
Kloster
Kärleksdryck
Läkare
Magi
Medeltid
Munk
Nunnor
Oskyldigt misstänkta
Präst
Psykiatri
Religion
Sexualnöd
Sinnessjukdom
Tortyr
Trollkunnighet
Vidskepelse
Änkor
Öververklighet

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare.

Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 2383


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 2391


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 2394


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm
Längd i meter 2408


Typ Duplikatnegativ
Bredd 35 mm


Typ Duplikatnegativ
Bredd 35 mm


Typ Duplikatnegativ
Bredd 35 mm


Typ Duplikatnegativ
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Duplikatpositiv
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Tonnegativ
Bredd 16 mm


Typ Tonnegativ
Bredd 35 mm


Typ Videokopia digital
Bredd Digital Betacam (PAL)


Typ Videokopia digital
Bredd Digital Betacam (PAL)


Typ Digitalt visningsmaterial
Bredd DCP


Typ Digitalt arkivmaterial
Bredd MAP


Typ Digitalt arkivmaterial
Bredd MAP


Typ Digitalt visningsmaterial
Bredd ProRes


Bestånd Affischer

Storlek Större än 850 x 1100


Bestånd Manuskript

Typ Dialoglista
Manustitel Häxan. Benjamin Christensen framställde denna film i manuskript och iscensättning.
Omfång 15 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Witchcraft through the ages.
Omfång 33 s.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Manustitel La sorcellerie.
Omfång 15 s.
Språk Franska


Typ Dialoglista
Manustitel Häxan.
Omfång 12 s.
Språk Franska


Typ Dialoglista
Manustitel Häxan.
Omfång 19 s.
Språk Finska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Färg papper -
Bakombild papper -
Dia -
Album Nej


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Danska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Danska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?