Grundfakta

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel
Första censurtitel

Filmteam

Regi
Manus
Producent
Foto
Arkitekt
Regiassistent
Ej inspelat manus
Scenario
Research
Inspicient
Musikarrangör
Rekvisita
Kläder
Smink
Förtexter

Medverkande

Gösta Ekman Karl XII
Bengt Djurberg Sven Björnberg
Augusta Lindberg majorskan Kerstin Ulfclou på Berga
Mona Mårtenson Anna Ulfclou
Harry Roeck-Hansen Erik Ulfclou, bonde
Axel Lagerberg Johan Ulfclou, teolog
Paul Seelig Bengt Ulfclou, löjtnant
Palle Brunius Lill-Lasse Ulfclou
Tyra Dörum Kajsa, piga på Berga
Nicolai de Seversky tsar Peter I av Ryssland
Pauline Brunius grevinnan Aurora von Köningsmarck
Tor Weijden August II av Sachsen-Polen, kallad August den starke
Einar Fröberg Fredrik IV av Danmark
Ragnar Billberg Hans Küsel
Märtha Lindlöf änkedrottning Hedvig Eleonora
Åsa Törnekvist prinsessan Hedvig Sofia
Edit Rolf prinsessan Ulrika Eleonora
Hugo Björne hertig Fredrik av Holstein-Gottorp, kung Karls svåger
Sven Bergvall den svenske kommendanten i Narva
Albion Örtengren borgmästaren i Narva
Gustaf Ranft generalamiral Hans Wachtmeister, befälhavare för Sveriges flotta
Torsten Lindfors general Renskjöld
Gösta Ericsson prins Max av Württemberg
Nils Lundell lakej
Ernst Brunman Österrikes sändebud
Erik Rosén Österrikes sändebud
Knut Lambert fransk general hos tsar Peter
John Ekman kosack
Vladimir Semitjov kosack
Edvin Adolphson karolin tillsammans med Karl XII vid Berga/kosack vid tsarens tält
Hugo Rönnblad karolin
Ragnar Arvedson karolin
Uno Küller drabant
Adolf Lindholm sårad karolin
Sven Quick fältskär
Thor Christiernsson Hultman, kungens kammartjänare
Georg Funkquist överstelöjtnant Düring i Narva
Helge Karlsson borgmästarens i Narva biträde
Justus Hagman de Croy, franskt sändebud hos tsar Peter
Carl Deurell hovman hos August den starke
Alexander Subkow tsar Peters livtjänare
Allan Egnell den döde kung Karl XI
Wilhelm Haquinius hovman hos tsar Peter
Rolf Husberg ung karolin i lägret när Lasse skriver brev till sin mor
Einar Axelsson karolin på skeppet
Nils Ohlin lakej vid August II:s hov
Emmy Albiin kvinna vid höbärgningen
Axel Ring stand-in för Gösta Ekman i ridscener
Sture Castenfelt stand-in för Gösta Ekman i ridscener
- Ej identifierad:
Arne Lindenbaum ej identifierad

Bolag

Produktionsbolag AB Historisk Film
Herman Rasch
Distributör i Sverige (35 mm) AB Svenska Biografteaterns Filmbyrå 1925

Handling

Året är 1697. Kung Carolus XI dör på slottet Tre Kronor, omgiven av sin drottning, sina döttrar och den nye konungen, Karl. Samma dag börjar slottet brinna. Slottet utryms, tornet rasar - ett olycksbådande omen.

Nu leds Sveriges öden av en pilt, något som landets fiender till fullo inser och drar konsekvenserna av. Tsar Peter av Ryssland och August den starke i Polen smider ränker tillsammans med Aurora Königsmarck. Danske kungen har revanschförhoppningar.

På gården Berga, där majorskan Kerstin Ulfclou härskar med stor myndighet, sitter hela familjen till bords så när som på den försumlige pojken Lasse som kommit försent. Familjen i övrigt består av dottern Anna och hennes bröder Erik, som är bonde, Johan, som ska bli präst, och Bengt som ska följa faderns officersbana. Ingen vid bordet anar att lillebror Lasse fått upp ett björnspår och blivit illa riven ute i snön.

Det slumpar sig så att unge kungen är ute och härjar med sina glada kamrater i trakten. I hans uppvaktning finns Sven Björnberg, Anna Ulfclous älskade, och denne rider in på Berga med bud om kungens ankomst.

Sällskapet bjuds till bords. Kungen är blyg inför Anna och ser med skygghet på hennes och Svens kärlek. Plötsligt upptäcker gårdens trotjänarinna, pigan Kajsa, vad som hänt med Lasse. Kungen och hans mannar kommer till hjälp och nedlägger björnen. Detta är första gången Karl XII räddar livet på Lasse. I samma stund kommer budet att fienderna förklarat landet krig.

Kungen vänder sig först mot Danmark och besegrar Fredrik IV med en överraskande flottmanöver.

Till Berga anländer en ny friare till Anna, rik och förfinad och med fransyska manér, livligt understödd i sina planer av majorskan själv. Han heter Hans Küsel och är kritisk mot kungen, feminin i sättet, snobbig och utländsk i klädsel och hållning.

Sven och Anna gäckar hans och majorskans planer genom att låta viga sig av brodern Johan Ulfclou vid ett improviserat krigsbröllop. Majorskan förskjuter sin ohörsamma dotter efter att ha kallat henne slyna. Anna förklarar sig villig att följa sin make i fält, och hon uppmanar Lasse att komma efter om han får för mycket stryk hemma på Berga.

Situationen är betryckt i de svenska östersjöprovinserna. Narva är hårt ansatt. Karl samlar sina trupper för ett avgörande. I tsarens läger roar sig de ryska soldaterna lättsinnigt i tilltro till sin kvantitativa överlägsenhet. Det är snöstorm över Narva, när slaget äger rum och blir en överväldigande seger för de svenske. Efteråt mottager den adertonårige segraren de besegrades tribut. Men svenskarna har också lidit förluster; bland de stupade finns majorskans på Berga näst yngste son, Bengt.

Vid återtåget för moskoviterna med sig svenska undersåtar från Narva som slavar. Fyra ensamma karoliner, däribland Sven Björnberg, befriar dem trots den fientliga övermakten.

Fälttåget fortsätter och allt fler svenska män går ut i kriget. Från Berga har Johan gått ut som fältpräst. En dag ger sig också Lasse av hemifrån, snart följd av sin trogna gamla Kajsa, som tar tjänst i fält som marketenterska. Hans Küsel duger inte till knekt men tar värvning som trosskusk.

August den starke och Aurora Königsmarck spelar schack med levande pjäser, när de får bud om Karls lysande segrar. August rasar, men Aurora erbjuder sig att ställa sin kvinnliga diplomati till förfogande för att stämma den svenske kungen försonlig. Hon arrangerar ett möte vid en bro, men Karl XII backar förfärad undan från hennes charmoffensiv och rider ängsligt därifrån, rakt ut i vattnet.

Från Polen måste Sven Björnberg rida med en ildepesch till Stockholm och hinner inte ens ta avsked från sin Anna. Han tar löfte av svågern Johan Ulfclou att förklara situationen. Men Johan stupar och Anna ser sig helt övergiven och ensamstående.

Sven Björnberg når visserligen lyckligt och väl fram till Stockholm med sin depesch, men på återvägen till den svenska hären blir han tillfångatagen av kosacker och med stor brutalitet förd till tsar Peter, som just förlustar sig med en älskarinna. Trots tortyr yppar svensken ingenting.

Hans hustru Anna beslutar sig i sin övergivenhet för att försöka återvända till Sverige. Hon förenar sig med en invalidtransport som är på hemväg och som körs av hennes friare från förr Hans Küsel. Transporten blir anfallen av en hord kosacker som tvingar sin svenske fånge Sven Björnberg att klä skott! Icke desto mindre lyckas det lilla fåtalet svenskar ånyo besegra sina angripare.

Hans Küsel stupar som hjälte. Innan han dör framför han till Anna majorskans bud om försoning och uppmanar henne att fortsätta hemresan för den hårt prövade moderns skull. Anna skiljs lyckligt från sin make och återkommer så småningom till Berga, där hon tas emot med öppna armar.

I det svenska lägret ute i fält går livet sin gilla gång. Den segerrike svenske kungen rycker fram mot Lemberg och vinner en ny triumf.

Den besegrade August håller fest i Leipzig för sin besegare. Men Karl XII är föga trakterad av elegansen och avvisar på nytt Aurora Königsmarcks närmanden. Mitt under festligheterna anländer fänrik Björnberg med bud från änkedrottningen hemma i Sverige: Hon och landet vill ha sin kung tillbaka. Men kungen skakar på huvudet och menar sig vara oförmögen att återvända så länge Ryssland fortfarande är okrossat.

"Så är min plikt - så är mitt öde", säger Karl XII med blicken mot kameran. Slutrepliken ges ytterligare eftertryck med en irisinmaskning av hans ansikte.

Censur

Censurnummer 34696
Datum 1925-01-24
Åldersgräns Barntillåten


Censurnummer 34691
Datum 1925-01-23
Åldersgräns Barntillåten
Kommentar I akt III (andra): första scenen i lägret mellan tsaren och kvinnan.


Tekniska fakta

Bildformat 1.33:1
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 3729 meter
Längd i minuter 136 min
Akter 11 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Inte oväntat rådde det delade meningar om detta fosterländska hjälteepos. På ena kanten t.ex. Svenska Dagbladet som utnämnde filmen till ett mästerverk, på den andra t.ex. Arbetaren, som talade om "denna skränfosterländska soppkokning" och kallade den "mumma för våra fläskborgare!" Trots de olika grundvärderingarna var ändå kritikerna eniga om att det var ett enastående praktfullt filmverk med glänsande masscener och imponerande bataljmålningar i klass med de mest välregisserade utländska. Bland de otaliga skådespelarna framhölls i synnerhet Gösta Ekman, Augusta Lindberg, Pauline Brunius och Nicolai de Seversky som lysande.

"Efter att hava varit närvarande vid den första föreställningen av den stora Karl XII:e filmen, yttrade till den som skriver detta en framstående tysk officer och arkivman: 'Den här filmen är min största upplevelse sedan världskriget'. Uttrycket är betecknande, och säkerligen komma många svenskar att yttra sig i lika entusiastiska ordalag. Men även den som ser mera kritiskt på det hela, måste erkänna, att den ifrågavarande filmen är någonting i sitt slag allenastående. Den verkar på fantasien, tilltalar det historiska sinnet och väcker de patriotiska känslorna på ett mindre vanligt sätt." (Oswald Kuylenstierna i AB)

"Tyvärr är det endast möjligt att lämna en knapphändig översikt över denna glänsande filmskapelse, som förmått att i hög grad rehabilitera den svenska filmen efter de många felsteg, som den tyvärr på senare tiden gjort. Utan att använda överord kan man lugnt säga, att man här står inför ett filmens mästerverk, som kommer att väcka berättigat uppseende såväl i Sverige som i utlandet. De många medverkanden har icke klickat på någon punkt och den lilla kärleksintrig, som inlagts, är så skickligt infogad och utnyttjad, att den endast förhöjer filmens värde. Denna skildring från Sveriges storhetstid kommer att finna många begeistrade åskådare i hela landet, och de komma säkerligen att minnas den länge, ty denna film verkar sann, levande och helgjuten." (Hake i SvD)

"Carl XII är ju den storsvenska patriotismens nationalhelgon. Särskilt inom de högre militära kretsarna har denna kung blivit föremål för en nästan sinnesförvirrad kult. Då initiativet till Carl XII-filmen tydligen utgått från dessa kretsar och assistans därifrån även lämnats vid framställningen, äro givetvis alla anspråk på måttfullhet och historisk objektivitet lönlösa. En recension av innehållet är därför bortkastad möda. Man kan nöja sig med att konstatera faktum: filmen är ingenting annat än en serie illustrationer till olika legender och panegyriker över 'dunderguden', från Odhners historia till alla de stora av diverse Carl XII-bitna överstar och majorer författade praktverken över högstdensamme. När man sitter på Palladium och ser denna hyperchauvinistiska skönmålning av en historisk period, som var en av de förfärligaste som svenska folket upplevat, så är det som om man på nytt satt på folkskolebänken och proppades full med vackra och stolta amsagor om denne märklige kung och hans hårresande bedrifter. Även här är han ett snille, en lysande statsman, ett monstrum av tapperhet, älsk!värdhet och personlig anspråkslöshet. I filmen är han dessutom skön som en Apollo - det hade inte Odhner reda på! Och naturligtvis äro hans fiender, både ryssar och polacker, lågsinnade och vidriga kryp, grymma odjur, fega backharar." (Bes i FDP)

Signaturen Gvs i StD menade att Karl XII var ett "praktfullt historiskt planschverk, ej film". I en mer än vanligt analytisk recension försökte han förklara vad som fattades filmen:

"Det blir varken drama eller epos, blott en bilderbok. I hög grad torde dock allt bero på regissörens oförmåga att på egen hand av författarens intentioner kunna skapa levande bild. Oförmågan att gestalta i bild har alltid varit Brunius svaghet. Hans schema är känt och förblir sig genom åren likt. Ingen varken inspirerad omedelbarhet eller noggrann beräkning av effekten. Johan Ulfstjerna visade på pregnant sätt hans brister. Karl XII gör det ännu mer. Ett framsteg har man dock. En händigare massregi, vilket särskilt kommer till synes i stridsscenerna. Den lilla detaljen i Narvaslaget med omringningen av en grupp ryssar är verkligt rörlig. Annars är det just denna rörlighet man saknar. Brunius bekymrar sig inte mycket om att placera sina fotografer å olika håll. Bilden blir så trång. Här om någonstans kommer hans klavbundenhet av teatern till synes. Bilderna är i allmänhet alldeles för långa, klippas alldeles för sparsamt in i varann. Och här och var brister de också i stilkänslan. Att kungen i många siutationer får ett visst parodiskt drag över sig och att hans kampglada bussars eller kumpaners gestikulerande merändels har något av den naiva bredden i operastatisternas rörelser, måste komma på regissörens skuldkonto. Man saknar sammanhållande enhet, den hand som håller i trådarna är för slapp."

Kommentar Svensk filmografi

Tillkomsten av de båda Karl XII-filmerna har en lång och egendomlig förhistoria som utspelar sig mot bakgrunden av den svenska försvarsdebatten under 1920-talets förra hälft.

I september 1922 börjar rykten cirkulera om att en filminspelning om Karl XII planeras i höga militära kretsar. Bland initiativtagarna nämns karolinerforskaren och biografdirektören i Uddevalla kapten Hugo Uddgren, historikern doktor Carl Grimberg och överstelöjtnanten Rudolf Anthoni.

Aktiebolaget Historisk Film konstitueras för ändamålet med konteramiralen A. Wachtmeister som ordförande, ingenjören Herman Rasch som vice ordförande, bokförläggaren Folke Lars Hökerberg som VD. I styrelsen ingick också överstelöjtnanten Gustaf Lindström och den nyssnämnde kapten Uddgren.

En rad preliminära manuskriptversioner arbetades fram i rask fart, och flera författare uppgavs vara engagerade i projektet, bl.a. Grimberg, Uddgren, Sam Ask och Ragnar Hyltén-Cavallius. Man närmade sig även Hjalmar Bergman, dock utan framgång tills vidare. Av allt att döma accepterades slutligen ett scenario utarbetat av Uddgren, Anthoni och Julius Regis.

Man tar kontakt med kretsar som legat bakom monumentalinspelningarna av den tyska filmsviten om Fridericus Rex - det svenska projektets föredöme - och beslutar sig för att förlägga exteriörtagningarna till Tyskland, som yrkesmässigt och valutaekonomiskt anses fördelaktigare som inspelningsplats för en praktfilm av det slag som planerades.

Den kände tyske regissören Lupu Pick och hans så småningom lika ryktbare kollega Henrik Galeen engageras att ta hand om den tyska delen av projektet med svensken John W. Brunius som överregissör. Från svenskt håll knyts också konstnären Allan Egnell och fotografen Hugo Edlund till företaget.

En svensk kavalleriofficer, ryttmästare Claes von König, utses att spela Karl XII:s roll, och Einar Hansson, Greta Almroth, John Lindlöf och Märta Lindlöf kontrakteras för övriga större roller.

Inspelningarna i Tyskland startar vårvintern 1923, huvudsakligen förlagda till Krumhübel i Schlesien.

I slutet av april 1923 beslutar Rasch, Hökerberg och Brunius att avbryta inspelningarna, eftersom det inspelade materialet befinns kvalitativt undermåligt och osvenskt - senare framhålls även den tyska valutakrisen som en bidragande orsak: tillgängliga ekonomiska medel hade redan tagits i anspråk! Herman Rasch tar personligen över det ekonomiska ansvaret för fortsättningen, som ska bli en uteslutande svensk angelägenhet.

I slutet av maj är John W Brunius i gång med en ny inspelning, En piga bland pigor (1924). I augusti har han tagit itu med ännu en ny film, Johan Ulfstjerna (1923). Även Rudolf Anthoni startar ett nytt filmprojekt som i sammanhanget på vissa håll blir betraktat som en spekulation i Karl XII-projektets fallissemang, karolinerfilmen Carl XII:s kurir efter Esaias Tegnérs "Axel" (1924).

"Med bibehållande av den gamla styrelsen som moraliskt stöd" och formellt som representant för AB Historisk Film fortsätter Herman Rasch planeringen av en ny inspelning och kontaktar sent på hösten 1923 författaren Hjalmar Bergman och övertalar honom att skriva ett scenario till en film om Karl XII. Bergman accepterar uppdraget under förutsättningen att ingenting i hans manuskript får ändras. Han påbörjar arbetet ombord på Amerikabåten under sin resa till Hollywood.

I mitten av mars 1924 anländer Bergmans manus till en första del av Karl XII och Rasch kan med Brunius som regissör starta inspelningen på nytt omedelbart därefter. För huvudrollen är nu Gösta Ekman kontrakterad. Av de tidigare engagerade skådespelarna behålls endast Märta Lindlöf som får fullfölja rollen som änkedrottning. Av det tidigare inspelade tyska materialet används ingenting i den nya filmen.

Exteriörtagningarna inleds vid Berga gård i Danderyd som får föreställa familjen Ulfclous hem. Redan i mars påbörjas också interiörtagningarna i Filmstaden, där just Carl XII:s kurir blivit färdig.

I maj kontrakteras den exilryske skådespelaren i Paris, Nicolai de Seversky, för tsar Peters roll. I mitten av samma månad äger slaget vid Narva rum vid Gamla Uppsala, där fästningen och staden rekonstruerats som kuliss på en ås. Upplands artilleri- och infanteriregementen deltar liksom husardetachementet i Uppsala. Artilleriet i fästningen hanteras av manskap ur Flottan under befäl av en kapten Fåhreus. Uniformer, standar och rekvisita kommer från Herman Raschs verkstad i Stockholm, kanoner, gevär och andra vapen från Artillerimuseum, Uppsala slott och andra statliga samlingar.

Under första hälften av juni månad filmas interiörer på Skokloster, som bl.a. får föreställa slottet Tre Kronor.

I augusti spelar Gösta Ekman i Unga greven tar flickan och priset (1924) men också arbetet med Karl XII fortsätter, bl.a. med den stora slottsbranden som iscensätts i Filmstaden. I början av september inspelas stormningen av Lemberg i Visby med statister från gotländska militärförband. I oktober vidtar av allt att döma klippningen, varefter vissa kompletteringar tas i Uppsala och på Ladugårdsgärde i Stockholm. I december ligger första delen av Karl XII färdig, och 2.2.1925 får den premiär.

Något definitivt beslut om inspelning av en fortsättning vågar producenterna inte fatta utan att ha sett det publika utfallet av den första delen, men Hjalmar Bergman har under senhösten och vintern utarbetat ett andra manuskript som föreligger på nyåret 1925. Det omarbetas till scenario av Ivar Johansson (till Bergmans synnerliga förtret).

I början av mars meddelar Herman Rasch pressen att inte bara karolinerfilmens fortsättning ska bli av utan att han med sitt nykonstituerade bolag Nordstjärnan också ska producera en film om Gustaf III på ett från Bonnierfilm övertaget manuskript av Hjalmar Bergman. Detta senare projekt läggs ganska snart ned, främst till följd av att Gösta Ekman reser till Tyskland för att spela Faust och sålunda sviker uppgiften att spela Gustaf III. Under sommaren uppkommer i stället planer på filmatisering av "Fänrik Ståls sägner".

Däremot påbörjas inspelningen av andra delen av Karl XII vid mitten av mars 1925, då man utnyttjar den häftiga köldvågen till att i Uppsalatrakten spela in bataljscener och lägerbilder från fälttåget i Ukraina. Vid månadsskiftet mars-april reser teamet till Norge för att vid Fredrikshald spela in slutskedet av Karl XII:s liv med hjälp av fästningsgarnisonen. I april fortsätter exteriörfilmningarna i Östersund, också där med stöd och statistdeltagande av därvarande regementen. I maj reser en del av truppen till Konstantinopel i ett par veckor för exteriörfilmningar.

I juli avslutas inspelningarna i Sverige. I september är filmen klar. I oktober inleds inspelningen av Fänrik Ståls sägner och den 16 november får Karl XII/senare delen sin premiär (1925). Det fullständiga Karl XII-verket bestod alltså av två huvuddelar, tillkomna vid olika tider och med avsevärt åtskilda premiärtillfällen. Var och en av dessa huvuddelar var av en längd som betydligt överskred normal programlängd, vilket medförde vissa biograftekniska problem. Premiärbiografen Palladium hade redan tidigare gått in för helaftonsprogram och där passade alltså Karl XII bra, men biografer med normalt tvåtimmarsschema och föreställningar kl 19 och 21 ansågs inte kunna ta emot så långa filmer. Följaktligen delades huvuddelarna upp på två hälfter vardera, vilket i sin tur medfört en svårartad språkförbistring. "Andra delen" kan exempelvis betyda antingen den senare huvuddelen eller också andra hälften av första huvuddelen.

Karl XII nådde genom åren en enastående stor publik. Herman Rasch själv beräknade att minst en miljon svenskar hade sett den, och siffran förefaller inte omöjlig med tanke bl.a. på att filmen inte enbart distribuerats via biografnätet.

Trots publikframgången gick filmen med avsevärd förlust: kostnaderna för inspelningen hade varit enorma. 1929 uppgavs filmen ha kostat 893 000 kronor i framställning medan intäkterna belöpte sig till 531 000 kronor. Förlusten bestreds av Herman Rasch personligen.

Karl XII visades förutom i Sverige i Norge, Danmark, Finland, Tyskland, England, Italien, Rumänien, Bulgarien, Brittiska Indien, Egypten, USA, Colombia, Venezuela, Panama, Kina, Japan, Argentina, Uruguay och Paraguay. Trots mångfalden länder var Herman Rasch djupt besviken på utlandsintresset för filmen; han hade högst betydligt övervärderat intresset för Sveriges historia utomlands.

Den Herman Rasch, som i och med Karl XII för en kort tid träder in i den svenska filmbranschen med stora ekonomiska resurser och stor entusiasm, var en ingenjör och affärsman som skapat sig en förmögenhet på papperstillverkning i det tsaristiska Ryssland.

Hans intresse för film tycks helt och hållet ha varit knutet till hans vilja att återuppväcka intresset för Sveriges ärorika förflutna. Han planerade flera stora projekt inom ramen för denna idé, men förutom Karl XII blev endast Fänrik Ståls sägner förverkligade.

Raschs film om Gustaf III blev som nämnts inhiberad. Planerna på en Gustaf Wasa-inspelning drog han sig ur och en sådan kom till stånd under annan ledning (1928). En film om Gustaf II Adolf avsåg han att producera alldeles i början av 1930-talet, men den idén omintetgjordes av den ekonomiskt och politiskt osäkra situationen i Tyskland, där filmen skulle ha spelats in.

Filmen Karl XII var sålunda ett uttryckligt försök att åstadkomma en patriotisk väckelse i Sverige i försvarsnedskärningarnas och regementsdödens tid. Åtskilliga presskommentarer tyder på att filmen åtminstone i somliga kretsar också fyllde en fosterländsk uppbyggelsefunktion av stor emotionell kraft. Det är fullt konsekvent att filmen i ofärdstiden efter världskrigsutbrottet togs upp för nypremiär under högtidliga former och med konungen som hedersgäst den 30 november 1940.

(Fortsättning av kommentar - se "Karl XII/senare delen", 1925.)

Inspelning

1924-03 1924-12
Filmstaden Råsunda Sverige
Skokloster Håbo kommun Sverige
Berga gård Danderyd Sverige
Visby Sverige
Uppsalaslätten Uppsala Sverige
Frösunda Vallentuna Sverige
Nynäs Sverige
Ladugårdsgärde Stockholm Sverige

Visningar

Sverigepremiär 1925-02-02 Cosmorama Göteborg Sverige 136 min
Urpremiär 1925-02-02 Cosmorama Göteborg Sverige 136 min
Sverigepremiär 1925-02-02 Victoria Göteborg Sverige 136 min
Urpremiär 1925-02-02 Victoria Göteborg Sverige 136 min
Sverigepremiär 1925-02-02 Röda Kvarn Helsingborg Sverige 136 min
Urpremiär 1925-02-02 Röda Kvarn Helsingborg Sverige 136 min
Sverigepremiär 1925-02-02 Scania Malmö Sverige 136 min
Urpremiär 1925-02-02 Scania Malmö Sverige 136 min
Sverigepremiär 1925-02-02 Skandia Norrköping Sverige 136 min
Urpremiär 1925-02-02 Skandia Norrköping Sverige 136 min
Sverigepremiär 1925-02-02 Palladium Stockholm Sverige 136 min
Urpremiär 1925-02-02 Palladium Stockholm Sverige 136 min
Sverigepremiär 1925-02-02 Svea Sundsvall Sverige 136 min
Urpremiär 1925-02-02 Svea Sundsvall Sverige 136 min
Sverigepremiär 1925-02-02 Imperial Örebro Sverige 136 min
Urpremiär 1925-02-02 Imperial Örebro Sverige 136 min
Bara en trumpetare (1938) Karl XII (1925)
Minns du? (1935) Karl XII (1925)
Minns Ni? (1993) Karl XII (1925)
Till Gösta Ekmans minne (1938) Karl XII (1925)

Ämnesord

Adel
August II, kung av Polen (1670-1733)
Avsked
Berga
Björn
Bonde
Bröllop
Danderyd
Danmark
Fredrik IV, hertig av Holstein-Gottorp (1671-1702)
Fredrik IV, kung av Danmark (1671-1731)
Frösunda
Fältslag
Försoning
Föräldrar som kopplare
Föräldrar som kärlekshinder
Gotlands artillerikår
Gotlands infanteriregemente
Hedvig Eleonora, drottning av Sverige (1636-1715)
Hultman, Johan, lakej, taffeltäckare (ca 1666-1735)
Jakt
Karl XII, kung av Sverige (1682-1718)
Konflikt/mor-dotter
Kosacker
Krig
Kungligheter
Königsmarck, Aurora von (1662-1728)
Maximilian Emanuel, prins av Württemberg (1689-1709)
Narva
Norrflärke
Officer
Patriotism
Peter I, tsar av Ryssland (1672-1725)
Piga
Polen
Präst
Ryssar
Räddningsbragd
Skokloster
Skånska Husarregementet
Slott
Soldater
Stockholm/Ladugårdsgärde
Stryk
Svea ingenjörkår (Ing 1)
Tortyr
Trosskusk
Tsar
Ulrika Eleonora, prinsessa av Sverige (1688-1741)
Upplands artilleriregemente
Upplands infateriregemente
Uppsala
Visby
Wachtmeister, Hans, amiralgeneral (1641-1714)
Änkor

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare.

Typ Kopia
Materialbas Nitrat
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 2674


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm


Typ Tonnegativ
Bredd 16 mm


Typ Kopia
Bredd 35 mm
Längd i meter 2963


Typ Duplikatnegativ
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel Gösta Ekman i KARL XII i nyredigering med muski och effekter
Tryckeri J. Olsén litogr.anst.


Storlek Större än 850 x 1100
Affischtitel Gösta Ekman i KARL XII
Tryckeri Ivar Hæggströms lito
Affischdesign Nils Hårde


Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel KARL XII vår ärorika historia ånya på vita duken
Tryckeri J. Olsén litogr.anst.


Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Tryckeri Ivar Hæggströms lito


Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel Carl XII första avdelningen
Tryckeri Ivar Hæggströms lito
Affischdesign Allan Egnell


Storlek Mindre än 850 x 400


Bestånd Manuskript

Typ Synopsis
Manustitel Karl XII. Utkast till filmmanuskript.
Omfång 3 s.
Språk Svenska


Typ Synopsis
Manustitel Karl XII. Entwurf für Filmmanuskript.
Omfång 5 s.
Språk Tyska


Typ Synopsis
Manustitel XII. Károly.
Omfång 11 s.
Språk Ungerska


Typ Synopsis
Manustitel Karl XII. Utkast till filmmanuskriptet.
Omfång 5 s.
Språk Ungerska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Manuskript Carl XII Del I Dublett. Svenskt exemplar.
Omfång Ca 63 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Karl XII:s filmerna. Järnhuvudet.
Omfång 45 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Karl XII. Del I. 1 o. 2 akten översatta från tyska originalet av H.E. Uddgren, jämte tysk exposé över akt IV o. V.
Omfång 86 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Filmmanuskript (ofullst.) till Karl XII av Hjalmar Bergman. December 1923.
Omfång 92 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Karl XII.
Omfång Ca 53 s.
Språk Tyska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Karl XII.
Omfång 64 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Textlista. Karl XII 1:sta delen, icke nedklippta.
Omfång 9 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Carl XII. Filmskådespel av Hjalmar Bergman.
Omfång 11 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Karl XII. Skådespel för filmen av Hjalmar Bergman.
Omfång 11 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Textlista (till första delen). Carl XII. Ett skådespel för filmen av Hjalmar Bergman.
Omfång 12 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Carl XII. Skådespel för filmen av Hjalmar Bergman.
Omfång 14 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Charles XII. An historical epic of Sweden's warrior king. Scenario by Hjalmar Bergman.
Omfång 7 s.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Manustitel Charles XII. A historical drama in motion pictures.
Omfång 12 s.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Manustitel Charles XII. A historical drama in motion pictures.
Omfång 19 s.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Manustitel Karl XII. 1. Teil.
Omfång 2 s.
Språk Tyska


Typ Dialoglista
Manustitel Karl XII, der schwedische Napoleon. I. Teil: Der junge Adler.
Omfång 6 s.
Språk Tyska


Typ Dialoglista
Manustitel Carl XII. Manuskript Hjalmar Bergman.
Omfång 9 s.
Språk Tyska


Typ Dialoglista
Manustitel Charles XII. Drame historique pour le cinéma de M. Hjalmar Bergman.
Omfång 7 s.
Språk Franska


Typ Dialoglista
Manustitel XII Karoly. Törtenenelmi filmszinjáték.
Omfång 6 s.
Språk Ungerska


Typ Dialoglista
Manustitel XII Karoly. Törtenenelmi filmszinjáték.
Omfång 6 s.
Språk Ungerska


Typ Synopsis
Manustitel Synopsis till filmen Karl XII. Av Hjalmar Bergman.
Omfång 15 s.
Språk Svenska


Typ Kringmaterial


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Färg papper 17
Bakombild papper SET
Album Ja


Bestånd PR-material

Typ Program
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Danska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Tyska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Tyska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Tyska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Tyska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?