Hennes lilla majestät (1925)

Media (130 st)

Originaltitel	Hennes lilla majestät
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Sigurd Wallén
Manus	Henning Ohlson
Förlaga	Hennes lilla Majestät (Pjäs)
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	Film AB Minerva
Åldersgräns	Barntillåten
Sverigepremiär	1925-09-07

Medverkande

Margita Alfvén
Catherine

Gunnar Tolnæs
pastor

Oskar Textorius
överste, Catherines far

Stina Berg
hushållerska

Ragnar Billberg
förälskad aktör

Carl Browallius
biskop

Visa fler

Handling

Den vackra och flirtiga överstedottern Catherine trotsar sin stränge far genom att låta engagera sig vid ett resande teatersällskap, där hon upplever en del amorösa och andra äventyr....

Visa hela handlingen

Press

Att Hennes lilla majestät gjorde lycka intygade åtskilliga av recensenterna, publiken var uppenbarligen entusiastisk och kritikerna i stort sett nöjda. "Efter föreställningen gick publiken...

Visa all press

Den vackra och flirtiga överstedottern Catherine trotsar sin stränge far genom att låta engagera sig vid ett resande teatersällskap, där hon upplever en del amorösa och andra äventyr.

Översten låter emellertid hämta Catherine och deporterar henne som straff till en prästgård på landet. Där uppför hon sig till en början som den bortskämda överklassflicka hon är och skandaliserar den sympatiske unge pastorn, som råkar vara ungkarl. En landsfiskal med ett horn i sidan till prästen utnyttjar situationen till att anmäla denne för domkapitlet och begära visitation.

Under inflytande av pastorns rakryggade personlighet mognar Catherine så att hon vid visitationen inför den blide biskopen tar på sig skulden för det inträffade, samtidigt som hon förklarar att hon är den blivande pastorsfrun, något som varken biskopen eller prästen har något att invända mot. (Bearbetning av program.)

Pressreaktion Svensk filmografi

Att Hennes lilla majestät gjorde lycka intygade åtskilliga av recensenterna, publiken var uppenbarligen entusiastisk och kritikerna i stort sett nöjda. "Efter föreställningen gick publiken totalt från gammal tradition och applåderade så att det brakade. Det var också filmen värd. Det är länge sedan sist vi hade så roligt på någon biograf." (Arbetaren).

"Dess styrka ligger otvivelaktigt i de lustiga och fyndiga texterna, vilkas pappa är Karl Gerhard själv, medan själva berättelsen fått en rätt tafatt och valhänt form. Handlingen är i och för sig inte tunnare än i de flesta andra lustspel, men Walléns fantasi har inte haft den magiska kraft som fordrats för att trolla med levande och dött material. Redan själva regitekniken med de ytterst få närbilderna försvagar intrycket. En del av lustigheterna äro också skäligen enkla, såsom yrhättans skämt med klipulvret, en episod som saklöst kunnat vara borta." Så skrev DN:s anmälare, som hörde till de mer avmätta.

Det största intresset knöts till den debuterande Margita Alfvén, som kunde glädja sig åt en nästan unison välvilja, om också hänförelsen här och där blandades med tveksamheter inför stjärnans framtidsmöjligheter.

I StT inledde Robin Hood sin mycket positiva recension med följande tirad: "Det är nog endast få förunnat att vid sitt första offentliga framträdande ha sådan jätteframgång som fru Margita Alfvén i går. Hennes lilla majestät blev en dundersuccés. Filmen kommer att gå för pukor och trumpeter och saxofoner -- och det är nästan helt och hållet fru Alfvéns förtjänst. Eller kanske rättare naturens!

Ty Margita Alfvén är ännu så länge bara en naturprodukt. Men man kan vara född för filmen likaväl som för musiken, paletten, pegasen. Och fru Alfvén är tydligen ett filmens barn. I henne har svensk film plötsligt fått sin första verkligt goda t y p för 'den unga kvinnan.'. Hon har en lagom portion nedärvd kultur, hon har temperament och intelligens. Och framför allt -- hon har de fysiska förutsättningarna! Vilket är nästan huvudsaken."

Kommentar Svensk filmografi

Detta var det nystartade Minervafilms första inspelning och den ägde rum sommaren 1925.

Margita Alfvéns filmdebut föregicks av ett stort publicitetspådrag. Hon var dotter till director musices Hugo Alfvén, vilket naturligtvis var ett trumfkort i den prestigekänsliga filmbranschen. Hon var svenskt blond och representerade ett stilfullt skönhetsideal i tiden. Hon saknade all skådespelarerfarenhet och gjordes till stjärna "över en natt" och kom därmed att bli ett av de få svenska bidragen till filmmyten om den stora chansen.

Sigurd Wallén berättar i memoarboken "Revydags" (s 132 ff) om den sensationella "upptäckten" av Margita Alfvén. Hennes fortsatta karriär kom inte att motsvara de ursprungliga förväntningarna, även om den bl a innefattade ett par tyska filmengagemang.

Lustspelet "Hennes lilla majestät" av Karl Gerhard (1891--1963) uruppfördes på Göteborgs friluftsteater 1920. En nyinspelning i regi av Schamyl Bauman kom till stånd 1939 (se 1939/18) med Sonja Wigert i huvudrollen och Anders Henrikson som prästen.

Rudolf Sahlbergs uppmärksammade och påfallande nymodiga musikarrangemang till 1925 års stumfilmsversion på premiärbiografen Röda Kvarn i Stockholm omfattade bl a följande låtar: "You're So Near and Yet So Far", "Swanee Butterfly", "Don't Bring Lulu", "Sally", "Susie", "Incense", "Alabamy Bound" och "No One" (Filmnyheter nr 35, 1925).

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se