Charleys tant (1926)

Media (60 st)

Originaltitel	Charleys tant
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Elis Ellis
Manus	Sam Ask Elis Ellis
Förlaga	Charley's Aunt (Pjäs)
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	AB Svensk Filmindustri
Åldersgräns	Barntillåten
Sverigepremiär	1926-03-22

Medverkande

Elis Ellis
Lord Francourt Bobberley, ''Bobs''

Ralph Forbes
Jack Chesney, student

Olav Riégo
Charles Wykeham, student

Renée Björling
Kitty Werden

Inga Ellis
Annie Spettigue

Axel Hultman
Jeremias Spettigue, mäklare, Kittys och Annies förmyndare

Visa fler

Handling

Oxfordstudenterna Jack Chesney och Charles Wykeham som delar bostad, båt, flammor och betjänt har den här gången blivit allvarligt förälskade i flickorna Kitty Werden och Annie Speetigue,...

Visa hela handlingen

Press

De flesta recensenterna kommenterade med medkänsla Elis Ellis' upphovsrättsliga motigheter under inspelningstiden, vilka synbarligen förskaffat filmen vissa extra sympatier från början....

Visa all press

Oxfordstudenterna Jack Chesney och Charles Wykeham som delar bostad, båt, flammor och betjänt har den här gången blivit allvarligt förälskade i flickorna Kitty Werden och Annie Speetigue, vilka båda bor hos sin förmyndare, mäklaren Jeremias Speetigue på Appleton Castle.

Herr Speetigue får telegram om att den brasilianska miljonärskan Dona Lucia d'Alvadorez befinner sig i London och kan behöva hans tjänster för att inhandla ett engelskt slott. Genom ett missöde med bilen går mäklaren miste om slottsaffären, och eftersom han tror att Jack Chesney är skuld till missödet har denne föga framgång när han anhåller om Kittys hand.

Dona Lucia råkar vara den som bekostat Charles Wykehams studier, vilket ger Charles och Jack anledning att ställa till en festlunch, där Dona Lucia och flickorna från Appleton Castle ska vara gäster. När Charles far för att möta Dona Lucia kan han emellertid inte finna henne, och eftersom Kitty och Annie inte kan tänkas luncha med herrarna utan kvinnligt förkläde, gäller det för kavaljererna att i hast finna en ersättare för Charliey's tant.

Lösningen uppenbarar sig i form av studentkamraten "Bobs" som just håller på att instudera en damroll för ett studentspex. I kraft av sin föregivna kvinnlighet kan Bobs tämligen obehindrat vänslas med flickorna på ett sätt som deras kavaljerer inte kan tillåta sig.

Jacks fader, Sir Francis Chesney, dyker upp som oväntad gäst vid lunchen. Hans egentliga ärende är att förklara för sonen att han kommit på ekonomiskt obestånd, något som måste medföra avsevärda förändringar i Jacks lättsinniga livsföring. Inför Charliey's förmögna tant väcks emellertid både sir Francis erotiska och ekonomiska instinkter. Han får dock en rival, när även herr Speetigue objuden anländer och blir lika upptänd av mötet med den vidlyftiga miljonärskan.

Till sist uppenbarar sig också den riktiga Dona Lucia, medförande sin nièce Ella Delahay, i vilken Bobs igenkänner sitt livs enda stora kärlek. Dona Lucia å sin sida igenkänner sir Francis som sin ungdomskärlek. Tills vidare hemlighåller hon sin identitet fast hon naturligtvis genomskådar bedrägeriet med Charlies tant.

På Speetigues inbjudan förflyttar sig hela sällskapet till Appleton Castle för supé. Fortfarande utklädd till Charles tant pressar Bobs den giftassugne Speetigue att ge sitt skriftliga samtycke till att Kitty och Annie får gifta sig med sina kavaljerer. Därefter låter han bubblan spricka, allas identiteter och relationer avslöjas och alla får varann -- utom den snåle Speetigue.

Pressreaktion Svensk filmografi

De flesta recensenterna kommenterade med medkänsla Elis Ellis' upphovsrättsliga motigheter under inspelningstiden, vilka synbarligen förskaffat filmen vissa extra sympatier från början. Omdömena var emellertid mycket skiftande.

"Elis Ellis 'tant' är ju känd från talscenen, tvivelsutan skådespelarens största framgång där, liksom det också kommer att bli med filmversionen. Det finns väl noga taget ingen annan som skulle kunna skilja sig från den rollen med större bravur än just Elis Ellis. Den falska tanten är en så pass rolig upplevelse, att man tryggt kan säga, att det är en av denna säsongs mest lyckade filmer. (-) Elis Ellis gratuleras till att äntligen ha fått sin snart klassiska tant överflyttad till den vita duken -- både hans prestation och hans regi beteckna i själva verket en ny, stor insats i den svenska filmkonsten." (StD)

"Någon jämförelse med förra årets amerikanska 'Tant' i Sidney Chaplins gestalt tål denna svenska version väl knappast -- de amerikanska regissörerna ha både en säkrare teknik och en mera driven komisk fantasi -- men det hindrar inte att även den svenska donna Lucia är en mycket underhållande dam." (DN)

"Omdömet om denna film kan med bästa vilja inte bli annat än att den är en mycket matt framställning av den studentikosa historien, ganska intetsägande bilder med överväldigande text, och texten är roligast! Det lustiga uppslaget, som borde kunnat vara givande, flyter ut i intet i dessa fotograferade teaterscener, som sakna eget liv och sällan säga något i sig själva utan texternas hjälp." (Damsel i StT)

Kommentar Svensk filmografi

Rollen som Charleys tant i farsen av Brandon Thomas (1856--1914) var en av Elis Ellis' paradroller på scen (den andra var Sten Stensson Stéen från Eslöv). Bl a spelade han i och regisserade en uppsättning på Blancheteatern i Stockholm 1922, varvid uppenbarligen tanken på en filmatisering föddes.

Inspelningen påbörjades också samma år, med Åhlen & Åkerlunds förlag och AB Svea-Film som finansiärer, men drabbades av extraordinära motgångar. Ellis reste med sin filmtrupp till Oxford utan att ha försäkrat sig om filmrättigheterna, med påföljd att författarens änka med domstolshjälp lät avbryta inspelningen som vid det laget var ganska långt framskriden. Den återupptogs några år senare, sedan rättighetsfrågan lösts genom Svensk Filmindustris tillskyndan. Resterande scener spelades in i Filmstaden under september månad 1924.

När filmen äntligen fick sin premiär i mars 1926 var oddsen ytterst ogynnsamma, eftersom en amerikansk filmversion av Charleys tant med Sidney Chaplin i huvudrollen just hade gått på de svenska biograferna, beroende på att SF i kontraktet med rättighetsinnehavaren måst förbinda sig att först visa den amerikanska filmen. Ellis' version blev följdriktigt ett publiknederlag.

Farsen "Charley's Aunt" uruppfördes på Royalty Theatre i London den 21.12.1892. Pjäsen tillhör de över hela världen flitigast filmade ämnena, bl a kan nedanstående inspelningar redovisas -- ofta mer eller mindre fria bearbetningar av originalet: Charley's Aunt (USA) Christie Film Co., Inc., 1925 Charley's Aunt (USA) Columbia Pictures Corp., 1930 Charleys Tante (Tyskland) Minerva Tonfilm GmbH, 1934 Charley's Aunt (USA) 20th Century-Fox, 1941 Where's Charley? (England) Warner Bros, 1951 Charleys Tante (Tyskland) Berolina Film GmbH, 1956 Charles' tante (Danmark) Saga Studio, 1959

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se