Grundfakta

Media (169 st)

Originaltitel Säg det i toner : En Stockholmsberättelse
Filmtyp Långfilm
Regi
Producent
Manus
Produktionsland
Produktionsbolag
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1929-12-26

Medverkande

Håkan Westergren
Olof Svensson, spårvagnskonduktör, kallar sig Raoul Forain

Stina Berg
Olofs mor

Elisabeth Frisk
Lisa Lindahl, studentska

Tore Svennberg
direktör Lindahl, Lisas far, musikförläggare

Jenny Hasselquist
fru Lindahl, Lisas styvmor

Margit Manstad
Ingrid Mårtenson, Lisas väninna

Visa alla medverkande

Handling

Efter en serie stockholmsvyer presenteras amatörkompositören och spårvagnskonduktören Olof Svensson i sitt hem på Söder. Genom sitt fönster med utsikt över stadsgården blir han vittne...

Visa hela handlingen

Press

Säg det i toner blev en stor kritikerframgång. Med påtaglig förtjusning skrev man om styckets betagande enkelhet, om dess nätta och doftrika stockholmsskildring, om dess tilltalande...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel
Manustitel

Filmteam

Regi
Manus
Producent
Foto
Musik
Arkitekt
Klippning
Ljudtekniker
Inspicient
B-foto
Fotoassistent
Musikarrangör
Smink
Klippassistent

Medverkande

Håkan Westergren Olof Svensson, spårvagnskonduktör, kallar sig Raoul Forain
Stina Berg Olofs mor
Elisabeth Frisk Lisa Lindahl, studentska
Tore Svennberg direktör Lindahl, Lisas far, musikförläggare
Jenny Hasselquist fru Lindahl, Lisas styvmor
Margit Manstad Ingrid Mårtenson, Lisas väninna
Edvin Adolphson styvmoderns älskare
- Ej krediterade:
Karl Wehle schlagerkompositören på musikförlaget Harmoni
Nils Ohlin herre på musikförlaget
Arne Lindenbaum herre på musikförlaget
Aina Rosén kontorist på musikförlaget
Stina Ståhle kontorist på musikförlaget
Justus Hagman kamrer på musikförlaget
Kurt Welin student på Hasselbacken
Eric Gustafson spårvagnspassageraren som får låna tändstickor
Helga Brofeldt en kvinna på Hasselbacken
Ossian Brofeldt hennes man
Karl Gerhard Karl Gerhard på revyscenen
Tyra Leijman-Uppström en hushållerska som lyssnar på "Säg det i toner"
Åke Uppström en av Olofs studentkamrater
Alice Thörling kontorist på musikförlaget
Otto Malmberg familjen Lindahls betjänt
Astrid Wedberg familjen Lindahls jungfru
Sture Lagerwall en av Olofs studentkamrater
Knut Frankman en hamnarbetare som samtalar med Lisa
Herman Lantz en hamnarbetare vid olyckan
Olof Ås en hamnarbetare vid olyckan
Björn Berglund student på Hasselbacken
- Ej identifierade:
Axel Nilsson
Jan de Meyere
Siv Rundgren
Anna Lilja
R. Hult
Sven Maister
Eric Malmberg
Harald Wehlnor
Karin Eriksson

Bolag

Produktionsbolag AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (35 mm) AB Svensk Filmindustri 1929
Ljudstudio Lignose Hörfilm System Breusing GmbH

Handling

Efter en serie stockholmsvyer presenteras amatörkompositören och spårvagnskonduktören Olof Svensson i sitt hem på Söder. Genom sitt fönster med utsikt över stadsgården blir han vittne till hur en herrelös hund är nära att krossas under en fallande last.

Han rusar ner och träffar för första gången den vackra studentskan Lisa Lindahl som i sin eleganta bil också uppmärksammat olyckan. Hunden har klarat sig utan svårare blessyrer och tas om hand av Olof och hans gamla mor. Vid pianot försjunker Olof i drömmerier om Lisa medan hunden och husets katt jagar varandra till stor förfäran för Olofs mor. Mest blir hon illa berörd av att hunden smutsar ner Olofs spårvägsuniform.

Under hemfärden från Stadsgården upptäcker Lisa att hennes egen unga styvmor passionerat kysser en främmande herre i baksätet på en bil. Vid Villa Mignon, familjen Lindahls residens, kommer det till ett uppträde mellan damerna men Lisa är tillräckligt solidarisk med sin styvmor för att inte avslöja sin upptäckt för fadern.

Nästa dag sitter styvmodern och hennes älskare på den spårvagn där Olof är konduktör. Vaktparaden passerar, och under påverkan av stadens olika ljud börjar Olof komponera en vals och skriva noter i sitt kvittohäfte. Gamle herr Lindahl stiger ombord, får syn på sin hustru och slår sig vänligt ner vid hennes sida utan att misstänka något om hustruns otrohet. Älskaren, som naturligtvis bjudit fru Lindahl på spårvagnsavgiften och behållit hennes biljett, håller på att avslöjas när en spårvägskontrollör ber att få se biljetterna. Konduktören Olof, som aldrig tidigare sett någon av de inblandade, genomskådar situationen och griper in så att otroheten förblir en hemlighet för den bedragne direktör Lindahl.

Så kommer våren. På Tekniska högskolans gård möter Olof Lisa och de kommer överens om att ånyo ses på vårfesten. På hemvägen passerar Olof just musikförlaget Harmon när hans hund jagar en främmande katt in i huset. Därinne befinner sig direktör Lindahl och ett par andra herrar, lyssnande på en pianist som framför ett nykomponerat stycke, som ännu inte fått sin titel. Olof föreslår att stycket ska få heta "Hund och katt" och talar om för musikförläggaren Lindahl att han själv komponerar. Han får spela upp sitt senaste verk, valsen "Säg det i toner". Alla i närheten lystrar och blir förtjusta. Lindahl förklarar sig villig att ge ut kompositionen, förutsatt att Olof Svensson byter ut sitt anspråkslösa namn mot artistnamnet Raoul Forain.

På valborgsmässoafton sjunger en manskvartett vid Bellmans-bysten på Djurgården, och på Hasselbacken har festklädda studenter sin vårfest. Vid ett av borden sitter Lisa och Olof. Lisas vackra och intriganta väninna, Ingrid Mårtensson, tar dem med till Gröna Lund.

Lisa och Olof hyr en gondol och svärmar på Strömmen. Olof sjunger sin vals för Lisa. Något senare på natten igenkänner plötsligt Ingrid spårvagnskonduktören på linje 14. Hon och hennes kavaljer driver förtäckt med Olofs låga samhällsposition och gör honom osäker.

Nästa dag provocerar Ingrid fram ett avslöjande genom att ta Lisa ombord på linje 14, där Olof just har sitt konduktörspass. Besviken över att Olof lurat henne säger Lisa upp bekantskapen, men Olof smyger ned ett brev i hennes kappficka.

Hemkommen läser Lisa brevet, där Olof förklarar hur han på sin studentexamen mist sin far och i den svåra ekonomiska situationen blivit tvungen att omedelbart ta över faderns yrke och börja som konduktör. Lisa grips av medlidande, men till följd av ett anonymt skvallerbrev måste hon lova sin far att inte vidare umgås med någon spårvagnskonduktör.

Under sommaren blir det storschlager av Olofs vals och direktör Lindahl skickar den framgångsrike kompositören Raoul Forain med moder en inbjudan till supé i villa Mignon. Fru Lindahl upprätthåller fortfarande förbindelsen med sin älskare, och en natt är denne nära att bli upptäckt av Lisas far, men på nytt räddar Lisa sin styvmor och erkänner falskeligen att det är hon själv som haft sin förbjudne konduktör hos sig.

Nästa dag blir Olof uppsökt av Lisa. Hon ber Olof att ge sig ut för att vara den herre, som under natten flytt genom ett fönster på villa Mignon. Då erinrar sig plötsligt Olof den tidigare incidenten på spårvagnen och begriper sambandet. Han ringer Lisas styvmor och uppmanar henne att inte tappa ansiktet när hon känner igen honom.

När Olof, alias Raoul, och hans mor anländer till supén hos direktör Lindahl håller både Lisa och hennes mor på att dåna när de känner igen honom. Även direktör Lindahl är nära att rubbas ur sin jämvikt när han begriper att Raoul Forain är samme person som hans dotters spårvagnskonduktör. Framför en byst av Beethoven får Lisa och Olof varandra innan de stiger in till de övriga gästerna.

Censur

Censurnummer 43964
Datum 1929-12-14
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Kommentar (ljudfilm)


Censurnummer 43582
Datum 1929-10-18
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Kommentar (stumfilm)


Tekniska fakta

Bildformat 1.33:1
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2358 meter
Längd i minuter 86 min
Akter 9 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Säg det i toner blev en stor kritikerframgång. Med påtaglig förtjusning skrev man om styckets betagande enkelhet, om dess nätta och doftrika stockholmsskildring, om dess tilltalande oförarglighet och anspråkslösa älskvärdhet. Att de schlager filmen lanserade var efterhängsna och trevliga intygades.

"Säg det i toner fångar genast! Kameran gör ett stort svep över Stockholm och stannar här och där vid särskilt vackra vyer och i särskilt kära knutar. Fångar in Stadshuset, glider ner till klockan, där de gyllene gubbarna just träda ut och vacklande vandra sin korta väg in i muren igen. Och medan musiken vackert varierar Örjanslåten, kilar kameran till Slussen, och över till Söder, upp till en liten kåk på Söderbergen. (-)

Sedan kommer historien om en ung mans av folket törnbeströdda väg till en piga av börd. Manuskriptet har flera goda uppslag, som utformas ypperligt i musiken. Exempelvis den vandrande gårdsmusikantens dragspelslåt, som i herr Håkans fantasi och under hans pianohänder utformas till filmens och filmårets schlager -- 'Säg det i toner', Sylvains inte oävna vals, som man envist söker bli fri ifrån när man går hemåt från bio. Ett annat bra uppslag är biljetterna i spårvagnen, som hota att demaskera herr Adolphson som fru Hasselqvists älskare.

Mot slutet upphör manuskriptförfattarens inspiration (-).

Men ingenting kan försvaga intrycket att den första svenska ljudfilmen är ganska förtjusande. Folk applåderade hjärtligt efter båda avdelningarna, och med risk att såra SF:s direktör -- som inte tycker om ljudfilm -- måste vi konstatera att hans första ljudfilm blev en avgjord succès." (Robin Hood i StT)

"'Säg det i toner och inte i ord' lyder visserligen refrängen i Jules Sylvains ledmotivschlager, men det rådet går inte att följa här, ty det måste bli många ord, berömmande ord om vår första svenska tonfilm, som låter Stockholmsvåren i toner och bild tjusa, så som endast den kan tjusa. Och för att börja i ordning -- det bör väl i vår första tonfilmskapelse först bli tonerna, som skola ordas om. Om musiken i sin helhet behöver man blott påpeka att herrar Sahlberg och Schildknecht överträffat sig själva, och det vill sannerligen inte säga litet." (E-g i NDA)

"Håkan Westergren säljer spårvagnskvitton, drömmer, komponerar och älskar fullkomligt filmvirtuost. Hans veka stockholmstyp kommer ypperligt till sin rätt i denna lyriskt betonade stockholmsskildring. Och han är en god skådespelare. En ovanligt lyckad debut i älskarfacket. Sak samma med hjältinnan Elisabeth Frisk, en söt, hurtig och lagom slank stockholmsstudentska, som man inte har något emot, fast hon kanske bleknar en aning när den blodfullare Margit Manstad på höga klackar kommer in i handlingen. Jenny Hasselquist är med undantag för sminkningen en lika svår sirén som kollegerna i Hollywood. Stina Berg representerar det gemytliga folklustspelet med sitt moderliga leende. Det finns de som aldrig bli för gamla att liva upp en svensk film." (SocD)

"Säg det i toner är inte 'ett återupplivande av gammalsvensk filmtradition' eller något annat högtidligt. Däremot är den en fin och försynt komedi, som man sitter och myser förnöjt åt och trivs innerligt bra med. Naturligtvis kommer den att väcka genklang inom hela Sverige. Att den helt vann stockholmarnas hjärtan, bevisade premiärpublikens välvilliga hållning. De applåder, som hälsade de båda avdelningarna, voro de hjärtligaste och långvarigaste, som på länge beståtts en svensk film." (Siglon i SvD)

Kommentar Svensk filmografi

Med Säg det i toner avslutas den svenska filmens 1920-tal i triumfens tecken: den blev en enastående publikframgång inom Sverige.

Samtidigt inleder den en ny epok, ljudfilmens.

Fridolf Rhudin-filmen Konstgjorda Svensson (1929/3) hade visserligen framförts med inslag av sång och musik på skiva, men Säg det i toner var uppenbarligen den första svenska långfilmen som beståtts med ljud i stort sett från början till slut.

Det är också den film som i svensk filmhistorieskrivning allmänt kommit att betecknas som vår första ljudfilm. I samtiden betecknas den ofta som "tonfilm". Det är därvid väl att märka, att filmen inte inrymde något tal. Dialogen framfördes som i vanlig stumfilm medelst texter. Ljudet utgjordes sålunda dels av sång- och musik!inslag, dels sannolikt av effekt- och atmosfärljud.

Eftersom ljudanläggningar ännu en tid saknades på landets flesta biografer framfördes filmen också som stumfilm. Det förefaller emellertid som om de biografer som hyrde stumfilmen också hade möjlighet att hyra vanliga grammofonskivor med filmens schlager att framföras med grammofonförstärkare och högtalare i någon sorts primitiv synkronisering.

Filminspelningen påbörjades i mitten av juni 1929 och synes ha avslutats ungefär i månadsskiftet juli-augusti. De utsökta bilder av gatulivet i Stockholm som förekommer så ymnigt i filmen är upptagna med dold kamera från en täckt varubil.

Musikinspelning och synkronisering kunde inte verkställas i Sverige, utan Svensk Filmindustri fick vända sig till ljudfilmsföretaget Lignose Hörfilm i Berlin, som 1929 var ett av de mest aktiva i den tyska filmbranschen. Med sitt s k Breusing-system hörde Lignose till de ljudfilmspionjärer som satsade på 33-varvsskivor som ljudbärare.

Musiken i Säg det i toner har enligt samtida uppgifter framförts av en tysk orkester. Skivorna är antagligen oåterkalleligen förkomna. Däremot finns ljudet till filmens förspel bevarat på skiva, Finurliga Fridolf (se do i Appendix), en talfilmsketch med Fridolf Rhudin och Weyler Hildebrand. Här förefaller emellertid själva filmen ha gått förlorad.

Säg det i toner lanserades också på den tyska biograf!repertoaren, under titeln Glücksmelodie, alternativt Akkorde der Liebe.

I Hasse Ekmans Jazzgossen (1958/20) är inspelningen av Säg det i toner rekonstruerad i några nostalgiskt-ironiska sekvenser, som emellertid har mycket lite av dokumentär sanningsprägel. Något liknande kan sägas om de livfulla beskrivningar av inspelningsarbetet som Edvin Adolphson själv i olika sammanhang lämnat: de är ofta mer präglade av författarens berättarfantasi än av hans sanningslidelse.

Inspelning

1929-06-17 1929-08-10
Lignose Hörfilm System Breusing GmbH Berlin Tyskland
Filmstaden Råsunda Sverige
Tekniska Högskolan Stockholm
Hasselbacken Stockholm
Gröna Lund Stockholm
Stadsgården Stockholm

Visningar

Sverigepremiär 1929-12-26 Röda Kvarn Gävle Sverige
1929-12-26 Röda Kvarn Helsingborg Sverige
1929-12-26 Palladium Stockholm Sverige 86 min
1929-12-26 Svea Sundsvall Sverige
Urpremiär 1929-12-26 Röda Kvarn Gävle Sverige
1929-12-26 Röda Kvarn Helsingborg Sverige
1929-12-26 Palladium Stockholm Sverige 86 min
1929-12-26 Svea Sundsvall Sverige

Musikstycken

Originaltitel Säg det i toner
Kompositör Jules Sylvain (1929)
Textförfattare Karl-Ewert (1929)
Sångare Hilmer Borgeling (dubbar Håkan Westergren)


Originaltitel Varje liten tanke
Kompositör Sonja Sahlberg (1929)
Textförfattare Georg Eliasson/ Nils-Georg /= Nils Perne (1929)


Originaltitel Hund och katt
Kompositör Rudolf Sahlberg (1929)
Edvin Adolphson (1929)
Björn Schildknecht (1929)
Karl Wehle (1929)
Textförfattare Georg Eliasson/ Nils-Georg /= Nils Perne (1929)
Sångare Karl Wehle


Originaltitel Hjärtan som brinna
Kompositör Schild (1929)
Grews (1929)
Textförfattare Georg Eliasson/ Nils-Georg /= Nils Perne (1929)


Originaltitel Sjungom studentens lyckliga dag
Kompositör G***** (1851)
Textförfattare Herman Sätherberg
Sångare kör


Originaltitel Fjäriln vingad syns på Haga
Kompositör Carl Michael Bellman (1791)
Textförfattare Carl Michael Bellman (1791)
Sångare kör


Originaltitel Ulla! Min Ulla
Kompositör Carl Michael Bellman (1791)
Textförfattare Carl Michael Bellman (1791)
Sångare kör


Originaltitel Vila vid denna källa
Kompositör Carl Michael Bellman (1790)
Textförfattare Carl Michael Bellman (1790)
Sångare kör


Originaltitel Är jag född så vill jag leva
Kompositör Carl Michael Bellman
Textförfattare Carl Michael Bellman
Sångare kör


Ämnesord

Brev
Direktörer
Ekonomiskt obestånd
Falska identiteter
Fester
Gondol
Kompositörer
Konduktör
Kontor
Lyxvilla
Mobbning
Musikförlag
Olyckstillbud
Otrohet
Ryktesspridning
Societet
Spårvagn
Stockholm/Gröna Lund
Stockholm/Hasselbacken
Stockholm/Stadsgården
Stockholm/Södermalm
Stockholm/Tekniska högskolan
Styvmödrar
Sångare
Tivolin
Upphöjelse
Valborgsmässoafton
Äktenskap

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare.

Typ Kopia
Bredd 35 mm
Längd i meter 2254


Typ Kopia
Bredd 35 mm
Längd i meter 2256


Typ Duplikatnegativ
Bredd 35 mm


Typ Duplikatpositiv
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 2254


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Tryckeri AB Offsettryck
Affischdesign Nils Gustaf Granath


Storlek Mindre än 850 x 400


Storlek Mindre än 850 x 400


Storlek Mindre än 850 x 400


Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690


Bestånd Manuskript

Typ Synopsis
Omfång 15 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Lyckomelodien.
Omfång 98 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Lyckomelodien.
Omfång 107 s. Miljölista (8 s.) ingår. Musikschema (3 s.) och spelplan (7 s.) förvaras i plåtskåp.
Språk Svenska


Typ Synopsis
Omfång 15 s.
Språk Svenska


Typ Synopsis
Manustitel Die Glücksmelodie.
Omfång 4 s.
Språk Tyska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Bakombild papper 14
Album Ja


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Kontakta redaktionen

Saknar du några uppgifter om filmen eller är det något på den här sidan som inte är korrekt? Isåfall vill vi jättegärna veta om det.
Skriv några rader till oss på redaktionen så tar vi en titt på det.

Vad gäller det?