Grundfakta

Media (84 st)

Originaltitel Ungkarlsparadiset
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Manus
Produktionsland
Produktionsbolag
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1931-11-02

Medverkande

Gunnar Bohman
direktör Brock s:r

Ernst Larsson
Ernst Brock j:r, "Charlie"

Nils Jonsson
direktör Berger, styrelseledamot

Maj Gillberg
Maj, balettdansös

Cissy May
Jeanette, direktör Brocks sekreterare

James Reutz-Nielsen
Bonifas Pimmer, balettmästare

Visa alla medverkande

Handling

Ute på Djurgården träffar vi direktörssonen Ernst Brock som omfamnar en naken kvinnostaty och sjunger i lagom salongsberusning "Nu är det tid att gå hem för Charlie", tillsammans med...

Visa hela handlingen

Press

StT (Robin Hood): "I Ungkarlsparadiset är allting tunt utom handlingen och målaren Bertel-Nordström som äro tjocka. Den är här - vår svenska filmoperett, heter det käckt i...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel

Filmteam

Regi
Manus
Produktionsledare
Foto
Musik
Arkitekt
Klippning
Ljudtekniker
Inspicient
B-foto
Musikarrangör
Orkesterledare
Smink
Förtexter

Medverkande

Gunnar Bohman direktör Brock s:r
Ernst Larsson Ernst Brock j:r, "Charlie"
Nils Jonsson direktör Berger, styrelseledamot
Maj Gillberg Maj, balettdansös
Cissy May Jeanette, direktör Brocks sekreterare
James Reutz-Nielsen Bonifas Pimmer, balettmästare
Vera Lund Stina, hembiträde
Allan Lönnmark Hevald Hösterman, fiskare och gårdskarl
Percy Richards direktör Kummel, styrelseledamot
Karl Hellgren direktör Lehman, styrelseledamot
Bertel-Nordström direktör Krohn, styrelseledamot
- Ej krediterade:
Aisa Esk Aisa, balettdansös
Alli Halling balettdansös
Birgitta Millerding balettdansös
Margareta Högfors balettdansös

Bolag

Produktionsbolag AB Irefilm
Distributör i Sverige (35 mm) Irefilms Distributionsbyrå AB 1931

Handling

Ute på Djurgården träffar vi direktörssonen Ernst Brock som omfamnar en naken kvinnostaty och sjunger i lagom salongsberusning "Nu är det tid att gå hem för Charlie", tillsammans med faderns sekreterare Jeanette som befinner sig på statyns baksida. Följande dag ser vi Jeanette på kontoret drömmande om Ernst Brock samtidigt som hon skall stenografera ett styrelsemöte där Brock senior, firmans direktör, presiderar över sina underdirektörer, Berger, Lehman, Krohn och Kummel. Man skall ha en veckända ute på direktör Brocks sommarställe i skärgården där hembiträdet Stina sköter mathållningen.

Ernst Brock övertalar sin något kvinnofientlige fader, direktören, att låta Jeanette följa med som värdinna. Brock med sin styrelse skyndar till en skärgårdsbåt, men Jeanette insisterar att först få packa en kappsäck med kläder i sitt hem, vilket gör att Brock jr kommer för sent till båten som redan lämnat kajen. Men unge Brock skyndar ut till flyghamnen och hyr ett pontonplan som för honom och Jeanette ut till ön så att fadern och de andra i styrelsen blir väl mottagna när skärgårdsbåten kommer fram till direktörens brygga.

Smörgåsbordet attackeras och nubbarna sköljs ner i mångfald. Man sjunger och glammar.

Under ett åskväder blir Stina skrämd och tappar en bricka med porslin i golvet varefter Brock senior grälar på henne. Det gör att hon säger upp sig och tar gårdskarlen Hevald Hösterman med sig när hon lämnar ön. Jeanette får nu överta hushållet och direktörerna skall hjälpa henne med disken, vedbärning och vattenhämtning.

Någonstans i närheten finns en båt fullastad med flickor från en revybalett samt flickornas balettmästare, Pimmer. Deras båt stöter på grund och sjunker, så flickorna måste vada iland på närmaste ö, det blir den ö där Brock har sitt sommarhus. Unge Brock finner flickorna i skogen vid en eld och tar dem med till villan där de blir väl mottagna och nedbäddade i en och samma jättesäng.

Pimmer påstår att han har vattuskräck, dvs i hans fall kan han inte dricka vatten, så han får whisky i stället, vilket gör honom oregerlig.

Stina återvänder följande dag i en eka och har med sig fisk som Berger genast köper av henne mot tysthetslöfte, och låtsas sedan att han och Lehman har fångat alltsammans själva.

Jeanette och Ernst har blivit osams sedan Ernst ogillat Bergers intresse för Jeanette. Han börjar nu sällskapa med dansösen Maj och det leder till otrevligheter för Jeanette, något som oroar Maj som gråtande avlägsnar sig och beslutar att lämna ön. Balettmästaren hittar henne gråtande, men hon sliter sig och rusar bort. Ernst ser hur hon stöter ut en kanot från ön och paddlar, men hon är så ovan vid kanoter att den stjälper. Ernst simmar ut och räddar henne och man får liv i Maj som sjunkit ett par gånger. Detta leder till total försoning mellan Ernst Brock och Maj. I skymningen återvänder den dragspelande Hevald Hösterman som lockat på Stina med sin musik. Nästa dag kommer skärgårdsbåten. Alla flickorna och balettmästaren tar sig ombord och de avskedsvinkas från alla håll och kanter.

Censur / granskning

Censurnummer 47000
Datum 1931-10-29
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Originallängd 2321 meter
Kommentar Aktlängder: 0, 0, 0, 0, 0, 0.


Tekniska fakta

Bildformat 1.37:1
Ljudsystem Optisk mono
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2321 meter
Längd i minuter 85 min
Akter 6 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

StT (Robin Hood): "I Ungkarlsparadiset är allting tunt utom handlingen och målaren Bertel-Nordström som äro tjocka. Den är här - vår svenska filmoperett, heter det käckt i reklamen. Men skall Ungkarlsparadiset verkligen vara 'vår svenska filmoperett'? Kan inte den ärorika svenska filmkonsten åstadkomma bättre? Det vore tragiskt. Efter premiären kan man inte undertrycka en liten förstulen tanke att det varit lyckligast om Ungkarlsparadiset gått upp i rök vid Irebranden härom dagen - lyckligast för Irefilm, för den unge regissören Matts A. Stenström och för 'vår svenska filmkonst'.
Det görs många underliga filmer i vårt land. Det syndas friskt på allra högsta ort. Men de flesta filmer ha dock en eller annan förmildrande omständighet: en god skådespelare i huvudrollen, eller ett frodigt svenskt skämtlynne, eller en naturlig primitiv charme. Men det är svårt att hitta förmildrande omständigheter i Ungkarlsparadiset.
Skådespelarna? Det finns inga. Stenström arbetar med amatörer eller halvamatörer. Man känner bland annat igen den frejdade Uppsalastudenten och musikern-sångaren Nisse Jonsson, man känner igen den berömde målaren och opponenten i alla konstdiskussioner Bertel-Nordström, man känner igen unga flickor från de plastiska dansinstitutens elevuppvisningar, och Sympatiska Simons Vera Lund. Stenström har velat gå i ryssarnas spår och filma med idel obekanta storheter, men det är svårt att operetta med amatörer.
Frodigt svenskt skämtlynne? Nej, Ungkarlsparadiset är krystad och tvungen. Man har ockrat på den svenska 'publiksmaken' och framställt mycken härlig mat - i närbild - och mycken dryck: snapsar, groggar, likörer. Men jag undrar om den svenska publiksmaken tillfredställs av fotograferad mat.
Det värsta med Ungkarlsparadiset är att dess yttre form ej saknar viss talang. Formgivningen visar studier hos tyskar och ryssar. Där saknas ej virvelbilder, spårvagnar som går kors och tvärs, symboliska forsar - som placeras in här och där för att beteckna upprörda lidelser - närbilder av stillastående, krusigt eller stormigt vatten, symboliska naturbilder med vasstrån. Där saknas med andra ord ingenting av den moderna filmens ABC. Den fotografiska bilden är i regel vacker och talande.
Men hur ha dessa tekniska kunskaper använts? Vad är det man velat uttrycka med dessa ABC?
Ingenting. Man har inte haft en idé i sitt huvud, möjligen en halv. Ty det lilla uppslaget i början fullföljs aldrig."


StD (Lbk): "Som regissör har hr Stenström bakom sig den riktigt bra gjorda amatörfilmen De utstötta, och redan där anade man, att hans styrka är lyriken, natursvärmeriet med seglande moln, vajande ängsblommor och glittrande vatten. Allt detta ger, med värdefullt biträde av Adrian Bjurmans kamera, en vacker rysk touche åt den stiliga svenska skärgårdsmiljön i Ungkarlsparadiset, och signaturen Jacques Armands valser, tango och foxtrotar inrama musikaliskt denna lyrik riktigt förtjusande. Men ... om man accepterar Stenströms regi som ett lovande amatörarbete, måste man ge honom absolut underkänt beträffande historien - det räcker inte med festande direktörer, mat- och dryckesorgier, badflickor och så en räcka amatörer, även i de s k huvudrollerna. Det blir inte film, det blir - pannkaka. Ett naivt spex, som roar glimtvis, ju mera 'handlingen' rullas upp."


SvD (Eveo): "Det måste hända något i en film, även om det är en operett, det måste finnas en intrig, som företer en kontinuerlig stegring fram mot något slag av klimax. Man kan inte med gott samvete säga att denna film uppfyller detta elementära villkor. Den har en för tunn och för odramatisk handling. En strängare genomförd dialogregi skulle också ha varit önskvärd, icke minst med hänsyn till att replikerna sägas av amatörer eller åtminstone halvamatörer, vilka sakna den rutinerade skådespelarens förmåga att säga ingenting så att det låter som någonting. En ganska ojämn, ställvis rent klen ljudreproduktion, verkade också en smula irriterande. Lägger man därtill en viss hjälplöshet i aktionen hos flertalet av de agerande, så kan man sätta streck för debetsidan.
Men filmens förtjänster äro också påfallande. Den är tänkt och gjord efter rent filmatiska principer. Även tvivelaktiga idéer adlas av den sobra, artistiska stil, som präglar snart sagt varje scen. De små resurser, varmed regissören tydligen arbetat, ha utnyttjats med både fyndighet och finess."

Kommentar Svensk filmografi

I Biografbladet 4/1931 refereras till en pågående debatt om nykterheten i svensk film. Man citerar närmast Templar-Kuriren som angripit Skepparkärlek (1931/22), Falska millionären (1931/17) samt Ungkarlsparadiset.

Olof Thiel, grundare och direktör för Irefilm (eg Industri- & Reklamfilm) svarar för den sistnämnda filmen:

"Jag kan ge Templar-Kuriren rätt i, medgav direktör Olof Thiel i Irefilm, att det kanske blev litet för mycket snaps och smörgåsbord i Ungkarlsparadiset, men rent pricipiellt måste jag däremot fasthålla vid att brännvinet måste fram där miljön kräver det. Att låtsas som om nubben inte existerade i t ex en grosshandlarvilla i skärgården vore att ge en falsk miljöskildring, och det anser jag vara förkastligt."

Matts A. Stenström (1892-1965) signerade endast två långfilmer som regissör, nämligen denna samt arbetslöshetsfilmen De utstötta (1931/03) som hade premiär 1 februari 1931 i Konserthusets stora sal i Stockholm med en begränsad distribution. Han hade arbetat inom filmen under några år tidigare, bl a som regiassistent.

Som filmregissör kännetecknades Stenström av en klar experimentlusta där han hade dragning åt ryska montageteorier och en lust att göra detaljerade miljöbilder. Hans två långfilmer 1931 led av hans brist på rutin, men visar att han var en tekniskt sett ovanligt avancerad amatör. Däremot hade han mycket begränsade kunskaper om personinstruktion, men i rättvisans namn bör påpekas att majoriteten av de medverkande i hans två långfilmer var rena amatörer.

Mera detaljer om Stenströms syn på användandet av amatörer finns citerade under filmen De utstötta (1931/03).

Inspelning

(sommaren) 1931 1931
Irefilm Stockholm Sverige
Innerstaden Stockholm Sverige
Edsviken, Danderyd-Solna-Sollentuna Stockholm Sverige
Stockholms skärgård Stockholm Sverige

Visningar

Sverigepremiär 1931-11-02 Palladium Göteborg Sverige 85 min
Urpremiär 1931-11-02 Palladium Göteborg Sverige 85 min
Sverigepremiär 1931-11-02 Roxy Helsingborg Sverige 85 min
Urpremiär 1931-11-02 Roxy Helsingborg Sverige 85 min
Sverigepremiär 1931-11-02 Rialto Stockholm Sverige 85 min
Urpremiär 1931-11-02 Rialto Stockholm Sverige 85 min
Sverigepremiär 1931-11-02 Ripp Stockholm Sverige 85 min
Urpremiär 1931-11-02 Ripp Stockholm Sverige 85 min
Sverigepremiär 1931-11-02 Riri Stockholm Sverige 85 min
Urpremiär 1931-11-02 Riri Stockholm Sverige 85 min
Sverigepremiär 1931-11-02 Rita Stockholm Sverige 85 min
Urpremiär 1931-11-02 Rita Stockholm Sverige 85 min
Sverigepremiär 1931-11-02 Ritz Stockholm Sverige 85 min
Urpremiär 1931-11-02 Ritz Stockholm Sverige 85 min
Sverigepremiär 1931-11-02 Konsert Sundsvall Sverige 85 min
Urpremiär 1931-11-02 Konsert Sundsvall Sverige 85 min
Sverigepremiär 1931-11-02 Edda Uppsala Sverige 85 min
Urpremiär 1931-11-02 Edda Uppsala Sverige 85 min
Sverigepremiär 1931-11-02 Rivoli Örebro Sverige 85 min
Urpremiär 1931-11-02 Rivoli Örebro Sverige 85 min

Musikstycken

Originaltitel Nu är det tid att gå hem Charlie
Kompositör Jacques Armand (1931)
Textförfattare Georg Eliasson/ Nils-Georg /= Nils Perne (1931)
Sjungs av Cissy May (dubbad?)
Nils Jonsson (dubbar Ernst Larsson)
Vera Lund (andra repris - ej i bild)
Nils Jonsson (andra repris - ej i bild)
Dansare kör (balettflickor - första repris)


Originaltitel Kärlekens färg
Kompositör Jacques Armand (1931)
Textförfattare Jacques Armand (1931)
Sjungs av Vera Lund (ej i bild)


Originaltitel Vi gå över daggstänkta berg
Kompositör Edwin Ericson (ev. efter gånglåt från Hälsingland)
Textförfattare Olof Thunman


Originaltitel Du får allt vad du vill
Kompositör Jacques Armand (1931)
Textförfattare Georg Eliasson/ Nils-Georg /= Nils Perne (1931)
Sjungs av Allan Lönnmark (första repris)
Vera Lund (andra repris)
Nils Jonsson (andra repris)
Vera Lund (tredje repris)
Vera Lund (fjärde repris)
Percy Richards (ej i bild)
Karl Hellgren (ej i bild)
Nils Jonsson (ej i bild)
Engelbert Bertel-Nordström (ej i bild)
Instrumentalist Allan Lönnmark (dragspel - fjärde repris)


Originaltitel Jag står alltid till er tjänst, Madame
Kompositör Jacques Armand
Textförfattare Georg Eliasson/ Nils-Georg /= Nils Perne
Sjungs av Percy Richards
Karl Hellgren
Engelbert Bertel-Nordström
Nils Jonsson


Originaltitel En kväll på Hasselbacken
Kompositör Jacques Armand (1931)
Textförfattare Georg Eliasson/ Nils-Georg /= Nils Perne (1931)
Sjungs av Ernst Larsson (dubbad?)
Ernst Larsson (dubbad? - första repris)


Originaltitel Upp Amaryllor
Kompositör Jacques Armand
Sjungs av Percy Richards
Karl Hellgren
Engelbert Bertel-Nordström


Originaltitel Dröm om mig!
Kompositör Jacques Armand (1931)
Textförfattare Georg Eliasson/ Nils-Georg /= Nils Perne (1931)
Sjungs av Karin Ygberg (dubbar Maj Gillberg)
Nils Jacobsson (dubbar Ernst Larsson)


Originaltitel Ungkarlsparadiset
Kompositör Jacques Armand (1931)
Textförfattare Georg Eliasson/ Nils-Georg /= Nils Perne (1931)


Ämnesord

Balettmästare
Direktörer
Flygplan
Förlisning
Livräddning
Sekreterare
Skärgård/Stockholms
Skärgårdsångare
Smörgåsbord
Stockholm/Djurgården

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare.

Typ Kopia
Bredd 35 mm
Längd i meter 2155


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel Nya svenska ljudfilmer Första filmen UNGKARLSPARADISET Premiär månd. 2 nov. på Rialto, Rita & Ritz
Tryckeri Nordisk Rotogravyr


Bestånd Manuskript

Typ Inspelningsmanus
Omfång 58 s. Miljölista (4 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Synopsis
Manustitel Ungkarlsparadiset.
Omfång 3 s. Produktionsuppgifter (1 s.) ingår.
Språk Svenska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Bakombild papper 3
Album Nej


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?