En stulen vals (1932)

Media (12 st)

Originaltitel	En stulen vals
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Lorens Marmstedt
Manus	Eric Roos
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	AB Irefilm
Åldersgräns	Barntillåten
Dialogspråk	Svenska
Sverigepremiär	1932-02-04

Medverkande

Ernst Eklund
Allan Dehner, musikförläggare

Ragnar Falck
Ludvig Fryckt, fil. stud.

Aino Taube
Inga

Anna-Lisa Baude
fröken Gullkvist, pensionatsvärdinna

Maritta Marke
"Purre", Svarta Fåret

Erik "Bullen" Berglund
hovmästaren

Visa fler

Handling

På ett enkelt pensionat i Stockholm finner vi en samling musikstuderande. Vi intresserar oss främst för Inga som just nu reparerar ett hål i sin sko med en bit kartong. Man äter en enkel...

Visa hela handlingen

Press

StT (Robin Hood): "Vare det genast sagt att 'Stulna valsen' betyder ett stort steg framåt. Filmen är behaglig. Ingen större sensation visserligen, intet nytt blad i den svenska filmens...

Visa all press

På ett enkelt pensionat i Stockholm finner vi en samling musikstuderande. Vi intresserar oss främst för Inga som just nu reparerar ett hål i sin sko med en bit kartong. Man äter en enkel grötlunch och diskuterar detta att alla följande dag skall lämna fram en egen komposition. Kamraterna vill tvinga Inga att på pianot spela upp sitt stycke men hon vägrar.

Inga tar en sen kvällspromenad och hör en valsmelodi spelas från ett fönster. Hon nedtecknar noterna och skyndar sig hem. Följande dag finner vi alla eleverna församlade i en sal med professor Berenius och lyssnar till en av uppspelningarna. Inga ensam har noter i handen och professorn undrar varför hon inte kan sin komposition utantill. Hon spelar upp en vals och får mycket beröm av professorn och högsta betyg.

På pensionatet kommenteras det livligt och tre äldre tanter börjar granska Inga närmare. När hon inte vill låta sig firas på kvällen utan säger att hon skall gå ut med en herre skuggas hon av de tre tanterna in på en restaurang där hon raskt sätter sig vid den ende presentable mannens bord, det råkar vara musikförläggare Allan Dehner, vilken först blir överraskad och sedan fattar ett starkt tycke för Inga.

Kamraterna smyger sig in på restaurangen när orkestern har gått och spelar Ingas vals, varefter hon skyndsamt lämnar lokalen. Musikförläggaren låter kamraterna orkestrera verket och ger ut noterna, varefter Inga överraskas med 400 kr i förskott från förlaget för valsen.

Inga går till Allan Dehner, återlämnar pengarna samt erkänner att hon stulit valsen av en okänd. Dehner erbjuder sig att annonsera efter den okände och ge honom pengarna samt att hjälpa Inga göra en ny komposition. Efter en del förvecklingar förstår Inga att Dehner är den verklige kompositören och att han gjort hela maskeraden för att han älskar henne, något som Inga accepterar

Pressreaktion Svensk filmografi

StT (Robin Hood): "Vare det genast sagt att 'Stulna valsen' betyder ett stort steg framåt. Filmen är behaglig. Ingen större sensation visserligen, intet nytt blad i den svenska filmens historia, men formen är kultiverad, ljudet bitvis för svagt men i stort sett acceptabelt, en del scener påhittiga och roliga. Man har utnyttjat Ire-ateljéns begränsade möjligheter förvånande klokt. I sig själv är filmen inte mycket -- en sval och kultiverad underhållning. Men den ger löften för framtiden -- om nybörjartagen förvandlas i rutin. Man börjar tro på Irefilm.

Nybörjartagen. De äro många. Först och främst är manuskriptet för tunt, för fattigt på uppslag, detaljer, gags. För att få ihop en helaftonsfilm på den lyckliga men magra grundidén har man måst uppehålla sig för länge vid vart och ett av de fåtaliga uppslagen. Exempelvis vid den lustiga och originella spelöppningen där man ser hjältinnans rum på pensionatet genom det kantiga hålet i hennes stackars utnötta skosula. Slutkyssen för lång, dockkalaset omotiverat. Ett allvarligare fel är dock att publiken gissar 'hur det skall gå' snabbare än hjältinnan, man anar slutet mitt i filmen.

Den debuterande regissören, vår f d recensentkollega 'Siglon' -- Lorens Marmstedt -- gör inget dåligt debutarbete. Han visar att han kan modern film, att han kan se i bilder. Många övergångar äro fyndiga, många typer roliga och väl inplacerade. Renée Clair och andra mästare spöka, på ett diskret och älskvärt sätt. Vad regissören däremot inte visat är förmåga att fabulera i bilder. Han har lätt att forma en stillastående bild, men har svårt att hitta på och forma rörliga, mustiga, dramatiska scener. Han vet ex inte vad han skall ta sig till med de tre pensionatstanterna på restaurang Flamingon, och han kan inte berätta pensionatet på ett åskådligt och fylligt sätt."

SvD (Eveo): "En stulen vals torde inom filmintresserade kretsar ha motsetts med spänning, också därför att en ny regissör här debuterar. Hr Lorens Marmstedt, tidigare recensent i dessa spalter under märket 'Siglon', har nämligen regisserat filmen, och om hans arbete än icke är fritt från vissa amatörmässiga drag, vittnar det utom all fråga om begåvning för facket. Vad som brister är tydligen förmågan av verklig personinstruktion. Man märker det på en viss stelhet och villrådighet hos de agerande. Större rutin och vidgad erfarenhet skola emellertid säkert hjälpa den ännu mycket unge regissören också över dessa svårigheter. Han har en solid filmteoretisk grund att bygga sin utveckling på."

Kommentar Svensk filmografi

Detta är Lorens Marmstedts debut som filmregissör. Mellan 1932 och 1936 hade han premiär på sex långfilmer där han själv stod som regissör, men hans verkliga begåvning låg inte åt regihållet och sedan verkade han uteslutande som producent. Den titel han helst gav sig var "produktionsledare".

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se