Kärlek efter noter (1935)

Media (49 st)

Originaltitel	Kärlek efter noter
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Gösta Rodin
Manus	Torsten Lundqvist Gösta Rodin
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	Film AB Imago
Åldersgräns	Barntillåten
Dialogspråk	Svenska
Sverigepremiär	1935-09-02

Medverkande

Sigurd Wallén
Karlsson, specerihandlare

Sture Lagerwall
Bertil, Karlssons son

Karin Swanström
fru Blomkvist

Sickan Carlsson
Ingrid, fru Blomkvists dotter

Eric Abrahamsson
Tranman

Gull Natorp
fru Tranman

Visa fler

Om filmen

Denna film hör tyvärr till de svenska långfilmer som har gått förlorade, helt eller till stora delar, och vi känner inte till någon bevarad intakt kopia...

Visa hela texten

Handling

Karlssons speceributik på Östermalm firar 25-årsjubileum och skyltar "1910 - 25 år - 1935". Karlsson har en son, Bertil, som just har skrivit en operett som han försöker placera på Stora...

Visa hela handlingen

Press

SocD (Moje): "Hjälten som komponerar en schlager var ju en framträdande figur i S. F:s manuskriptpristävling. I det stockholmska lustspelet Kärlek efter noter komponerar hjälten en hel...

Visa all press

Denna film hör tyvärr till de svenska långfilmer som har gått förlorade, helt eller till stora delar, och vi känner inte till någon bevarad intakt kopia eller förekomsten av original- eller bevarandematerial. Läs mer på Filmarkivets sida Förlorade svenska ljudfilmer.

Karlssons speceributik på Östermalm firar 25-årsjubileum och skyltar "1910 - 25 år - 1935". Karlsson har en son, Bertil, som just har skrivit en operett som han försöker placera på Stora Teatern, dessutom ivrar han för att fadern skall flytta till en stor modern hörnbutik i ett nytt kvarter och överge sin gammaldags lokal. Snett emot honom finns en liknande speceributik ägd av fru Blomkvist, vars dotter Ingrid är journalist. Ingrid och Bertil är mer eller mindre förlovade. Förhållandet utmärks av en lätt grälton. Blomkvistskan har tidigare varit biträde hos Karlsson men gift sig med ett biträde och sedan öppnat eget mittemot.

Trots ytterligare påtryckningar vill Karlsson inte ha den moderna hörnbutiken: "Jag gör en konst i Konsum och Epa och hela faderullan. Jag håller på det personliga." För säkerhets skull skaffar sig Bertil en månads option på butiken av byggmästaren. En viss Nyman ställer sig in hos fru Blomkvist och påstår falskeligen han har option. Han vill förestå den nya butiken och gifta sig med Ingrid. Till hans förflutna hör att han är far till aktrisen Greta Tranmans baby. Han har skilt sig från henne utan att betala något underhåll. Gretas mamma - föräldrarna är båda skådespelare - betalar inte varorna från Karlssons speceributik. Ägaren själv går upp med sin senaste räkning i handen, men luras av Gretas moder att se efter Gretas baby medan hela familjen Tranman rusar till kvällens tjänstgöring på teatern. I fortsättningen spelar barnets gråtande - och hur det hörs genom golvet ner till butiksinnehaverskan Blomkvist - en stor roll för handlingen.

Specerihandlare Karlsson har i hemlighet placerat sina pengar i sonens operett. På premiären lurar Nyman Greta Tranman tillbaka till våningen och låser in henne för att skada den karlssonska operetten. När Greta inte står på scenen borde det bli fiasko. Karlsson senior rusar till Tranmans våning och befriar Greta och Nyman hamnar hos polisen.

Fru Blomkvist, som dels fått veta att Nyman redan har barn, dels påverkats av den karlssonska operetten och dess succé, går med på att Ingrid gifter sig med Bertil, att de två konkurrerande speceributikerna slås samman och flyttar in i den moderna hörnlokalen.

Pressreaktion Svensk filmografi

SocD (Moje): "Hjälten som komponerar en schlager var ju en framträdande figur i S. F:s manuskriptpristävling. I det stockholmska lustspelet Kärlek efter noter komponerar hjälten en hel operett, vilket onekligen är ett strå vassare. Men han är samtidigt sin pappa hökarens son och barndomsförälskad i pappans ungdomskärleks söta arvtagerska, hökardottern-journalistvolontären. Med hjälp av ganska älskvärda gräl, några kulissinteriörer från en operetteater och en rival ha herrar Lundqvist och Rodin komponerat ett inte alls oävet filmlustspel. Många gamla ingredienser och några till åren komna kvickheter hittar man också här, men det är en himmelsvid skillnad mellan detta opus och författarfirmans tidigare.

För det första är ramen kring det hela tämligen trovärdig, idéerna ha utnyttjats och fullföljts, det finns gott om roliga situationer, och dialogen är ömsom uddig, ömsom godmodig. Manuskriptet har för ovanlighets skull genomarbetats, författareparet håller stilen -- i stort sett. Några alltför grönköpingsmässiga inslag för att utspelas i Stockholm -- de enkla bodbiträdena i frack och vita handskar på teatern, t. ex. -- och över huvud taget regissörens benägenhet att blanda ihop storstads- och småstadsförhållanden äro inte vidare lyckade, men det är detaljer som inte nämnvärt kunna rucka det goda intrycket av ett habilt och roande folklustspel."

StT (Robin Hood): "Torsten Lundquist, som gjort manuskriptet tillsammans med regissören, brukar vara en påhittig och idérik man. Hans påhittighet förnekar sig inte, och han har denna gång aktat sig för en alltför vild idéflykt. Han har förlagt handlingen till specerihandlarkretsar, och en del i filmen är lustigt tänkt. Men tyvärr har han byggt manuskriptet så illa, det dröjer på tok för länge och pratas på tok för mycket och ointressant innan karusellen kommer i gång, och upplösningen kommer en hel kvart innan filmen slutar.

Regissörens insats är inte så framträdande att man vågar uttala sig om den."

Kommentar Svensk filmografi

Gösta Rodin (intervju 14.2.1975): "Jag och Torsten Lundqvist skrev manus men det var mitt uppslag och jag tänkte på Anders Sandrew och hans speceributik och intresse för film och teater hela tiden vi utarbetade manus. Flera år efteråt sa Sandrew till mej 'Det var väl mig du tänkte på när du skrev den där filmen?' och jag måste ju tillstå det. Men han var inte stött för filmen höll ju en mycket vänlig ton. Som Sigurd Wallén spelade specerihandlaren var det ju ett sympatiskt porträtt."

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se