Grundfakta

Media (136 st)

Originaltitel Mot nya tider
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Manus
Produktionsland
Produktionsbolag
Åldersgräns Barntillåten
Dialogspråk
Sverigepremiär 1939-09-25

Medverkande

Victor Sjöström
Hjalmar Branting

Sigurd Wallén
Kalle Lundgren, målarmästare

Bengt Djurberg
Johan Dahlberg, ingenjör

Solveig Hedengran
Elin Ström, senare gift med Johan Dahlberg

Gun-Mari Kjellström
Eva, Johans och Elins dotter som liten

Ulla Hodell
Eva som ung flicka

Visa alla medverkande

Handling

En julidag i Trondhjem år 1873. I Trondhjems domkyrka blir Oscar II krönt, omgiven av präster och statsmän. Den norska kungsflaggan är hissad i Kristiania (Oslo). På Slottet i Stockholm...

Visa hela handlingen

Press

SvD (Roderick): "Ramhandlingen saknar originalitet, den har sina rötter i unionstidens officiella festspelsdramatik. Den bleka konventionella intrigen får visserligen en smula rödfärg genom...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel

Filmteam

Regi
Manus
Foto
Musik
Arkitekt
Klippning
Ljudtekniker
Regiassistent
Inspicient
Musikarrangör
Rekvisita
Kläder
Smink
B-ljud
Förtexter

Medverkande

Victor Sjöström Hjalmar Branting
Sigurd Wallén Kalle Lundgren, målarmästare
Bengt Djurberg Johan Dahlberg, ingenjör
Solveig Hedengran Elin Ström, senare gift med Johan Dahlberg
Gun-Mari Kjellström Eva, Johans och Elins dotter som liten
Ulla Hodell Eva som ung flicka
Marianne Aminoff Eva som vuxen
Karl Holter Henrik Thygesen, norrman
Georg Løkkeberg Christian Thygesen, Henriks bror, norsk löjtnant/Helge Thygesen som vuxen
Åke Johansson Helge Thygesen, Christians son som barn
Ingela Lundstedt Sigrid Bergström, Christian Thygesens fästmö, Helges mor
Thor Modéen Lindqvist
Ingolf Schanche Christian Michelsen, norsk statsminister
David Knudsen Jørgen Løvland, norsk statsminister
Leif Amble-Næss Harald Bothner, norskt statsråd
Sigval Kvam Edvard Hagerup Bull, norskt statsråd
Olof Sandborg kung Oscar II
Karl-Magnus Thulstrup kronprins Gustav
Sven Bergvall Christian Lundeberg, svensk statsminister
Ragnar Widestedt Fredrik Wachtmeister, svensk utrikesminister, medlem av den svenska förhandlingsdelegationen
Rune Carlsten Karl Staaff, medlem av den svenska förhandlingsdelegationen
Arne Lindblad August Palm
Willy Peters Per Albin Hansson
Carl Barcklind Semmy Rubenson, polismästare i Stockholm
Gösta Cederlund landshövding Curry Treffenberg
Stina Ståhle Christina Nilsson
Georg Fernquist konditor Berns
Hjalmar Meissner August Meissner
Tord Bernheim Hilding Nihlén, grilljannen på Berns salong
Carin Swensson Hulda Malmström
Carl Apolloff vicomte de Soto Maior
- Ej krediterade (i den ordning de uppträder i filmen):
Siri Olson uppasserska på Blanchs Café
Oscar Törnblom en bekant till Lindqvist vid bordet på Blanch
Anna Olin barnmorskan
Knut Lambert kungens sekreterare
Emmy Albiin en vräkt gammal kvinna
Hugo Tranberg byggnadsarbetare
Helge Karlsson byggnadsarbetare
Axel Lagerberg den mörkhårige mannen som lyssnar när Lundgren läser ur "Röda rummet"
Gottfrid Holde den vithårige mannen som lyssnar när Lundgren läser ur "Röda rummet"
Knut Frankman hovmästaren på Blanch
Hanny Schedin Stina, barnjungfrun
Gunnar Björnstrand August Palms medhjälpare
Åke Brodin mannen på Grand Hôtels balkong
Alice Müller en kvinna i Grand Hôtels vestibul
Oscar Åberg portiern på Grand Hôtel/utskottsordföranden
Eric Magnusson en man i Grand Hôtels vestibul
Manetta Ryberg en kvinna i Grand Hôtels vestibul
Hartwig Fock Olsson, arbetare
John Hilke en kortspelare
Estery Ericsson sugrörsdrickande gäst på Berns
Åke Uppström första tidningsutroparen
David Erikson mannen som kommenterar Branting på gatan
Åke Grönberg en arbetare
Erik Johansson andrakammarriksdagsman
Axel Högel andrakammarriksdagsman
Nils Hultgren hans sekreterare
John Sandling en man på socialdemokraternas partiexpedition
Victor Thorén en man på socialdemokraternas partiexpedition
Ludde Juberg Lars Stendahl, stadsfiskal i Stockholm
Richard Lindström Sven Adolf Hedin, andrakammarriksdagsman
Artur Cederborgh Paul Petter Waldenström, riksdagsman i talarstolen
Frithiof Hedvall riksdagsman i talarstolen
Yngwe Nyquist den norske expeditionschefen
Asbjørn Toms Larsen den unge mannen utanför Morgenbladets kontor som utbringar ett tre gånger trefalt leve för Norge
Olle Hilding ena schackspelande militären
Olov Wigren andra schackspelande militären
Gunnar Olram Carl Berner, stortingspresident, medlem av den norska förhandlingsdelegationen
Otto Adelby restauranggäst med glasögon och skägg
Folke Algotsson hans bordsgranne
Carl Ericson tidningsläsande äldre man vid restaurangbord
Gunnar Almqvist hans bordsgranne
Oscar Heurlin hovmästaren
Valborg Svensson telefonisten
Ernst Brunman medlem av den norska förhandlingsdelegationen
Georg Skarstedt sekreteraren som anmäler Michelsen hos Lundeberg
- Bortklippt i den slutliga filmen:
Arthur Fischer Herman Lindqvist, socialdemokrat som samtalar med Branting (bortklippt)

Bolag

Produktionsbolag AB Svensk Talfilm
Distributör i Sverige (35 mm) Svensk Talfilms Distributionsbyrå AB 1939
Laboratorium AB Kinocentralen

Handling

En julidag i Trondhjem år 1873. I Trondhjems domkyrka blir Oscar II krönt, omgiven av präster och statsmän. Den norska kungsflaggan är hissad i Kristiania (Oslo). På Slottet i Stockholm går kungsflaggan i topp. Ute i Kungsträdgården i parkserveringen på Blanche Café sjunger publiken stående "Bevare Gud vår Kung". Vi träffar norske löjtnanten Christian Thygesen som säger att Oscar II blir Norges siste svenske kung, att Norge vill skiljas från Sverige. "Unionen är ett olyckligt äktenskap." Målarmästare Karl Lundgren säger att det skall komma andra tider, socialismen skall segra. Fattigdom och kapitalism skall avskaffas.

Christian med vännen Johan Dahlberg går på ett matställe kallat STOCKHOLMS BIFFSTEKSLOKAL, dit Johan går för att som vanligt få se en skymt av vackra Elin, som han trånar för på avstånd. Elin försvinner in i en handskbutik dit även Christian och Johan går och där Christian snabbt introducerar Johan för flickan som heter Elin Bergström.

Fyra år har gått. Christian promenerar med den andra flickan i butiken, Sigrid. Johan och Elin är med, de skall gifta sig om en månad. Johan skall få plats hos en ingenjör L. M. Ericsson på Luntmakargatan. Något år senare framföder Elin en flicka som döps till Eva. Christian kommer in och berättar att han måste rymma till Amerika för han har smällt till en överordnad officer och riskerar fyra års fängelse. Socialisten Lundgren anländer med lite pengar. Mitt under detta brinner Eldkvarn i Stockholm. Det är år 1879 och strejker breder ut sig i Sundsvall där vi ser landshövding Curry Treffenberg tala till arbetarna och läsa upp ett meddelande från kungen som uppmanar alla att återgå till sina sysslor. Arbetarna vägrar. Man ser vräkningar äga rum.

I Stockholm läser Lundgren "Röda rummet" av Strindberg och Johan demonstrerar den nyaste uppfinningen: den elektriska glödlampan. Några män diskuterar skräddarmäster Palm med Lundgren och stämningen är hetsig. På Ladugårdslandsteatern talar August Palm om socialismen och i bakgrunden lyssnar en ung Hjalmar Branting.

Det blir 1885 och vi ser Palm redigera en tidning från ett hörn på Centralstationen. Christina Nilsson sjunger "Fjorton år tror jag visst att jag var" i Grand Hotels stora sal. Hon sjunger även från en balkong på Grand Hotel och panik uppstår bland lyssnarna utanför hotellet. Folk trampas ner och knuffas i vattnet. 18 kvinnor blir ihjältrampade och 70 skadade.

August Palm anordnar en morgonpromenad på pingstdagen och samlar publik men myndigheterna slår senare tillbaka och Palm får ett halvt års fängelse -- Hjalmar Branting över tre månader. Palm anhåller hos polismästaren om demonstrationstillstånd och han får tillstånd för Cirkus på Karlavägen. Palm och Branting talar om arbetslösheten.

I Berns salong uppträder Hilding Nihlén som s k grilljanne och arga herrar diskuterar utskänkning och godtemplare. Hemma hos Dahlbergs fyller dottern Eva 17 år -- det är 1895. I Norge talar man om upplösning av unionen och de svenska socialisterna med Hjalmar Branting är för en upplösning. Endast överklassen i Sverige vill behålla unionen, säger Branting, som senare håller sitt jungfrutal i Riksdagen där han blivit den förste socialistiske riksdagsmannen.

1897 på Djurgården med cyklister. Helge och Eva kommer cyklande.

På Barnhusgatan utanför Folkets Hus 1902 stöter strejkande arbetare och ridande polis samman. Branting försöker lugna massan. Demonstranter kräver rösträtt, frihet och bröd. Man sjunger -- "Människovärdet vi fordra tillbaka". I Riksdagen 1902 talar Branting om allt detta.

1905 och Branting talar i Riksdagen om Norges rätt att upplösa unionen. På Stockholms Slott håller Oscar II norskt statsråd där Oscar vägrar godtaga norrmännens krav på separering. Ute på staden sjunger man "Du gamla du friska" och "Internationalen". I Folkets Hus A-sal talar en 20-årig Per Albin i juni 1905 om sympatiyttringar för Norge. I september 1905 förhandlar man i Karlstad om unionen i Frimurarlogens hus. Krisen får en fredlig upplösning och i Stockholm skålar man för brödrafolken och för framtiden. Vi bevittna ett svenskt-norskt bröllop i Stockholm. Ett socialdemokratiskt demonstrationståg avslutar.

Censur / granskning

Censurnummer 60145
Datum 1939-09-21
Åldersgräns Barntillåten
Originallängd 2646 meter
Kommentar Aktlängder: 594-484-534-510-524 = 2646 meter. Aktlängder: 594, 484, 534, 510, 524.


Tekniska fakta

Bildformat 1.37:1
Ljudsystem Intensitetston
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2646 meter
Längd i minuter 97 min
Akter 5 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

SvD (Roderick): "Ramhandlingen saknar originalitet, den har sina rötter i unionstidens officiella festspelsdramatik. Den bleka konventionella intrigen får visserligen en smula rödfärg genom Walléns personliga insats som den oförbrännerlige rabulisten, en präktigt tecknad typ. Filmen skulle kanske vunnit på större koncentration, på en fördjupad människoskildring Gestalterna äro en smula för mycket sedda utifrån. Det har blivit ett ytligt panorama, lösligt och disigt.

Lindorms bokfilm om Oscar II har tydligen föresvävat manusförfattaren. Filmen vimlar av kulturhistoriska kuriosa. Sandén har en museigids näsa för vad som kan intressera en bred publik. Med stort nit förevisas utvecklingens primörer, den första glödlampan, den första telefonen, den första strindbergsromanen, den första postsparbanksboken o. s. v. Man märker pekpinnen und wird verstimmt. Ett starkt plus äger filmen i folklivsscenerna."

StT (Robin Hood): "I början skruvar man sig oroligt i biofåtöljerna -- filmen ger inga lovande löften. Det talas för mycket politik, och de dramatiska scener, som rullas upp -- riksbekanta händelser som Eldqvarns brand, paniken under Christina Nilssons sång från Grands balkong, mäster Palms tidningsredigering från ett bord i Centralstationens väntsal, storstrejken och Stendahls attack mot folket med påk och polissablar, filmas lite valhänt. Det är aktningsvärt för våra förhållanden, men vi äro ju så bortskämda från utländsk film. Omsorg har ägnats dräkter, interiörer och exteriörer, fast omsorgen ej alltid varit tillräckligt grundlig. Man hajar till när man i ett 1800-talsfönster ser en blomkruka av Ewald Dahlskogs moderna konstruktion.

Men plötsligt får filmen starkt dramatiskt liv, kontinuitet och stort intresse: det är då man åker in på unionskrisen. Detta avsnitt är beundransvärt. Vi senare tiders barn har ju hört talas om allt detta och läst om det, men inte visste vi att det gick till på detta sätt. Inte visste vi att Sveriges 100-åriga fred då hängde på ett hår, att arméerna stodo mot varann och att norrmännen avancerat över det neutrala området och befunno sig helt nära Sveriges gräns, färdiga för aktion."

DN (O R-t): "Mot nya tider är utan tvekan en av de hedersammaste svenska filmer som åstadkommits på mycket länge.

Det är en jätteuppgift författaren givit sig i kast med då han format sin film till en svensk-norsk kavalkad, som börjar med Oscar II:s kröning i Norge och slutar med ett svenskt-norskt bröllop strax efter unionsupplösningen. Helt har kanske inte Sandén lyckats bemästra det väldiga materialet. Det blir särskilt i första hälften för mycket stoff som trängs om utrymmet, för många namn och för många ansikten som fladdra förbi. Men det blir ändå inte den överbelastning som man kunnat befarat av förhandsreklamen. Författaren och regissören -- Sigurd Wallén som väl knappast tillförne lämnat ifrån sig ett så präktigt arbete -- ha noga sett till att bifigurerna i allmänhet inte träda i förgrunden och ta för stor plats. Att August Palm gör det förlåter man gärna, han är ju för resten ingen bifigur i vanlig bemärkelse, och hans illustra 'söndagspromenad' utgör en av filmens mest muntrande poänger.

Dramatiskt sett skulle man gärna önskat att filmen i vissa punkter varit mera intensiv. Det hade t. ex. varit en utomordentlig vinning för storyn, om den svenske officer, som den i Stockholm placerade unge norske löjtnanten förgår sig mot, personligen förts in i handlingen, så att man fått uppleva urladdningarna mellan de två herrarna i stället för att nu få höra berättas om dem. Även så hade man i filmens senare del gärna velat se något av trupper i rörelse på båda sidor, något av det väpnade hot och brännbara stoff som hopades medan herrarna i Karlstad förhandlade -- för övrigt även bland civilisterna när kammen svällde på chauvinismen. Detta hade bestämt kunnat ordnas utan alltför stora kostnader, och det skulle utan tvivel ha bidragit till att öka filmens dramatiska slagkraft. Det finns också på sina ställen anmärkningar att göra mot regin, så t. ex. i skildringen av Christina Nilsson-olyckan, som är filmens svagaste avsnitt. Där har Wallén inte räckt till, vare sig när det gällt att skildra paniken bland folkmassan ute på gatan eller uppståndelsen och villervallan inne i Grands hall. Man får inte någon stöt för hjärtat under dessa scener. De äro för tama, där skulle behövts mera intensitet, mera närbilder -- eller en hårdare sax. Tumultet utanför Folkets hus när Kata Dalström anhålles är inte heller vidare lyckat.

Man skulle kanske också kunna peka på en del annat, men eljest bjuder det verkligen emot att sitta och finna fel i en svensk film som denna, vilken har så ojämförligt större förtjänster är de allra flesta. Här ha två kunniga karlar gått in för att göra en prestation -- och de ha lyckats. Det ligger ett renhårigt svenskt uppsåt bakom denna film, inte bara en önskan att med möjligast enkla medel -- som oftast sker -- skapa en underhållningsfilm. Det har likafullt blivit en film som är underhållande, ty det är den: från första scenen till den sista. Inte minst en äldre generation skall säkert ha utomordentligt nöje av den."

Inspelning

1939-02 1939-05
AB Sandrew-Ateljéerna Stockholm Sverige
Stockholm Sverige
Karlstad Sverige
Oslo Norge
Trondheim Norge

Visningar

Stockholmspremiär 1939-11-06 Royal Stockholm Sverige 97 min
Sverigepremiär 1939-09-25 Saga Karlstad Sverige 97 min
TV-visning 1976-12-05 TV2 Sverige 93 min
1991-10-20 TV3 Sverige 93 min
2004-07-08 TV4 Sverige 93 min
2006-08-22 TV4 Sverige 93 min
Urpremiär 1939-09-25 Saga Karlstad Sverige 97 min
Annan visning 1939-10-16 Palladium Malmö Sverige 97 min

Musikstycken

Originaltitel Hallelujah. Ur Messiah
Kompositör Georg Friedrich Händel (1742)
Textförfattare Charles Jennens (textsammanställning och bearbetning 1742)
Sångare kör


Originaltitel Kungssången
Kompositör Otto Lindblad (1844)
Textförfattare Talis Qualis (1844)
Sångare kör


Originaltitel Stenbocksmarsch
Kompositör Magnus Stenbock


Originaltitel Arbetets söner
Kompositör Nils Peter Möller ("Vindarnas kör"/"Upp genom luften ...")
Textförfattare Henrik Menander (text "Arbetets söner" 1885)
Arrangör Roland Lindberg
Framförs av Gunnar Björnstrand (deklameras)


Originaltitel Ack, Värmeland du sköna
Textförfattare Anders Fryxell (1814)
Sångare Helga Görlin (dubbar Stina Ståhle)


Originaltitel L'Internationale
Kompositör Pierre Degeyter (1887)
Textförfattare Henrik Menander (svensk text 1902)
Eugène Pottier (fransk text 1871)


Originaltitel Fansång
Kompositör Gunnar Wennerberg (1848)
Textförfattare Johan Nybom (1848)


Originaltitel Die Gigerlkönigin
Kompositör Paul Lincke (1894)
Textförfattare Paul Lincke (tysk text 1894)
Ernst Högman (svensk text 1896)
Sångare Tord Bernheim


Originaltitel Ta-Ra-Ra-Boom-De-Ré/A Sweet Tuxedo Girl Am I
Textförfattare Alma Rek (svensk text 1892)
Henry J. Sayers (engelsk text 1891)
Sångare Carin Swensson


Originaltitel Fjäriln vingad syns på Haga
Kompositör Carl Michael Bellman (1791)
Textförfattare Carl Michael Bellman (1791)


Originaltitel Kväsarvalsen
Textförfattare Emil Norlander (1899)
Arthur Högstedt (1898)
Bearbetning Arthur Högstedt (musikbearbetning 1898)
Sångare Sigurd Wallén (en versrad)


Originaltitel Vårsång
Kompositör G***** (1846)
Textförfattare Herman Sätherberg
Sångare Sigurd Wallén (en versrad)


Originaltitel Ja, vi elsker dette landet
Kompositör Rikard Nordraak (1864)
Textförfattare Bjørnstjerne Bjørnson (norsk text 1859)


Originaltitel Värmlänningarna
Kompositör Andreas Randel (1864)


Originaltitel Du gamla, du fria
Kompositör Trad (traditionell svensk folkvisa)
Textförfattare Richard Dybeck (1844)
Arrangör Jonas Hörnqvist


Originaltitel God Save the King
Textförfattare Abraham Niklas Edelcrantz (svensk text 1805)


Originaltitel Kröningsmarsch
Kompositör Johan Svendsen (1873)


Ämnesord

Arbetarklass
Belysning/elektrisk
Berner, Carl Christian (1841-1918)
Berns, Henrik Robert (18??-1903)
Branting, Hjalmar (1860-1925)
Demonstrationståg
Handskbutik
Hansson, Per Albin (1885-1946)
Hedin, Sven Adolf (1834-1905)
Historia
Karlstad
Lundeberg, Christian (1842-1911)
Løvland, Jørgen (1848-1922)
Malmström, Hulda (1874-1928)
Meissner, August (1833-1903)
Michelsen, Christian (1857-1925)
Nihlén, Hilding (1868-1901)
Nilsson, Christina (1843-1921)
Norge
Nykterhet
Olycka/panik i folkmassa
Oscar II, kung av Sverige (1829-1907)
Palm, August (1849-1922)
Polis
Riksdagen
Socialdemokrater
Socialism
Staaff, Karl (1860-1915)
Stockholm Kungsträdgården
Stockholm/Berns salonger
Stockholm/Grand Hôtel
Strejker
Sundsvall
Trondheim/Domkyrkan
Unionskrisen 1905
Wachtmeister, Fredrik (1855-1919)
Waldenström, Paul Petter (1838-1917)

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare.

Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 2639


Typ Duplikatnegativ
Bredd 35 mm
Längd i meter 2654


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm
Längd i meter 2653


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel MOT NYA TIDER Hela svenska folkets film


Storlek Mindre än 850 x 400
Affischtitel MOT NYA TIDER
Tryckeri Ewes tryckeri AB


Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel MOT NYA TIDER
Tryckeri Ljunglöfs
Affischdesign Eric Rohman


Bestånd Manuskript

Typ Inspelningsmanus
Omfång 176 s. Miljölista (20 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Omfång 176 s. + ca 10 s. tillägg, klistrat och häftat i manus. Miljölista (20 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Omfång 176 s. + ca 15 s. tillägg, varav 6 s. löst i manus. Miljölista (20 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Omfång 176 s. + ca 20 s. tillägg. Miljölista (20 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Omfång 156 s.
Språk Svenska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Bakombild papper 16
Album Ja


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?