Man och kvinna (1940)

Media (50 st)

Originaltitel	Man och kvinna
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Gunnar Skoglund Paul Fejos
Manus	Paul Fejos Gunnar Skoglund
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	AB Svensk Filmindustri
Utmärkelser	Filmbewertungsstelle (Wiesbaden) Festivalpris Visa utmärkelser
Åldersgräns	Barntillåten
Dialogspråk	Svenska Thailändska
Sverigepremiär	1940-01-08

Medverkande

Hugo Björne
herr Svensson

Gerda Björne
fru Svensson

Sol-Britt Pilotti (som Sol-Britt Agerup)
Majken, Svenssons dotter

Gunnar Höglund
Svenssons son

Jean Claesson
stadsbud

Pó Chai
mannen

Visa fler

Handling

I en kort (senare bortklippt) prolog i ett svenskt hem kommer man hos familjen Svensson att tala om vad "en handfull ris" kan betyda. Snabbt förflyttas man sedan till Thailand, där...

Visa hela handlingen

Press

Stockholmsrecensenterna var genomgående mycket positiva till filmen, som vid sin premiär föregicks av en storslaget vacker dokumentärfilm från den första Lingiaden i Stockholm sommaren...

Visa all press

I en kort (senare bortklippt) prolog i ett svenskt hem kommer man hos familjen Svensson att tala om vad "en handfull ris" kan betyda.

Snabbt förflyttas man sedan till Thailand, där filmen skildrar en man vid namn Pó Chai och hans hustru Mé Ying. Nygifta drar de ut i djungeln för att bosätta sig där och odla sitt ris. De har en hund, en get och två apor med sig.

Men olyckorna hopar sig. En tiger river geten. De dödar tigern och säljer skinnet men en av aporna kastar pengarna i elden. Till detta kommer torkan som hotar bränna bort det nysatta riset.

Då beger sig mannen till de stora teakskogarna. Där får han arbete som elefantförare, när de fällda träden släpas bort. Han har goda inkomster och vill ta hustrun dit.

Men då kommer det efterlängtade regnet. Risfälten därhemma börjar grönska och mannen skyndar hem till hustrun. Nu kan de förtröstansfullt se framtiden an.

Pressreaktion Svensk filmografi

Stockholmsrecensenterna var genomgående mycket positiva till filmen, som vid sin premiär föregicks av en storslaget vacker dokumentärfilm från den första Lingiaden i Stockholm sommaren 1939, även den regisserad och klippt av Gunnar Skoglund.

O R-t i DN kallar filmen "en inom svensk produktion absolut unik skapelse" och fortsätter: "Skildringen av de unga makarnas liv är ofta rent betagande, fri från allt det vi brukar kalla 'film' i dålig mening. Händelserna avlösa sig med osökt naturlighet, och det unga siamesiska paret rör sig framför kameran som om den inte existerade för dem. Det finns inte en skymt av vanligt filmiskt effektsökeri i denna film. Och ändå rymmer den en scenföljd som hör till de mest spännande någon svensk film uppvisat: berättelsen om hur Pó Chai fångar tigern som stör friden på hans nyodling. Den är helt enkelt glänsande, vem det nu är som har äran av dessa bilder, Skoglund eller Fejos. Och hur briljant är inte elefanternas arbete skildrat när Pó Chai under den stora torkan tar plats i de väldiga teakskogarna! Man kan säga att detta inte är spelfilm i vanlig mening. Men vad betyder det när det i stället är ett stycke levande liv! Det är också som filmen i dess helhet alldeles storartat återgivet av fotografen, Gustaf Boge. Men de överflödiga och de fadda svenska ateljébilderna, med vilka filmen inleddes, hade man gärna avvarit."

Även Lill i SvD tycker att prologen "kanske inte är så helt lyckad" och kallar filmens fortsättning "en liten helt förtjusande film av stort etnografiskt intresse". Hon betonar också det skickliga reportaget från bl a arbete i teakskogarna med elefanternas insatser. Eljest är hon och nästan alla recensenter rörande ense om att filmen berättar sin story "enkelt och älskvärt" (SvD), "med en naturlighet och friskhet som var rent förunderlig" (NDA), och att de två huvudpersonerna "agera med ett naturligt behag och en glädje som på det högsta hedrar Fejos och Skoglund" (SvD).

Filmson i AB är den ende, som är något kallsinnig. Han kallar filmen "en förlängd kortfilm", som "artar sig till en vildmarksromans i traditionell stil". Många recensenter har haft den drygt en månad tidigare premiärvisade Midnattssolens son i friskt minne och gjort jämförelser med den i sina recensioner. Chat i SocD uttryckte bra den allmänna uppfattningen därvidlag: "Filmen har inte ett så starkt dramatiskt inslag som Midnattssolens son hade, men den är oerhört intressant."

Kommentar Svensk filmografi

AB Svensk Filmindustri hade utrustat en filmexpedition som under ledning av ungraren Paul Fejos (1897-1963) i februari 1937 avreste från Sverige till Sundaöarna i dåvarande Holländska Indien. Som fotograf medföljde dansken Rudolf Fredriksen och som ljudingenjör svensken Nils Lövén. Avsikten var att uppta ett antal dokumentär- och skolfilmer och ett av målen var ön Komodo, där jätteödlorna skulle filmas. Dessutom skulle man göra inspelningar i bl a norra Thailand (dåvarande Siam) och på Malackahalvön.

Resultaten motsvarade emellertid inte förväntningarna, delvis kanske därför att expeditionen drabbades av olika allvarliga motgångar. Ett år senare, i februari 1938, skickades därför Gunnar Skoglund jämte fotografen Gustaf Boge och ljudteknikern Åke Sixten Leijonhufvud ut för att officiellt biträda Fejos men i praktiken överta inspelningen, som nu på Skoglunds initiativ i första hand koncentrerades till en dokumentärfilm med spelfilmshandling, förlagd till Siam.

Med undantag av prologen, där det talas svenska, men som 1943 klipptes bort i samband med att filmen återfick sitt ursprungliga namn En handfull ris, talas enbart siamesiska (thailändska) i filmen.

I Sverige kom filmen att omväxlande kallas Man och kvinna och En handfull ris, vid några tillfällen med den senare titeln inom parentes efter den förra.

I Tyskland, där filmen distribuerades undet titel Eine Handvoll Reis, presenterades filmen som en tysk produktion, inspelad av Film-Studio Walter Leckebusch i München. Den svenska prologen var där utbytt mot en betydligt längre tysk, inspelad i München. Tysk premiär 12.10.1952, alltså tolv år efter den svenska premiären.

I Storbritannien distribuerades filmen 1949 under titeln A Handful of Rice och i USA 1951 av RKO som Jungle of Chang.

Vid filmfestivalen i Venedig sommaren 1939, där filmen fick sin inofficiella urpremiär, belönades den med en av biennalens pokaler.

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se