Grundfakta

Media (72 st)

Originaltitel Snapphanar
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Manus
Produktionsland
Produktionsbolag
Utmärkelser
Åldersgräns Barntillåten
Dialogspråk
Sverigepremiär 1941-12-26

Medverkande

Edvard Persson
Grimme-Jens, bonde på Grimmetorp

George Fant
Ored Jensen, Grimme-Jens son, kallas Grimme-Ored

Eva Henning
Kerstin

Tekla Sjöblom
Cilla, Grimme-Jens hustru

Oscar Ljung
Per Jensen, Grimme-Jens son, kallas Grimme-Per, snapphanekapten

Åke Ohberg
Nils Jensen, Grimme-Jens son, kallas Grimme-Nils

Visa alla medverkande

Handling

Tiden är 1676. Danmark har året innan förklarat Sverige krig i avsikt att bl a återerövra Skåne, som det 18 år tidigare i Roskilde-freden 1658 förlorade till Sverige. Kriget har nu...

Visa hela handlingen

Press

Filmen fick genomgående lysande recensioner. I SvD skrev Lill: "Snapphanar är i sig själv en smattrande fanfar, en film med frejdigt äventyrarlynne, en berättelse från svenskt 1600-tal,...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel

Filmteam

Regi
Manus
Idé
Foto
Musik
Arkitekt
Klippning
Ljudtekniker
Scripta
Scenario
Inspicient
Musikarrangör
Smink
Förtexter

Medverkande

Edvard Persson Grimme-Jens, bonde på Grimmetorp
George Fant Ored Jensen, Grimme-Jens son, kallas Grimme-Ored
Eva Henning Kerstin
Tekla Sjöblom Cilla, Grimme-Jens hustru
Oscar Ljung Per Jensen, Grimme-Jens son, kallas Grimme-Per, snapphanekapten
Åke Ohberg Nils Jensen, Grimme-Jens son, kallas Grimme-Nils
Carl Ström ryttmästare Helsing, Kerstins far
Sven Bergvall den svenske översten, Kerstins morbror
Bror Bügler löjtnant Cronhjort
Gunnar Sjöberg Långe-Tuve, snapphane
Yngve Nordwall Sören, bonde
John Ekman Mogens, Cillas bror, dansk värvare
Henrik Schildt löjtnant
Bengt Ekerot Lille-Jonas, snapphane
Ernst Brunman Kniva-Jösse, snapphane
Marianne Löfgren Marna, tredje krogflickan
Ingrid Michaelsson Marit, andra krogflickan
Blenda Bruno Karna, fjärde krogflickan
Frithiof Bjärne löjtnant
Elvin Ottoson dansk värvare
Ninni Löfberg en ung kvinna på slottet
Nils Kihlberg löjtnant
Axel Lindberg Marnas far, krögare
Mim Persson Grimme-Jens piga
- Ej krediterade:
Helga Brofeldt Sörens hustru
Julia Cæsar en kvinna på slottet
Erik Hell svensk knekt
Sten Larsson snapphane
Harald Svensson vakt vid vindbryggan på slottet
Nils Fritz vakt vid vindbryggan på slottet
Arne Nyberg svensk officer i Helsings tält
Georg Årlin snapphane
Ullastina Rettig första krogflickan
Anders Frithiof prästen
Bertil Ehrenmark vaktpost vid överstens tält
Peter Lindgren snapphane vid svenskarnas anfall över myren
Hans Strååt snapphane vid svenskarnas anfall över myren
Birger Sahlberg snapphane
Erik Johansson snapphane
Yngve Gustafsson karolinsk ryttare på Kalmar slott
Bengt Örtendahl karolinsk ryttare på Kalmar slott
Karl Lund karolinsk ryttare på Kalmar slott
Robert Johnson en man (ej identifierad)
Gunnar Björnstrand en soldat (ej identifierad)
Algot Ferdinand Svensson stand-in för Edvard Persson

Bolag

Produktionsbolag AB Europa Film
Distributör i Sverige (35 mm) Stiftelsen Svenska Filminstitutet 1994
AB Europa Film 1941
Laboratorium AB Film-Labor

Handling

Tiden är 1676. Danmark har året innan förklarat Sverige krig i avsikt att bl a återerövra Skåne, som det 18 år tidigare i Roskilde-freden 1658 förlorade till Sverige. Kriget har nu förts över till skånsk jord. På danskarnas sida kämpar ett antal friskytteskaror, kallade snapphanar och i första hand rekryterade från skogsbygderna i Göinge i nordöstra Skåne.

På Grimme torp i Göinge bor bonden Grimme-Jens. En av hans söner, Ored, är svensk soldat, medan hans svåger är dansk värvare. En svensk ryttarpatrull hittar dem en dag tillsammans på gården och drar genast slutsatsen att Ored står i maskopi med danskarna. Han häktas och förs bort för att bli hängd.

Men Jens och hans två andra söner, Per och Nils, som känner traktens vägar och stigar bättre än ryttarpatrullen, genskjuter dem och befriar Ored genom en kupp. Men därmed har de också alla fyra hamnat på dansk sida i gerillakriget. De tar konsekvenserna. Per blir kapten för en trupp snapphanar, som håller till i en otillgänglig mosse. Ored och Nils leder en annan styrka, som börjar överfalla livsmedelsforor och penningtransporter till den svenska hären.

Vid ett tillfälle uppträder Ored som falsk, svensk kurir och träffar därvid den svenske ryttmästaren Hellsings vackra dotter Kerstin, som utan att ana vem han verkligen är förälskar sig i honom.

Kerstin följer i hemlighet med en svensk transport till Skåne för att träffa sin far, men transporten blir överfallen och erövrad av en skara snapphanar under ledning av Långe-Tuve, en råbarkad sälle. Denne betraktar henne genast som sitt lovliga byte.

Men Ored kommer till hennes undsättning. Han "spänner bälte" i ett hårt envig med Långe-Tuve och vinner. Då blir hon i stället hans byte och där känner hon sig mera trygg.

Striderna fortsätter. Snapphanarna blir allt hårdare ansatta av de svenska trupperna. De börjar också förlora befolkningens stöd. Jens ser sin gård ligga i träda, ingen sår, ingen skördar, vad skall det bli av jorden?

Svenske kungen erbjuder amnesti ("ger pardon") åt dem som frivilligt ger upp. Jens tar emot den med sorg i hjärtat. Han vet att den kostar honom sonen Per men den ger honom möjlighet att återvända till gården och behålla den. Varken Per eller Nils vill "ta pardon" och bägge stupar i de fortsatta striderna.

Men nu är kriget också snart slut. När freden kommer, blir det allmän amnesti och Ored har från fiende förvandlats till vän och landsman och kan gilja till den vackra ryttmästardottern, som gärna ger honom sin hand.

Det blir Grimme-Jens som får formulera filmens slutord och ideologiska budskap: "Svenskarna är bra folk, rejäla och slåss bra -- ett alldeles förbaskat bra folk."

Censur / granskning

Censurnummer 64128
Datum 1961-04-24
Åldersgräns Barntillåten
Originallängd 2920 meter
Kommentar Aktindelning: 410-530-510-454-460-465 = 2920 m - 107 minuter. Aktlängder: 410, 530, 510, 454, 460, 465.


Censurnummer 64128
Datum 1954-04-29
Åldersgräns Barntillåten
Originallängd 2910 meter
Kommentar Aktindelning: 410-530-510-560-435-465 = 2910 m. Aktlängder: 0, 0, 0, 0, 0, 0.


Censurnummer 64128
Datum 1942-02-23
Åldersgräns Barntillåten
Originallängd 2954 meter
Kommentar Granskningskopians aktindelning: 417-530-513-560-433-501 = 2954 m - 108 minuter. Aktlängder: 417, 530, 513, 560, 433, 501.


Censurnummer 63890
Datum 1941-12-18
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Originallängd 3045 meter
Längd efter klipp 3088 meter
Kommentar Akt 1: struptaget under brottningen. Akt 5: en del av bältesspänningen. Uppgift saknas på censurkortet om censurens klipp i meter. Visningskopiornas aktindelning: 430-550-540-585-473-510 = 3088 m - 113 minuter. Aktlängder: 0, 0, 0, 0, 0, 0.


Tekniska fakta

Bildformat 1.37:1
Ljudsystem Tobis Klangfilm
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 3088 meter
Längd i minuter 113 min
Akter 6 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Filmen fick genomgående lysande recensioner. I SvD skrev Lill: "Snapphanar är i sig själv en smattrande fanfar, en film med frejdigt äventyrarlynne, en berättelse från svenskt 1600-tal, färgad av kraft, spänning, humor och mörkt drama i en förbryllande rik blandning. I svensk produktion är den tämligen enastående genom den fasthet och smidighet varmed den byggts av författare och regissör. Dess ingredienser ha stöpts i ett organiskt sammanhang, länkarna hålla samman, handlingen står inte ett ögonblick stilla och löper stadigt mot en stor klimax -- alltsammans saker som borde vara självklara men som tyvärr så sällan äro det. Snapphanar har dessutom fördelen att vara skriven på rent och vårdat svenskt språk, som aldrig smakar 'litteratur' utan flyter mjukt och naturligt, men med all den kraft i uttrycken som situationen kan kräva. En av facket så föga guterad person som en litteraturdoktor har, i förening med en kultiverad regissör, lyckats åstadkomma det bästa filmmanuskriptet på år och dag. Tack för det, Karl Ragnar Gierow och Åke Ohberg!"

I fortsättningen skriver Lill att Snapphanar "är en av de roligaste och mest spännande äventyrsfilmer man sett, även de amerikanska medräknade. Naturligtvis är den inte av samma yttre format som de sistnämnda men den är lika skickligt disponerad, med väl avvägda portioner av gascognarhumör, romantik, humor och slagsmål. Där levereras batalj i alla former, överfall från bakhåll, redig nävkamp, strid på kniven mellan två bältespännare och en duell på värja mellan den svenske ryttmästaren och soldaten-snapphanen, som inte står liknande scener i utländsk film efter. Det är att hoppas att Snapphanar efter några små klippningar kan bli tillåten även för barn, ty det är en önskefilm för äventyrsälskande pojkar."

I NDA skriver Axon att Karl Ragnar Gierows "manuskript säkerligen är ett av de bästa manus som lagts i händerna på ett svenskt inspelningsbolag" och han slutar sin recension med att säga: "För Åke Ohberg betyder Snapphanar varken mer eller mindre hans definitiva genombrott som regissör. Regien kännetecknas både av kraft och balans. Flera recensenter talar om filmförfattarens käcka och ogenerade lån från andra håll, både historiska, filmiska och litterära. Chat i SocD: "Såväl grekernas trojanska häst som Fairbanks' fäktande Zorro och Hjalmar Bergmans bedjande farmor ha fått komma med förutom ett flertal gamla goda trick ur Tom Mix' filmer. Men det gör ingenting. Vi anbefalla även andra svenska manusförfattare att gå och låna eld i inhemsk litteratur och utländsk film -- under förutsättning att de ha samma förmåga som Gierow att smälta in lånegodset i ett genuint svenskt sammanhang."

Bland skådespelarna domineras filmen av en trio unga glada skådespelare samt av en äldre veteran, Edvard Persson, den senare i en för honom tidigare ovanlig roll.

De tre unga hjältarna, "Grimme-bröderna", spelas av George Fant, Åke Ohberg och Oscar Ljung. De utgjorde, skriver Axon i NDA, "en trio svenska musketörer, karska i truten och flinka i hjärna och nävar, som stred för ära, hem och fjädern i sin hatt."

Larz i StT: "Fant filmsäker, käck och tjusig som vilken Hollywoodidol som helst, Oscar Ljung en fanatisk snapphanekapten, intressant i spel och mask, och Åke Ohberg med en ny och sjusärdeles glimt i ögat äntrande minst tre granna krögarflickors kammare."

Lill drar i SvD en parallell till Dumas' "De tre musketörerna": "Oskar Ljung, ett nytt namn i film, gör den äldste av dem helt förträffligt, fast och samlat. Om han är Atos så är Åke Ohberg, spelevink och flickjägare med pigtjusarblick, en Aramis i denna svenska musketörtrio, och George Fant är dess d'Artagnan, ridderlig, orädd, lyrisk i kärleksscenerna, förföljd av en sagolik tur i äventyren."

Filmens unga flicka är Eva Henning, som efter litet tveksamma filmroller tidigare nu uppmärksammades på allvar. Chat skrev i SocD: Hon "är äventyrens sköna hjältinna, en sagoprinsessigt söt nådig fröken, som säkert spelar ut sin charm och klär förträffligt i sextonhundratalsbrokaden."

Men det största intresset och förväntningarna knöts av alla till Edvard Persson, som de tre glada musketörernas far, Grimme-Jens. Han fick inte lika enhetlig och samstämmig kritik som de andra.

Filmson i AB: "En särskild glädje är det att ge ett oreserverat erkännande åt en alltför populär filmartist och säker skådespelare som Edvard Persson som svarar inte bara för en del hjärtlig humor i filmen utan också för den mänskliga svaghet som man inte kommer förbi vare sig i film eller i verkliga livet. Den store har här på ett generöst sätt underordnat sig och hävdar sig just därigenom."

Axon i NDA: "Visste man inte förut, att hr Persson är en stor skådespelare, fick man det klart för sig, när man följde hans spel som Grimme-Jens, pappan, som följde sina söner 'i fält' men samtidigt hade sina tankar hemma hos mor och gården. Det var en rörande och hjärtevärmande gestalt mitt i krigets larm och hetta, en gestalt som visserligen slog fienden i huvudet med både brödkaveln och bösskolven när det behövdes, men som i själva verket var en liten predikare av kärleken till nästan och (framförallt) till jorden och bygden." I Arbetaren kallade -hn honom "storartad" och i SvD skrev Lill: "Han företräder kärleken till torvan, den trygge, skånske bondens samhörighet med jorden, och han har några av filmens vackraste lyriska scener på sin lott. Men samtidigt är han klipsk, humoristisk och hjärtlig på sitt populära vis och (-) listig drabant åt sina tappra pojkar."

Men så tyckte inte Georg Svensson i BLM. Efter att ha sagt att filmens handling inte utmärks "av någon större originalitet eller förmåga till dramatisk stegring" skriver han om Edvard Persson: "Han drar ner hela filmen till sin lågkomiska nivå, och hans förmåga till tragisk inlevelse stannar vid krokodiltåren. De moment av allvar, de försök att anknyta berättelsen till nuet som göras bli inte bara misslyckade utan även direkt opassande i grannskap av den perssonska triroligheten och sentimentaliteten."

Snapphanar är full av aktuella associationer och mer eller mindre direkt utsagda paralleller till det aktuella läget i världen och speciellt i Sverige under 1940-talets första år. Ett av dessa förhållanden nämner flera recensenter, bland dem O R-t i DN. "Filmens största fel är (-) dess ursvenska motvilja mot att ta ställning. Snapphanarna slåss för den danske kungen, men man blir aldrig riktigt övertygad om att hans sak är någon hjärteangelägenhet för dem. Det är inte bara Grimmefar själv, Edvard Persson, som gärna tar pardon; när freden kommer blir de överlevande friskyttarna allesammans hans svenska majestäts trogna undersåtar -- utan att man dock är riktigt säker på var man har dem. Kanske har Gierow -- vilken av reklamen själv uppges ha snapphaneblod i ådrorna, vad det nu är för sorts blod. . . -- haft den lilla biavsikten att det inte skadar samojederna att hållas lite i ovisshet. Säkert är att det är en svaghet ur filmsynpunkt. Biopubliken vill gärna ha klarhet, så att den kan ta parti, för att riktigt leva med."

Kommentar Svensk filmografi

Karl Ragnar Gierows manuskript var en fri fabulering kring allmänna historiska händelser under det s k Skånska kriget 1675--79, där en av de stora, dock icke avgörande bataljerna utgjordes av slaget vid Lund den 4 december 1676. Filmens Grimme-bröder på Grimmetorp var en romantiserad variant av snapphanefejdernas betydligt hårdförare Uggle-bröder från det mångomtalade Uggle-torpet, berömda för att de en gång genom en djärv kupp t o m lyckades erövra Karl XI:s krigskassa.

Inspelningen av filmen, som startade under senare hälften av juli 1941, drog ut över större delen av hösten, till största delen beroende på att den till tre fjärdedelar bestod av exteriörscener. Dessa togs till största delen i de gamla snapphanebygderna i Göinge i nordöstra Skåne, dels vid och kring Broby, dels kring Råbelöv norr om Kristianstad. På det senare stället spelades ryttarscenerna in, varvid manskap från det beridna Kungl Wendes artilleriregemente (A3) i Kristianstad ställts till förfogande som medverkande. Några exteriörscener filmades även vid och på slottet i Kalmar.

Inför filmens urpremiär i Malmö 26.12.1941 skrev Karl Ragnar Gierow en artikel "Snapphanar. Ett apropå till Edvard Perssons snapphanefilm" i SDS 21.12.1941, söndagsbilagan.

Det har påståtts att Snapphanar förbjöds i Norge därför att den "förhärligade partisanverksamheten". Uppgiften är felaktig. Under titeln Snapphaner hade den premiär på Eldorado i Oslo den 14.9.1942.

Inspelning

1941 1941
Sporrakullagården, Sporrakulla Glimåkra kommun (nuvarande Östra Göinge kommun) Sverige
Broby Sverige (och trakten däromkring i Skåne)
Råbelöv Sverige (norr om Kristianstad)
Kalmar slott Kalmar Sverige
AB Europa Studio Sundbyberg Sverige (ateljé)

Visningar

Stockholmspremiär 1942-01-05 Saga Stockholm Sverige 113 min
Sverigepremiär 1941-12-26 Lorensberg Göteborg Sverige 113 min
1941-12-26 Odéon Helsingborg Sverige 113 min
1941-12-26 Grand Malmö Sverige 113 min
1941-12-26 Rio Malmö Sverige 113 min
1941-12-26 Grand Norrköping Sverige 113 min
1941-12-26 Rialto Norrköping Sverige 113 min
TV-visning 1965-09-10 Sverige 107 min
1975-03-30 TV2 Sverige 107 min
1992-10-27 TV2 Sverige 107 min
1993-05-14 Kanal 1 Sverige 107 min
1998-11-26 SVT1 Sverige 107 min
Urpremiär 1941-12-26 Lorensberg Göteborg Sverige 113 min
1941-12-26 Odéon Helsingborg Sverige 113 min
1941-12-26 Grand Malmö Sverige 113 min
1941-12-26 Rio Malmö Sverige 113 min
1941-12-26 Grand Norrköping Sverige 113 min
1941-12-26 Rialto Norrköping Sverige 113 min
TV-visning 2013-09-30 SVT1 Sverige

Musikstycken

Originaltitel Snapphanevisa
Kompositör Lars-Erik Larsson (1941)
Textförfattare Karl Ragnar Gierow (1941)
Sångare Edvard Persson
George Fant
Oscar Ljung
Åke Ohberg
kör


Utmärkelser

Festivalpris Venedig 1942 (biennales medalj)

Ämnesord

Broby
Bältespännare
DK Historia
DK Krig
Dansk-svenskt gränskrig
Fäktning
Gerillakrig
Gungfly
Göinge
Historisk film
Kalmar slott
Karoliner
Ryttarscener
Råbelöv
Skånefejd
Skånska kriget 1675-1679
Snapphanar
Stridsscener
Värdshus
Värdshusflickor

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ Kopia
Bredd 35 mm
Längd i meter 2954


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Duplikatnegativ
Materialbas Acetat
Bredd 16 mm


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm
Längd i meter 3078


Typ Originalnegativ bild Huvudtext
Materialbas Nitrat
Bredd 35 mm


Typ Originalnegativ bild
Materialbas Nitrat
Bredd 35 mm
Längd i meter 3078


Typ Tonnegativ
Materialbas Acetat
Bredd 16 mm


Typ Tonnegativ
Materialbas Acetat
Bredd 16 mm


Typ Tonnegativ
Materialbas Nitrat
Bredd 35 mm
Längd i meter 3078


Typ Slutmix
Bredd 17,5 mm


Typ Slutmix
Bredd 17,5 mm


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Tryckeri Ljunglöfs


Storlek Mindre än 850 x 400
Tryckeri Soneson & Rydells boktryckeri


Storlek Större än 850 x 1100
Tryckeri Ljunglöfs
Affischdesign Eric Rohman


Bestånd Arkivalier

Typ Kostymskiss
Storlek 4 st kosty


Bestånd Manuskript

Typ Synopsis
Omfång 2 s.
Språk Svenska


Typ Synopsis
Manustitel Freebooters.
Omfång 2 s.


Typ Synopsis
Manustitel Les francs-tireurs du 17:ième.
Omfång 2 s.
Språk Franska


Typ Synopsis
Manustitel Schnapphähne.
Omfång 2 s.
Språk Tyska


Typ Synopsis
Manustitel Schnapphähne.
Omfång 3 s. Som bilaga: Schnapphahnelied (1 s.) ingår.
Språk Tyska


Typ Inspelningsmanus
Omfång 124 s + ca 20 s. tillägg, löst i manus.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Omfång 124 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Schnapphähne. Von Karl-Ragnar Gierow.
Omfång 29 s. Produktionsuppgifter (1 s.) och innehållsbeskrivning (1 s.) ingår.
Språk Tyska


Typ Dialoglista
Manustitel Schnapphähne. Von Karl-Ragnar Gierow.
Omfång 31 s. Produktionsuppg. (1 s.), innehållsbeskr. (1 s.) och bilaga: "Schnapphahnlied" (1 s.) ingår.
Språk Tyska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Bakombild papper 1
Album Ja


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program
Språk Danska


Typ Program
Språk Danska


Typ Program
Språk Svenska


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Hitta filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?