Innehållsförteckning

Andra utgåvor av verket

Grundfakta

Originaltitel Tala med mig systrar! : Om kampen mot apartheid
Filmtyp Långfilm
Kategori Dokumentär
Regi
Producent
Produktionsland
Produktionsbolag
Utmärkelser
Åldersgräns Tillåten från 11 år
Sverigepremiär 1999-03-18

Medverkande

Norma Mfkto India
ordförande i Kapstadens kommunfullmäktige

Lydia Kompe
fackföreningsorganisatör, parlamentsledamot

Florence de Villiers
fackföreningsgrundare

Maud Mfusi
ANC-ledare, överste i South African Defense Force

Tandi Shazi
ombud för offer för apartheid

Pregs Govender
parlamentsledamot, tidigare motståndskvinna

Visa alla medverkande

Handling

Filmen skildrar den långa kampen mot apartheid i Sydafrika i ett kvinnoperspektiv. Berättelsen är strukturerad i intervjuer med ett tjugotal sydafrikanska kvinnor i olika åldrar mellan 18...

Visa hela handlingen

Press

Gripande, skickligt gjord och effektiv dokumentär var det övervägande omdömet om filmen från kritikerna, som särskilt framhöll det konsekventa kvinnoperspektivet.Johan Croneman,...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Samproduktionstitel
Svensk premiärtitel
Inspelningstitel

Filmteam

Regi
Producent
Foto
Klippning
Research
Medproducent
Inspelningsledare
Filmkonsulent
Ljudläggning
Mixning
Övrig medarbetare
Speaker

Medverkande

- Medverkande:
Norma Mfkto India ordförande i Kapstadens kommunfullmäktige
Lydia Kompe fackföreningsorganisatör, parlamentsledamot
Florence de Villiers fackföreningsgrundare
Maud Mfusi ANC-ledare, överste i South African Defense Force
Tandi Shazi ombud för offer för apartheid
Pregs Govender parlamentsledamot, tidigare motståndskvinna
Sheena Duncan medlem av Black Sash i drygt 35 år
Ela Gandhi parlamentsledamot, tidigare bannlyst och utsatt för attentat
Tenjiwe Mtintso ANC-ledare, vice generalsekreterare i ANC
Zizile Cothosa hushållsarbetare, tidigare motståndskvinna
Geraldine Fraser-Moloketi ANC-ledare, socialminister
Ray Alexander grundare av 6 fackföreningar, återkommen efter 30 år i exil
Phyllis Naidoo advokat
Tryphina Mboxela tidigare motståndskvinna, tillbringade 8 år i fängelse
Eulalia Stott medgrundare av Black Sash
Fatima Meer professor i sociologi
Ivy Ccina parlamentsledamot, tidigare motståndskvinna
Pauline Podbrey fackföreningsgrundare, återkommen efter 40 år i exil
Winnie Simlone änka efter sin man, dödad av Inkatha
Betty Davenport medlem av Black Sash i 35 år
Hilda Shange grundare av ett bykooperativ
Emma Mashianini fackföreningsgrundare, medlem av Commission of Land Reclaim
Dorothy Nyembe motståndsledare

Bolag

Handling

Filmen skildrar den långa kampen mot apartheid i Sydafrika i ett kvinnoperspektiv. Berättelsen är strukturerad i intervjuer med ett tjugotal sydafrikanska kvinnor i olika åldrar mellan 18 och 87 år, vita, svarta och med indisk bakgrund, de flesta representerande politiska eller fackliga organisationer. Alla har de straffats - ibland med tortyr, suttit i fängelse, bannlysts eller tillbringat många år i exil på grund av sin politiska övertygelse.

Filmen är också en resa i tiden från Sydafrika 1929, där journalfilmer tjänar till att konkretisera boernas väg till makten och de svartas väpnade kamp och uppror mot regimen med dess blodiga repressalier, till våra dagar.

Kvinnorna har också ordet när det gäller att beskriva utvecklingen av det nya Sydafrika. Det finns inget entydigt svar. Åsikterna går djupt i sär.

Filmen utnyttjar både stillbilder och arkivfilm från olika tider, det mesta i svartvitt, medan intervjuerna i nutid är i färg.

Censur / granskning

Censurnummer 135985
Datum 1999-03-16
Åldersgräns Tillåten från 11 år
Originallängd 2339 meter
Kommentar Aktlängder: 494-345-548-408-543


Tekniska fakta

Bildformat Vidfilm
Ljudsystem Dolby Stereo
Hastighet 24


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Gripande, skickligt gjord och effektiv dokumentär var det övervägande omdömet om filmen från kritikerna, som särskilt framhöll det konsekventa kvinnoperspektivet.

Johan Croneman, DN: "Maj Wechselmann berättar, beskriver och rekonstruerar Sydafrikas politiska 1900-talshistoria genom dessa kvinnoröster - delvis skriver hon också ett nytt, nödvändigt, kapitel för oss: Kvinnornas kamp och oerhörda betydelse för allas frihet, i ett fritt Sydafrika, har inte alls den plats i nutidshistorien som de förtjänar. Kvinnornas uppoffringar för ANC, demokratin, anti-apartheidrörelsen, den fackliga rörelsen, deras effektiva protester mot passlagarna, bannlysningarna, deras framträdande roller i gerillakriget och så vidare, kan inte nog poängteras.

Det är ingen märklig film Maj Wechselmann lagt sin hand vid; inga nya grepp, inget överdådigt formspråk, inga nya inlägg i diskussionen om verklig verklighet kontra dokumentärens verklighet. Nej, Tala med mig systrar är mer en ovanligt lyckad historielektion. Och en helt nödvändig sådan. (-)

Som skolfilm torde den bli oumbärlig."

Astrid Söderbergh Widding, SvD: "Berättandet är enkelt, med tydlig wechselmannsk signatur. Människor som sitter framför kameran och talar. Tydliga inklippsbilder, förklarande texter och speakerröst. De sammanfattande eftertexterna i filmen erbjuder ett blandat sortiment av presentationer. Någon får rubriken 'Överste i ANC', en annan 'Två barn dödade av polisen', ytterligare någon 'Motståndskvinna'. Sådan är filmen: osorterad i mycket, men med starkt patos.

Och i dag, då? Apartheid är borta, ett nytt Sydafrika skall byggas upp. Här talar en kvinna om hat och hämnd, medan en annan talar om att inte ge upp den kamp som förts under så lång tid utan tålmodigt arbeta vidare, nu i parlamentariska former. Hittills har filmen kartlagt det förflutna. Nu glimtar det till för ett ögonblick: det handlar plötsligt om nuet och framtiden. Men så tar det slut. Och frågetecknen som står kvar är många.

Vad händer i den till synes omöjliga försoningsprocess som pågår? Förvisso är det viktigt att inte glömma. (-) Ändå gör filmens tonvikt på det förflutna att det är lätt att rikta samma fråga till Wechselmanns film som ställdes av kvinnan i dess inledning: Varför kom detta nu?"

Monika Tunbäck-Hanson, GP: "Det mesta är välbekant och konfirmerar bara än en gång med vilken förödande effektivitet det rasistiska vita Sydafrika år ut och år in kunde utöva sin ickemänskliga, brutala makt.

Det som emellertid gör filmen unik är att Maj Wechselmann låter enbart kvinnor tala och berätta. Kampen var lika mycket deras, fast som vanligt har männen stått i förgrunden. (-)

Det är alltså kvinnoperspektiven som gör Maj Wechselmanns film viktig och jag kan bara önska att Tala med mig systrar! kommer att visas i TV, där den rätteligen borde höra hemma."

Maria Rudberg, Arbetet: "Behållningen är främst kvinnornas starka och färgstarka personligheter, deras för oss mesiga svenskar närmast ofattbara mod och kraft. Var och en av dem har upplevt stor dramatik, många har själva utsatts för brutala övergrepp och/eller fått se sina barn dödade. (-)

Som vanligt drivs Maj Wechselmann av ett brinnande engagemang som är värt all respekt. Om fler filmare hade detta kanske världen skulle se lite annorlunda ut.

Dock, också som vanligt frestas man säga, är hon mindre noga med formen för presentationen. Det börjar lovande men slutar i en tröttsam upprepning.

Berättandet är inkonsekvent. Ibland redovisas plats och årtal för händelser, ibland inte. Ibland tycks urvalet slumpartat. Ibland uteblir informationen helt, som då i en bisats nämns att på senare år svarta bekämpar svarta. Men hur - och framför allt varför? Inkathapartiet, ANC:s rival om makten, nämns inte, inte heller hur Winnie Mandela mist sin gloria. (-)

Värdet av filmen ligger alltså i kvinnornas unika vittnesmål, som kompletterar den traditionella rapporteringen från Sydafrika.

Och man kan väl förundras över hur bristfällig denna rapportering tydligen varit. Maj Wechselmann är mer journalist än filmregissör, och hennes film passar bäst i TV."

Kommentar Svensk filmografi

Om Tala med mig systrar! och situationen i Sydafrika yttrade sig Maj Wechselmann i en intervju (Arbetet 3.2.1999) i samband med filmens visning på Göteborg Film Festival:

" - Det tvärpolitiska organiserandet, med alla raser, kommer för lite fram i filmen. Det är en brist, anmärker Maj. (-)

[Hon] beskriver den besvikelse som brett ut sig sedan Mandela blev president.

- Mandela är bra på försoning, men inte på att 'deliver', att uppfylla andra löften. De fattiga blir bara fattigare. Jag känner igen det från Indien, om du själv inte har något blir det en provokation att se vad andra har.

Hon nämner också hotet från Inkhata, en konservativ svart organisation, som bekämpar ANC.

Maj Wechselmanns far var aktiv i det danska motståndet mot nazisterna under kriget.

- Jag har väl fått pippi på motståndskamp, säger Maj som påstår att hon själv är för feg.

- Det kom jag fram till redan som liten när farsans kamrater kom hem från koncentrationslägren. Jag vill leva, inte dö."

Vid Berlinfestivalen i februari 1999 erhöll Tala med mig systrar! den ekumeniska juryns pris för bästa film i Panorama-sektionen.

Visningar

Sverigepremiär 1999-03-18 Fågel Blå Stockholm Sverige 85 min
TV-visning 2000-01-29 SVT1 Sverige

Utmärkelser

Festivalpris Berlin 1999 Maj Wechselmann (ekumeniska juryns pris på 5.000 DM för bästa film i sektionen Panorama)

Ämnesord

Dokumentärfilm

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ Kopia
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm


Typ Originalnegativ bild
Bredd 35 mm


Typ Tonnegativ
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?