I gult och blått (1942)

Media (55 st)

Originaltitel	I gult och blått
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Elof Ahrle
Manus	Elof Ahrle Tage Holmberg
Förlaga	I skottlinjen (Roman)
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	AB Stella Film
Åldersgräns	Barntillåten
Dialogspråk	Svenska
Sverigepremiär	1942-11-11

Medverkande

Elof Ahrle
Loffe Nilsson, lagledare för BK Stella

John Botvid
Niklas Pettersson, BK Stellas supporter

Gösta Cederlund
direktör Brenner

Kaj Hjelm
Sigge Jonsson, springpojke

Christian Bratt
Erik "Jerka" Brenner, direktör Brenners son

Inga-Bodil Vetterlund
Greta

Visa fler

Handling

Erik Brenner går i sista ringen i gymnasiet och skall upp i studentexamen. Hela hans liv är fotboll och Britta, hans fästmö, understöder honom mot faderns, direktör Brenners tveksamhet....

Visa hela handlingen

Press

Filmen fick en genomgående vänlig kritik av Stockholms recensenter. Jerome kallade den i DN "en film med friska takter och gott humör". Jerome fortsätter: "Här får man vara med om hur han...

Visa all press

Erik Brenner går i sista ringen i gymnasiet och skall upp i studentexamen. Hela hans liv är fotboll och Britta, hans fästmö, understöder honom mot faderns, direktör Brenners tveksamhet. Erik spelar center i det lilla energiska förstadslaget BK Stella i Stockholm.

Dess lagledare Loffe Nilsson drömmer stora planer om laget och arbetar energiskt på att föra fram det i rampljuset, närmast till Allsvenska serien.

Erik har uppmärksammats av lagledaren för storklubben Sparta, Landén. Denne vill gärna värva Erik till sitt lag. Loffe varnar Erik för att falla för Landéns locktoner. Men Landén, som vet hur slipstenen skall dras och inte skyr några metoder, skickar sin vackra och förföriska väninna Greta för att övertala Erik.

Det blir en massa trassel, men i sista ögonblicket besinnar Erik sig, återvänder till sin klubb och hjälper den att vinna en avgörande kvalificeringsmatch.

Loffe får samtidigt i uppdrag att bli ledare för svenska landslaget i landskampen mot Danmark på Råsundastadion. Han driver igenom att Erik spelar med i laget, vilket lyckas trots att Landén i sista ögonblicket försöker sabotera det. Men med god hjälp av busfröet Sigge klaras allt upp och efter matchen finner Erik och Britta varandra igen och nu för gott.

Pressreaktion Svensk filmografi

Filmen fick en genomgående vänlig kritik av Stockholms recensenter. Jerome kallade den i DN "en film med friska takter och gott humör". Jerome fortsätter: "Här får man vara med om hur han lyckas svinga sig upp från en plats i skymundan som bas för en obekant fotbollsklubb till landslagsledare och fotbollspamp och skapare av en ny fotbollsstjärna, som i ett kritiskt ögonblick på Råsundastadion räddar den svenska äran och sätter publikkänslorna i svallning. Man tar nog i alla fall inte fel om man tror att 'Loffe' känner sig bättre hemmastadd i den förra egenskapen än i den senare. Den där järnhårda energin och viljestyrkan att göra storverk och underverk är inte den sträng hans kynne och temperament helst spelar på."

Movie kallar i StT I gult och blått "en klämmig och trevlig film" och fortsätter: "Någon psykologisk djuppejling finns inte, men varför skall det nu alltid vara det? Varje film på sin plats -- här har man gjort en bra film i sport- och lustspelsstil och ingenting ont i det. Den söker i alla fall visa, att det är fin stil på en svensk idrottspojke och bara det är värt en ärlig applåd."

Men andra recensenter är mera reserverade. Chat talar i SocD om att C-A Nycops roman, som ligger till grund för filmen, var ju ändå "en indignationsroman mot vissa osunda företeelser" men det har blivit alltför utslätat i filmen: "Någon riktig snärt, några scener, där det ordentligt sjunges ur, får man sig ej till livs."

Även Kerj erinrar i NDA om att Nycops bok dock ville skapa "vördnad för fotbollens hela idé" och att hela filmen nu tar "alldeles för ytligt" på problemets kärna. Han blev besviken och fortsätter: "De möjligheter -- som här annars onekligen fanns för handen -- att göra en verkligt stor idrottsfilm ha inte utnyttjats. Man har en obehaglig känsla av att den goda tanken slarvats bort, vilket som sagt är synd. Så vi väntar fortfarande på Idrottsfilmen men stort I."

Filmson har i AB fäst sig vid en annan sak i filmen: "Elof Arhles klämmiga smålagsledare är också alldeles för idealiserad (som vanligt i hans egna filmer) medan motparten är alltför svart tecknad för att en mogen publik på allvar ska intressera sig."

Elof Ahrle har inte bara medverkat vid manuskriptet och spelar huvudrollen. Jerome skriver om honom i DN: "Ahrle har också svarat för regin. Han visar i den egenskapen mera sinne för miljön än för människorna."

I AT skriver Toni: "Frågan är väl om inte filmens bästa avsnitt är det rent reportagemässiga, glimtarna från svensk-danska landskampen på Råsundastadion. Där finns den fart, flykt och färg som stundtals ganska kapitalt lyser med sin frånvaro."

Jerome kallar i DN avsnittet "en rivande final" och i NDA säger Kerj: att den är "gjord med schwung och elegans -- där har man verkligen lyckats trolla fram den sanna fotbollsstämning, som man annars efterlyser i filmen i sin helhet. 'Loffe' är välkommen igen i samma genre men då med en film med mera bakgrund och hjärta än den här."

Nästan alla recensenter var mycket reserverade inför filmens unga par, spelat av Christian Bratt och Ann-Margret Bergendahl, men föll i farstun för Kajan Hjelm som Sigge, "en pratsam och slagfärdig busgrabb", som Toni i AT kallar honom.

Hans "träffsäkra repliker knep flera applåder för öppen ridå", skriver Movie i StT, och i DN skriver Jerome att han "var filmens trumfäss, han slog både sin omgivning och publiken knockout med sin slang och sin framfusighet. Hjelm bärgade hem en stor del av filmens obestridliga publiksuccés."

Chat t o m inleder sin recension i SocD med orden: "Det handlar om fotboll. Men det handlar också om ett litet busfrö, som får lära sig vad rent spel vill säga. Och faktiskt är det den uppslagsändan, som ger filmen dess bästa moment: en varmhjärtad atmosfär och vederkvickande replikskiften. Kajan Hjelms piggeline person i busfröets roll är primus motor i filmen och prickar ideligen in fullträffar. Strålande!"

Filmens slemme bov spelas av Einar Axelsson och i SvD skriver W-man att han "är förklädd till gangster. Han bör snarast återgå till att spela snäll ponke."

Kommentar Svensk filmografi

Carl-Adam Nycops (f 1909) roman "I skottlinjen" kom ut 1938 och berättade i mer eller mindre beslöjad form om dåtida avarter inom den svenska fotbollsvärlden. Boken gav upphov till en ofta ganska inflammerad debatt och bidrog sannolikt till en viss sanering av förhållandena.

Den stora matchen i filmens final var höstens svensk-danska landskamp, som ägde rum 4.10.1942 på Råsundastadion i Solna och vanns av Sverige med 2 -- 1.

Filmen spelades in på hösten 1942 och hade utom fotbollsbilderna endast få exteriörscener. I de förra ersattes Erik, spelad av Christian Bratt, av den kände fotbollsspelaren Gunnar Nordahl, som f ö spelade center i den ovannämnda landskampen.

Filmen var vid sin premiär barnförbjuden, men sedan bl a några censuren misshagliga fylleri-, slagsmåls- och förförelsescener klippts av bolaget, blev den fyra månader senare barntillåten.

I reklamen presenterades I gult och blått som "den första stora, svenska idrottsfilmen". Det var en sanning med modifikation. Den första svenska spelfilmen i fotbollsmiljö var Hans livs match (1932/2), regi Per-Axel Branner.

I filmen slutar landskampen oavgjort, vilket väl var nödvändigt för att kunna sälja filmen till Danmark, där den visades 1943 under titeln Den store Landskamp. När den 1943 visades i Norge hade man återtagit titeln från Nycops roman: I skuddlinjen.

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se