Skåningar (1944)

Media (66 st)

Originaltitel	Skåningar
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Benkt-Åke Benktsson
Manus	Theodor Tufvesson
Förlaga	Skåningar (Fiktiva personer)
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	AB Skånefilms Filmbyrå
Åldersgräns	Barntillåten
Dialogspråk	Svenska
Sverigepremiär	1944-10-09

Medverkande

Benkt-Åke Benktsson
Mårten Esbjörnsson

Alfhild Degerberg
Karna Esbjörnsson, hans hustru

Arne Nyberg
Sten, Mårtens och Karnas son

Åke Engfeldt
Eskil, Mårtens och Karnas son

Harry Persson
Truls, Mårtens och Karnas son

Per Björkman
Jöns, dräng hos Mårten

Visa fler

Handling

Mårten Esbjörnsson är en stor och rund skånsk bonde med stark lidelse för mat och dryck. Han och hans hustru Karna har tre giftasvuxna söner -- Sten som är utåtriktad och lockad av...

Visa hela handlingen

Press

SvD (Jadwiga): "Skåningar är en hjärtegod och hemtrevlig film, rätt så lång och ganska omständlig men till sin karaktär först och främst så opretentiös att man egentligen inte...

Visa all press

Mårten Esbjörnsson är en stor och rund skånsk bonde med stark lidelse för mat och dryck. Han och hans hustru Karna har tre giftasvuxna söner -- Sten som är utåtriktad och lockad av utsvävningar, Eskil som är tillbakadragen och blyg och Truls som är soligt harmonisk och på väg att växa ikapp sin far på bredden.

Sten är kär i den gudfruktiga Elna Pålsdotter, som han uppvaktar.

Eskil värjer sig för flickor som visar honom sitt intresse, och det är bland andra Johanna Persdotter, postmästarens dotter.

Mårten ger sina söner goda råd. Efter honom kommer de att få var sin gård. Men för att sköta ett jordbruk behöver man en kvinna, en bra kvinna.

Truls får också ett direkt användbart tips av sin far: Måns Olsson i Österlycke har tre giftasvuxna döttrar.

Truls ger sig av på friarstråt, men i Österlycke klarar han inte riktigt av att orientera sig bland invånarna. I stället för hos Måns Olsson hamnar han hos Ola Månsson, och också han har en dotter, Gertrud. I henne blir Truls alldeles betagen. Hon ser inget ut och hon kan just ingenting, säger hon anspråkslöst. Men hon kan baka äggakaka. Truls friar, och hon svarar ja.

Ungefär samtidigt friar Sten till Elna och ber om hennes svar i morgon. Elnas mor är glad över anbudet, men Elna själv är tveksam. Sten läser inte Guds ord, säger hon.

Truls talar om för sin far, att han ska gifta sig med Ola Månssons Gertrud. Mårten stönar över att sonen inte lyckades hitta fram till rätt person. Hon kan baka äggakaka med en hand, berättar Truls. Då lät Vår Herre pågen gå rätt, säger Mårten.

Sten har redan beställt bröllopskostym. Skräddaren Holger tar mått på honom. Samtidigt får Elna veta, att Sten nyligen festat om och spelat kort vid en auktion.

När Sten full av tillförsikt kommer till Elna för att få svar på sitt frieri, avvisar hon honom. Du har inte den rätta övertygelsen, säger hon.

I stället gifter sig Elna med den allvarlige och troende skräddaren Holger. Sten är starkt bedrövad.

Det är stor auktion. Folk har kommit från både när och fjärran. Det råder feststämning. Och här vågar för första gången Eskil svara på Johannas förälskade inviter. På ett ögonblick börjar de utstråla varm samhörighet.

Gästgivargården intill auktionsplatsen är fylld till trängsel. Sten känner sig upprymd och följer en stundens ingivelse. Han visar på en dörrspringa och tillkännager sitt viktiga beslut: den flicka som först stiger över tröskeln ska han gifta sig med.

Det blir vild rusning. Gunborg, piga hemma hos Sten, sätter fart. Det gör också Måns Olssons tre döttrar, som följt med sin far till auktionen. Men Gunborg hinner först, något steg före de övriga.

Sten och Gunborg kan brista ut i en lyckans sång, och Mårten och Karna kan åka hem från auktionen djupt tillfredsställda. Deras tre söner har nu var sin bra kvinna.

Pressreaktion Svensk filmografi

SvD (Jadwiga): "Skåningar är en hjärtegod och hemtrevlig film, rätt så lång och ganska omständlig men till sin karaktär först och främst så opretentiös att man egentligen inte nänns anmärka på det sävliga tempot. Det är ju en berättelse om skåningar, och då finns det ingen anledning att ha bråttom. Henrik Wranérs folkskildringar från sekelskiftet ligger till grund för manuskriptet, från Kulturen i Lund har man övervakat att utanverket blivit äkta, och resultatet har blivit ett sommarskämt i kostym med ganska övertygande doft från den tid som brukar kallas gammal och god och som i jämförelse med vår förmodligen också var det. Benkt-Åke Benktsson spelar en skånsk patron av Edvard Persson-märke, en som tycker om god mad och mad i rättan tid för att inte tala om toddy, och han gör det med mycken älskvärdhet. Av alla de övriga medverkande -- utmärkta med undantag för ett par små teaterbönder och pigor i bakgrunden -- vill man gärna särskilt nämna Harry Persson som har ett par förtjusande scener då han åker ut på friarstråt. Fotografen Ewert Löfstedt måtte också vara skåning, han har låtit kameran svepa över vångar och pilevallar och mellan korsvirkesmurar på ett förälskat sätt och fått fram några mycket läckra bilder."

AT (S Aqt): "När man ser Skåningar, känner man också äktheten i stoffet och lyssnar med välbehag till det praktfulla skånska idiomet.

Men man måste också skaka på huvudet åt den allmänna tafatthet som råder i filmen. Ett flytande manuskript utan gripbar handling, en rad av osäkra scener som leder till ingenting, och en skara skådespelare, som icke vet vad de skall ta sig till med sina roller, ty dessa är för vagt skrivna för att ge dem några hållhakar, och av den debuterande regissören Benkt-Åke Benktsson kan man väl icke heller begära någon målmedveten spelledning.

Själv gör han med fryntlighet och volym en präktig storbonde, som icke nekar sig att njuta av livets håvor. Men av den utmärkte, fantasifulle och intelligente artisten från Göteborgs stadsteater kommer föga fram i detta förstlingsverk."

DN (Bang): "Hela filmen är i sin antikverade tafatthet ett folkligt monument över den bastantaste materialismen, men den är av det troskyldiga slag som man gott kan le åt. Här och var insmyger sig för övrigt också någon enstaka scen, ett slättlandskap i skymning, en gumma som niger för klockringning, en bondskjuts i en pilallé, som inte saknar sitt skönhetsvärde, och det hela är så hjärtans runt och belåtet att man inte nänns känna efter om det inte stundom också är en liten aning äckligt. Då och då görs ett litet försök till handling, men det är ingenting att fästa sig vid: de tre obeslutsamma bondpågarna får sina töser att steka fläsk i smör åt sig, och det visste man från början. Att i egentlig mening skådespela kan ingen begära av Benkt-Åke Benktsson, inte med det ansiktet, men han har några scener av en viss tvåhundrakiloskraft. I övrigt talades där ädelskånska, bondskånska, käringskånska och stockholmsskånska, man gladde sig som ett barn varje gång man förstod någon liten mening."

Kommentar Svensk filmografi

Den frodige göteborgsskådespelaren Benkt-Åke Benktsson (1907--1957), som senare ofta syntes i smärre roller i bl a Ingmar Bergmans filmer, regisserade endast denna enda film. Manuskriptförfattaren Theodor Tufvesson (1884--1947) hade vid sidan om sin dagliga gärning som folkhögskolelärare i Tomelilla i sydöstra Skåne gett ut ett antal diktsamlingar i A U Bååths och Ola Hanssons tradition samt flera volymer kulturhistoriska berättelser från livet på landsbygden i Skåne. I den sistnämnda egenskapen ansågs han speciellt lämpad att utvälja och samordna ett antal av de på sin tid mycket populära berättelser av motsvarande karaktär som författaren och folklivsforskaren Henrik Wranér (1853--1908) på 1880-talet gett ut, många av dem på Järrestads härads folkmål. Rådgivaren vid inspelningen var intendenten vid Kulturhistoriska muséet i Lund, fil dr Sven T Kjellberg. Järrestads härad utgörs av slättområdet omedelbart väster om Simrishamn. (GW)

Skåningar spelades in från mitten av juli till början av september 1944. Skåningar kan ses som ett försök att göra en Edvard Persson-film utan Edvard Persson. Med denna film flyttade f ö Svensk Talfilm från Stockholm till Malmö.

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se