Originaltitel | Kungliga patrasket |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Spelfilm |
Regi | |
Manus | |
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Dialogspråk |
|
Sverigepremiär | 1945-01-19 |
Edvin Adolphson
Stefan Anker, skådespelare och teaterdirektör
Ester Roeck-Hansen
Elisabet "Betty" Anker, Stefans fru
Hasse Ekman
Tommy Anker, Stefans och Bettys son
Eva Henning
Monica Anker, Stefans och Bettys dotter
Olof Winnerstrand
Karl-Hugo Anker, Stefans far
Hilda Borgström
Charlotta Anker, Stefans mor
Teaterdirektör med drag av Gösta Ekman d.ä. väcker sin luttrade skådespelarfamilj med ännu en genial idé, och den här gången tror de att han blivit galen. Göstas son Hasse...
Föreställningen på Kungsteatern är slut. Teaterns direktör och store skådespelare Stefan Anker låter sig intervjuas i sin loge. De övriga medlemmarna i familjen Anker, farfar Karl-Hugo,...
Kungliga patrasket fick lysande kritik i stockholmspressen. ". . . en komedi full av charm, esprit och vett av äkta tonfall och ett patos insvept i kvickhet och värme", skrev DNs recensent...
Teaterdirektör med drag av Gösta Ekman d.ä. väcker sin luttrade skådespelarfamilj med ännu en genial idé, och den här gången tror de att han blivit galen. Göstas son Hasse spelar sonen i en hisnande komedi som plötsligt blir ett drama.
Det börjar redan i förtexterna. Han: Edvin Adolphson. Hans hustru: Ester Roeck-Hansen. Hans far: Olof Winnerstrand. Hans mor: Hilda Borgström. Hans son: Hasse Ekman. Hans dotter: Eva Henning, osv. Man anar vem som står i centrum.
”Vi har inte tid. Vi blir intervjuade.” säger teaterdirektörens påklädare till ännu en stolle som skrivit ett manus, och drar igen glipan till stjärnans loge. Men en ung dam har sovit i korridoren i sex nätter, och när fröken Svensson sjunger ”O kärleks glöööööd.…” blir det engagemang, nytt efternamn och order om att byta hatt.
”Är det ingen uppe?” ropar den store skådespelaren när han stormar in genom ytterdörren klockan fyra på morgonen, och familjen drar suckande på sig morgonrockarna och går ner i köket. De är skådespelare allihop, och det här är en scen de kan utantill. Pappa ska vara i extas över en ny idé och dirigera med stekspaden och alla ska säga att det är genialt. Den här gången har han kommit på att de ska spela operett. Familjen tycker att han är förryckt, men han skriker ”Vad fan är det med er?” och ställer in "Swedenhielms". ”Sköna Helena”, där han i en mycket kort toga av vit päls stjäl fröken Svensson från sin far, blir en succé. Sedan vänder filmen, och det blir svek och nervklinik.
”Du ska vara glad som har en pappa som är rörmokare och heter Eriksson”, säger regissören Hasse Ekman i en scen i filmen där han spelar den store aktörens son. Han var den store aktörens son. Det finns många beröringspunkter mellan Gösta Ekman d.ä. och Edvin Adolphsons rollfigur. Hasse Ekman har berättat för Jannike Ålund, till boken "En liten bok om Hasse": ”Det finns förstås en del i den här filmen som är taget rakt av, sådant som jag minns från min barndom: hur pappa kom hem sent på nätterna och ryckte upp en ur sängen för att berätta om något särskilt lysande infall eller idé, hans nattliga seanser i köket då dessa idéer ventilerades, analyserades eller spelades upp medan han lagade pyttipanna eller kalvkotlett.”
I filmen har den exalterade teaterdirektören fått upp sin familj, men han får dem inte att gå med på att spela operett. Tydligast är Hilda Borgström, som stirrar tomt framför sig medan sonen maniskt mal på om hur fantastiskt det kommer att bli. I hårnät och matelasserad sidenrock drämmer hon till slut näven i vaxduken och ryter ”Aldrig!” Hilda Borgström hade spelat tragedi redan på stumfilmstiden. ”Det krävs lika stor talang för att spela komedi som för att spela stor dramatik”, säger hennes son i filmen. Det visste skådespelaren och manusförfattaren Hasse Ekman, som allt som allt skulle göra regissera fyrtio filmer, så skilda i ton som Flicka och hyacinter och Fröken Chic.
1945 hade Ekman bara premiär på tre filmer, året innan var det fyra. När inspelningen av Kungliga patrasket drog igång hade man två månader på sig till premiären. En konflikt hade gjort att det blev kö till ateljéerna, så manusarbetet hade fått gå undan det också. Ekman har bekräftat att han skrev det mesta av filmen vid en sex timmar lång sittning i Cecils bar.
”Kungliga patrasket börjar med fyrtio av de roligaste minuterna i den svenska filmhistorien”, tycker Leif Furhammar, som tillsammans med Jannike Ålund skrev "En liten bok om Hasse".
Man var djupt imponerad 1945 också. ”[…] en komedi full av charm, esprit och vett av äkta tonfall och ett patos insvept i kvickhet och värme", skrev Dagens Nyheters recensent Bang (Barbro Alving) ”[…] att det är ett av de styvaste och mest intensivt filmatiska komedimanus som skrivits i svensk film vore fnoskigt att ifrågasätta.” Aftonbladets Filmson (Sven Jan Hanson) skrev: ”[…] Bakom de spirituella replikerna – som är något ganska enastående i svensk film – den flyhänta miljöskildringen och humoristiska personteckningen ligger ett allvar som kanske inte bottnar i så stort djupsinne men i en vidsynt förståelse.”
Filmens titel har dubbelt ursprung. Den amerikanska skådespelarfamiljen Barrymore kallades The Royal Family, och ett berömt yttrande av sekelskiftesaktören Gustaf ”Frippe” Fredriksson är: ”Skådespelare är patrask, men de är de enda man kan umgås med.”
Nina Widerberg (2015)
Den här filmen har ingen aktuell distributör men med tillåtelse från filmens rättighetshavare kan den bokas på dcp för biografvisning genom Filminstitutets arkiv.
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Distributionstitel |
|
Dvd-titel i Sverige |
|
Regi | |
---|---|
Manus | |
Produktionsledare | |
Foto | |
Musik |
|
Koreograf | |
Arkitekt |
|
Klippning | |
Ljudtekniker | |
Regiassistent | |
Scripta | |
Inspelningsledare | |
Inspicient | |
Musikarrangör |
|
Kläder | |
Smink | |
Förtexter |
Edvin Adolphson | Stefan Anker, skådespelare och teaterdirektör | ||
Ester Roeck-Hansen | Elisabet "Betty" Anker, Stefans fru | ||
Hasse Ekman | Tommy Anker, Stefans och Bettys son | ||
Eva Henning | Monica Anker, Stefans och Bettys dotter | ||
Olof Winnerstrand | Karl-Hugo Anker, Stefans far | ||
Hilda Borgström | Charlotta Anker, Stefans mor | ||
Gudrun Brost | Sonja Swedje, född Svensson | ||
Erik Strandmark | direktör Göran Wallsenius, Monicas man | ||
Stig Järrel | Stridström, litteratör | ||
Hugo Tranberg | Ernst, Ankers kamrer | ||
Bengt Ekerot | Rolf Eriksson, skådespelare | ||
Wiktor "Kulörten" Andersson | Mille, påklädare | ||
Börje Mellvig | Ankers sekreterare | ||
Julia Cæsar | Hulda, Ankers kokerska | ||
Carl Deurell | Brofeldt, skådespelare | ||
Erik A. Petschler | Johnny Nilsson, skådespelare | ||
Tord Stål | doktor Wadner, chefredaktör | ||
Rune Stylander | Harry, journalist | ||
Fylgia Zadig | Vera, husa hos Wallsenius | ||
Birgit Linder | sköterskan på nervkliniken | (anges felaktigt som Birgitta Linder i förtext) | |
Hildur Lindberg | sköterskan på förlossningsavdelningen | ||
Edvard Danielsson | faktor Persson | ||
- | Ej krediterade: | ||
Oscar Sundberg | sättaren | ||
Helge Karlsson | föreståndaren för tidningsutlämningsexpeditionen | ||
Lilly Gräber | biljettkassörskan | ||
Gustaf Torrestad | sångaren på Blå Göken | ||
Harry Philipson | inspicient på Kungsteatern | ||
Eric Magnusson | läkaren på teatern | ||
Erik Forslund | kyrkvaktmästaren | ||
Ellen Rasch | grekisk gudinna i "Den sköna Helena" | ||
Allan Adelby (som Otto Adelby) | restauranggäst | ||
Hanna Adelby | restauranggäst | ||
Hans Björnbo | man i publiken på "Den sköna Helena" | ||
Meta Velander | autografjägare | ||
- | Bortklippta i den slutliga filmen: | ||
Hjördis Petterson | fru Wallsenius, Görans mor (bortklippt) | (rollen klipptes bort före premiären) | |
Lill Astri Stuge | Viola, husa hos Ankers (bortklippt) |
Produktionsbolag | Terrafilms Produktions AB | ||
---|---|---|---|
Distributör i Sverige (35 mm) | AB Terrafilm | 1945 | |
Distributör i Sverige (DVD) | Studio S Entertainment | 2013 | |
Laboratorium | AB Film-Labor | ||
Sales | Telepicture Marketing Ltd | 2017 |
Föreställningen på Kungsteatern är slut. Teaterns direktör och store skådespelare Stefan Anker låter sig intervjuas i sin loge. De övriga medlemmarna i familjen Anker, farfar Karl-Hugo, farmor Charlotta, Stefans hustru Betty, sonen Tommy och dottern Monica sminkar av sig och lämnar teatern, för att få sig en bit mat. För Stefan Anker är arbetsdagen ännu inte slut. På sitt rum tar han emot förhoppningsfulla pjäsförfattare och skådespelare som vill få engagemang. En ung dam, Sonja Svensson, framför en sång ur "Sköna Helena". Stefan lyser upp och får plötsligt en idé. Han far hem, väcker hela familjen och samlar dem i köket där de får bevittna hur han steker sig en kotlett medan han berättar om sin nya idé. Han ska sätta upp operetten "Sköna Helena" och lansera Sonja, som han snabbt givit artistnamnet Svedje, som Helena. Själv ska han spela Paris. Familjen åhör hans utläggningar gäspande och kommer med invändningar. Är han inte för gammal för att spela förste älskare och ska han verkligen slösa bort sin begåvning på operetter?
Man måste vila sin talang ibland, blir hans svar.
Det blir succé och efter premiären åker han som vanligt runt till tidningarna för att läsa de första recensionerna, men denna gång är Sonja med i bilen. Under repetitionsarbetet har de kommit varandra allt närmare.
Det blir uppbrott i familjen. Tommy och Monica har tröttnat på teaterlivet, Monica vill leva ett regelbundet liv och gifter sig med sin barndomskamrat Göran Wallsenius, som är skeppsredare, medan Tommy tar anställning på en tidningsredaktion. Betty far tillsammans med Karl-Hugo och Charlotta på turné i landsorten.
Stefan lämnar sin hustru för att leva med Sonja, men deras förhållande blir inte lyckligt och när hon lämnar honom för ett kontrakt i Hollywood blir avskedet bittert.
För första gången i sitt liv står Stefan helt ensam. Han har haft en serie fiaskon på teatern, men han ger inte upp, utan sätter upp "Hamlet". På premiärkvällen får han veta av Tommy, som nu åter arbetar på teatern, att Monica har åkt in på sjukhus för att föda barn, men att komplikationer tillstött. Stefan ger sig i mellanakten omedelbart av till sjukhuset. När han kommer fram är förlossningen över. Barnet har dött, men Monica kommer att klara sig. Det blir emellertid slutet på hennes äktenskap, som inte blivit som hon tänkt sig. Stefan skyndar tillbaka till teatern för sista akten av "Hamlet", men ansträngningen blir för stor för honom, han kollapsar på scenen och tas in på nervhem. Hela familjen kommer på besök och han tar emot dem trött och apatisk. Även Betty är med och de försonas.
När han så småningom med familjens stöd återhämtat sig sätter han upp "Swedenhielms" på teatern. Hela familjen Anker är åter samlad på scenen och det blir naturligtvis succé.
Censurnummer | 68130 |
---|---|
Datum | 1945-01-18 |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Originallängd | 3220 meter |
Kommentar | Aktlängder: 545-580-515-555-530-495 = 3220 m - 118 minuter. Aktlängder: 545, 580, 515, 555, 530, 495. |
Bildformat | 1.37:1 |
---|---|
Ljudtyp | Ljud |
Ljudsystem | Tobis Klangfilm |
Färgtyp | Svartvit |
Bärare | 35 mm |
Hastighet | 24 |
Längd i meter | 3220 meter |
Längd i minuter | 119 min |
Akter | 6 rullar |
Kungliga patrasket fick lysande kritik i stockholmspressen. ". . . en komedi full av charm, esprit och vett av äkta tonfall och ett patos insvept i kvickhet och värme", skrev DNs recensent Bang och fortsatte: "Det finns punkter man innehållsmässigt skulle vilja diskutera med författaren, men att det är ett av de styvaste och mest intensivt filmatiska komedimanus som skrivits i svensk film vore fnoskigt att ifrågasätta."
Robin Hood i StT var lika entusiastisk:
"Kungliga patrasket är utomordentlig. Rolig och kvick i början, vacker och gripande i slutet. Hasse Ekman och Edvin Adolphson har tillsammans åstadkommit ett stycke människoskildring. Jag tror mig aldrig ha sett Adolphson så bra. Hans skådespelare Stefan Anker kommer nog att räknas till de stora figurerna i svensk film."
Först och främst var Kungliga patrasket Hasse Ekmans film. Mikael Katz i Expr tyckte det var hans "största framgång hittills som författare, regissör och skådespelare". Ekman var även producent för filmen och Carlo Keil-Möller (MT) skrev: "De fyra uppgifterna bildar för honom en lyckoklöver, som säkerligen kommer att ge honom framgång i lika hög grad som han skänker sin publik glädje".
AT (Stig Almqvist): "Om någonsin en svensk film varit en enda mans verk, är det Kungliga patrasket. Hade resultatet blivit mindre gott, hade kritiken måst riktas mot Hasse: nu är det i stället han som blir överhöljd med blommor mer än någon annan. (-)
Något djupsinnigt och storslaget drama om ett skådespelargeni har dock Hasse Ekman icke velat skriva. Han har tagit ett så stort och djupt grepp som hans grad av begåvning och mognad tillåtit honom."
Expr (Mikael Katz): "Hasse Ekman har sett på teaterpatrasket Anker med förälskade ögon och han har förmått fortplanta förälskelsen till åskådaren. Han har gjort en film med hjärta -- r i k t i g t hjärta -- humor och kultur."
AB (Filmson): "Hasse Ekman, (-) har inte bara rest ett äreminne över sin far med denna film utan också avlagt ett mästarprov för egen del. Som den store skådespelarens son håller han sig själv i skuggan och nöjer sig med att ge relief åt huvudfiguren. (-) Bakom de spirituella replikerna -- som är något ganska enastående i svensk film -- den flyhänta miljöskildringen och humoristiska personteckningen ligger ett allvar som kanske inte bottnar i så stort djupsinne men i en vidsynt förståelse."
Huvudpersonen i Kungliga patrasket, Stefan Anker, hade lånat många drag av Gösta Ekman, och Edvin Adolphson i rollen som den store skådespelaren undgick givetvis inte att bli jämförd med den berömda förebilden. Kritikerna hade mycket beröm att ge hans prestation, i MT skrev t ex Carlo Keil-Möller: "Edvin Adolphson fullbordar i huvudrollen konststycket att ge denna gestalt ett anständigt liv. Man tror obetingat på hans framställning. Däri finns humor, patos, självironi, värme och konstnärslidelse blandat samman i rätt dosering. Det är glädjande att få se skådespelaren åter vara en riktig människa i en film. Ett särskilt pikanteri ger hans sätt att säga en del av den stora modellens autentiska repliker med just densammes tekniska verv. Detta ökar ytterligare den glädje man har av hans prestation."
SvD (Lill): "Edvin Adolphson har trivts med rollen som den impulsive skådespelaren-teaterdirektören Stefan Anker -- den saken är ställd utom tvivel. Han spelar den också med fart, temperament och litet lagom sentiment, dvs just så rutinerat som man kunde vänta. Att han sedan inte är någon Gösta Ekman, att han inte har den sprudlande barnaglädjen, fantasteriet och den lysande charmen som skulle ha skänkt en extra lyster åt rollen är ingenting att göra åt. Det finns inte hos någon annan svensk skådespelare heller just nu. Men kanske kunde man hos en aktör med stadgat anseende i älskarfacket väntat litet mera eld just i scenerna med den dam -- Gudrun Brost -- för vars skull han är färdig att lämna sin trofasta hustru."
Övriga skådespelare fick också mycket beröm, ensemblespel av högsta klass, tyckte recensenterna:
Bang (DN): "Att människorna angår en, beror naturligtvis först och främst på att författaren känt för dem och med dem, men det spelas också så överdådigt bra, att man inte ofta sett maken i internationell, än mindre svensk film."
Expr (Mikael Katz): "Verkliga hjärtekrossare är Hilda Borgström och Olof Winnerstrand som den äldsta generationen Anker.
Esther Roeck Hansen är stilfull som Stefans hustru. Ärligt talat hade man inte trott att hon skulle kunna göra en filmprestation så fri från teatertonfall.
Och vem kan motstå Eva Henning i bruddräkt? Hon är så älsklig att man aldrig ger sig tid att efterforska hennes skådespelartalang."
Det var endast BLMs Georg Svensson som var negativ till i stort sett allting i filmen: "Den lättrörda signaturen Bang har visserligen i sin recension av Kungliga patrasket förklarat att det vore fnoskigt att ifrågasätta att filmen bygger på 'ett av de styvaste och mest intensiva filmatiska komedimanus som skrivits i svensk film'. Nåväl, så är jag då fnoskig och lika glad för det. Jag skulle vilja säga att det är märkligt att Hasse Ekman, som ju har speciella förutsättningar att skildra en stor skådespelare och den underliga värld som uppstår närmast omkring en sådan, lyckats så grundligt förytliga och vulgarisera sitt ämne i överensstämmelse med de populära föreställningarna om hur det går till i skådespelarkretsar. (-) Människoskildringen i Kungliga patrasket är genomgående inte värd en styver, och den dialog som pratas i filmen är blottad på liv och kvickhet. Stundom är den så banal att man återigen vädrar förtäckt satir."
En motsvarighet i verkligheten till den i tre generationer skådespelande familjen i Kungliga patrasket var den amerikanska teatersläkten Barrymore, som på grund av sin oerhörda popularitet i USA kallades "den kungliga familjen", och Hasse Ekman säger i en intervju med Lars Malgefors i Röster i Radio 9/1964 att det var delvis därifrån han fick filmens titel. Han säger vidare: "Porträttet av filmens centralfigur är påtagligt inspirerat av min pappa. Men ingenting i filmen är direkt kalkerat på verkligheten och jag vet inte om jag någonstans citerar min far ordagrant." Om valet av Edvin Adolphson till huvudrollen säger han: "Min far och Edvin kan förefalla som helt olika skådespelartyper (-). Men de hade många beröringspunkter. Främst samma sorts festliga gycklarglädje. En glad och medryckande yvighet, en förmåga att skapa fest omkring sig. Utan att för ett ögonblick sakna det blodiga allvaret i inställningen till ett hårt och fordrande yrke. (-)
Filmen gjordes i rasande fart (inspelningstid från 14.11.1944 till 29.12.1944). "En arbetskonflikt som hotade ateljéerna gjorde att vi fick forcera arbetet. Knappt två månader efter det att vi börjat inspelningen var det dags för premiär. Manuskriptet kom också till i flygande fläng. Det har sagts att jag skriver mina filmmanus i Cecils bar. Det är förstås en svår överdrift. Men just den gången var det nästan sant."
Avsnitt ur Kungliga patrasket har ingått i två kavalkadfilmer: Fram för lilla Terra, en intern, aldrig offentligt visad film framställd till Terrafilms tioårsjubileum 1948, samt Dårskapens hus (1951/20), en kavalkadfilm med klipp ur 17 Hasse Ekmanfilmer från 1940-talet.
1944-11-14 | 1944-12-29 | |||||
AB Europa Studio | Sundbyberg | Sverige | ||||
Södra Teatern | Stockholm | Sverige | ||||
Oscarsteatern | Stockholm | Sverige | (m.fl. platser) |
Sverigepremiär | 1945-01-19 | Royal | Stockholm | Sverige | 118 min | |
---|---|---|---|---|---|---|
Urpremiär | 1945-01-19 | Royal | Stockholm | Sverige | 118 min | |
TV-visning | 1964-02-27 | Sverige | 113 min | |||
1984-12-26 | TV1 | Sverige | 113 min | |||
1997-07-12 | SVT2 | Sverige | 113 min | |||
2002-04-23 | SVT1 | Sverige | 113 min | |||
2003-11-25 | SVT1 | Sverige | 113 min | |||
2004-03-22 | SVT1 | Sverige | 113 min | |||
2012-01-10 | SVT1 | Sverige | ||||
Dvd-release | 2013-07-26 | Sverige | ||||
Cinemateksvisning | 2015-03-03 | Filmhuset | Stockholm | Sverige | ||
Cinemateksvisning, arkivkopia | 2015-03-03 | |||||
TV-visning | 2015-10-20 | SVT1 | Sverige | |||
2016-08-16 | SVT1 | Sverige | ||||
2019-02-04 | SVT1 | Sverige | ||||
2021-05-18 | SVT1 | Sverige | ||||
2022-04-17 | SVT1 | Sverige |
Originaltitel | Entführung aus dem Serail, K. 384. Uvertyr | |
---|---|---|
Kompositör | Wolfgang Amadeus Mozart | (1782) |
Originaltitel | Lohengrin. Tredje satsen, förspel | |
---|---|---|
Kompositör | Richard Wagner | (1782) |
Originaltitel | Vals, orkester, op. 6, nr 6 | |
---|---|---|
Kompositör | Pjotr Tjajkovskij | (1890) |
Originaltitel | Zigenarmusik | |
---|---|---|
Kompositör | Sune Waldimir |
Originaltitel | En valsmelodi | |
---|---|---|
Kompositör | Lille Bror Söderlundh | (1938) |
Textförfattare | Nils Ferlin | (1930) |
Sångare | Gustaf Torrestad |
Originaltitel | Amours divins, ardentes flammes. Ur La belle Hélène | |
---|---|---|
Kompositör | Jacques Offenbach | (1864) |
Textförfattare | Henri Meilhac | (fransk text 1864) |
Ludovic Halévy | (fransk text 1864) | |
Palle Block | (svensk text 1865) | |
Sångare | Gudrun Brost |
Originaltitel | Je suis mari de la reine | |
---|---|---|
Kompositör | Jacques Offenbach | (1864) |
Textförfattare | Henri Meilhac | (fransk text 1864) |
Ludovic Halévy | (fransk text 1864) | |
Palle Block | (svensk text 1865) | |
Sångare | Edvin Adolphson |
Originaltitel | Au mont Ida | |
---|---|---|
Kompositör | Jacques Offenbach | (1864) |
Textförfattare | Henri Meilhac | (fransk text 1864) |
Ludovic Halévy | (fransk text 1864) | |
Palle Block | (svensk text 1865) | |
Sångare | Edvin Adolphson |
Originaltitel | Ein Sommernachtstraum. Hochzeitmarsch | |
---|---|---|
Kompositör | Felix Mendelssohn-Bartholdy | (1842) |
Dårskapens hus (1951) | Citat ingår från | Kungliga patrasket (1945) |
Fram för lilla Terra : 10 års framställning av levande bilder. En självbiografisk bekännelse i 38 tablåer. Terra Film 1938-1948. (1948) | Citat ingår från | Kungliga patrasket (1945) |
Minns ni? (1993) | Citat ingår från | Kungliga patrasket (1945) |
Fiasko |
Författare |
Förlossningar |
Nervklinik |
Operett/Sköna Helena |
Redaktörer |
Skilsmässor |
Skådespelare |
Skådespelarfamilj |
Stockholm Den Gyldene Freden |
Succé |
Teaterdirektör |
Teaterpjäs/Hamlet |
Teaterpjäs/Swedenhielms |
Teatrar |
Älskarinnor |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 3233 |
Typ | Duplikatpositiv |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 3236 |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Storlek | Mindre än 40 x 75 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Pressklipp |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Kungliga patrasket. By Hasse Ekman, |
Omfång | 37 s. |
Språk | Engelska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Kungliga patrasket. En film av Hasse Ekman. |
Omfång | 156 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Kungliga patrasket. En film av Hasse Ekman. |
Omfång | 165 s. + 3 s. tillägg löst i manus. Spelplan, rollista och miljölista (9 s.) ingår. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Kungliga patrasket. Originalmanuskript av Hasse Ekman. |
Omfång | 46 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Omfång | 45 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Språk | Engelska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Königliches Gesindel. |
Omfång | Ca 75 s. Innehållsbeskrivning ingår. |
Språk | Tyska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Kungliga patrasket. |
Omfång | 42 s. |
Språk | Tyska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Kungliga patrasket. En film av Hasse Ekman. |
Omfång | 156 s. Spelschema (1 s.) fastklistrat i manus. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Kungliga patrasket. En film av Hasse Ekman. |
Omfång | Spelschema, miljölista (6 s.) och klädanteckningar (11 s.) ingår. |
Språk | Svenska |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | SET |
---|---|
Bakombild papper | 1 |
Album | Nej |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Danska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Danska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Ljudtyp | Ljud |
---|---|
Färgtyp | Svartvit |
Bärare | DCP |
Längd i minuter | 119 min |
Dialogspråk |
|
Typ | Digitalt ljud |
---|---|
Bärare | WAV |
Typ | Digitalt ljud |
---|---|
Bärare | WAV |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | DCP |
Typ | Digitalt arkivmaterial |
---|---|
Bärare | MAP |
Typ | Digitalt arkivmaterial |
---|---|
Bärare | MAP |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | ProRes |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | H264 |