Originaltitel | Det regnar på vår kärlek |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Spelfilm |
Regi | |
Manus | |
Förlaga |
|
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Utmärkelser |
|
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Dialogspråk |
|
Sverigepremiär | 1946-11-09 |
Ludde Gentzel
Per Håkansson, kolonistugeägare
Douglas Håge
Anderson, ägare till handelsträdgård
Hjördis Petterson
Elise Anderson, Anderssons fru
Hemlöst par flyttar in i kolonistuga och försöker ivrigt bli som alla andra i samhällskritisk saga med rivjärn i birollerna."Titta Maggi!...
En regnig höstkväll stöter två ungdomar, David och Maggi, ihop på en järnvägsstation. David är där mest för att värma sig, medan Maggi är på väg hem efter ett misslyckat liv i den...
Det regnar på vår kärlek fick ett genomgående gott mottagande av recensenterna. Flera kritiker tyckte att Bergman blivit mer mogen och tydlig än i Hets (1944/28, manus) och Kris (1946/7)....
Hemlöst par flyttar in i kolonistuga och försöker ivrigt bli som alla andra i samhällskritisk saga med rivjärn i birollerna.
"Titta Maggi! Allihop ska de till sina arbeten. De har någonstans de kommer ifrån, och någonstans dit de ska. Och så kan vi också få det!" David står glädjestrålande i fönstret och ser på morgonrusningen. Han och Maggi känner inte varandra, men har tagit in på Frälsningsarméns hotell för hans sista pengar. Hon köpte en tredjeklassbiljett för sina, men missade tåget.
De frågar inte varför, men ingen av dem har något arbete eller någonstans att bo. Så de börjar gå längs rälsen i ösregnet, tills Maggi vrickar foten och bara vill ge upp. David bär henne till en igenbommad kolonistuga.
Ett litet hem, med soffa och tavlor och kamin och allt. Ett litet folkhem. Det låg en yxa i låren på verandan och nu har de tak över huvudet.
Det slutar med att de får hyra stugan, och David får jobb hos en trädgårdsmästare. Det blir vinter, Maggi tjatar till sig en gran och grannarna – Julia Caesar och två stollar – kommer och firar jul. Samhällets olycksbarn är som alla andra nu, och David talar upphetsat om att de ska betala skatt och deklarera.
Det finns en scen som gör att man förlåter en del repliker om herrelösa hundar och buckliga rostiga speldosor med början till en melodi. Den kommer när David ringer på hos gamlingen som äger stugan. Den spöklika lägenheten är full av katter, och på en sekretär står tre porträtt.
"Du tittar på mina fotografier. Det är min hustru. Det är barnen... när de var små. Det är barnbarnen... när de var små. Kläderna är olika. Kläderna växlar men barnen är lika... när de är små." "Bor du här ensam?" "Jag är inte ensam!! De här väntar på mig!! [slår ut med händerna mot porträtten] Jag köpte den här lägenheten för trettio år sedan, under förra kriget. Den är MIN!! De kan inte kasta ut mig. Jag ska bli mycket gammal. Jag ska överleva dem allihop, de jävlarna! Nu kan du gå." Den gamle lutar pannan mot sekretären.
När Ludde Gentzel tar upp fotografiet av sina barnbarn, två små flickor i vita klänningar, blir rösten en mjuk viskning. Det är hjärtskärande. I nästa ögonblick är han halvt förryckt av raseri.
Var kom den scenen ifrån, mitt i den snälla sagoaktiga samhällskritiken? Och varför har Gentzel gått till filmhistorien som seriefiguren Kronblom, när han kunde göra något så storartat?
Med jämna mellanrum materialiseras en man med paraply. Han är berättaren, och i slutscenen förklarar han vad historien handlar om. "Den handlar om två människor som förut har sagt 'Ingenting angår oss', därför att andra människor har sagt till dem att 'Ni angår oss inte'."
Bergman tycks ha velat glömma Det regnar på vår kärlek, men kritikerna var mycket nöjda. De skrev om ömhet och engagemang, och uppskattade att Bergman lugnat ner sig efter Hets och Kris. "Ett friskt källsprång i vår svenska film. Hur efterlängtat, hur välkommet! Poesi, mening och artisteri..." kunde man läsa i Aftontidningen.
Ur "Bergman om Bergman" av Stig Björkman, Jonas Sima och Torten Manns:
"JS: [...] berättarmetoderna [ger] filmen karaktär av en gammal skillingtrycksberättelse.
IB: Det var nog avsikten också.
JS: Den är mycket film noir-påverkad...
IB: Ja, helt. Film noir-regissörerna var ju husgudarna då."
I Bilder skriver Bergman om sin hårdföra producent och lärare:
"Lorens Marmstedt [...] var hänsynslöst kritisk och tvingade mig att ta om scener som han tyckte var dåliga. Han kunde säga: 'Jag har talat med Hasse Ekman som sett materialet [...]. [...] Det kan ju rent av hända att du inte får göra färdigt. Du måste tänka på att Birger Malmsten inte är någon Jean Gabin, och framför allt att du inte är någon Marcel Carné.' Jag försökte lamt försvara mig genom att peka på några scener som jag tyckte var ganska bra. Då tittade Lorens på mig med sina kalla ljusblå ögon och sa: 'Jag kan inte förstå denna puttrande självbelåtenhet!'"
Det regnar på vår kärlek bygger på norrmannen Oskar Braathens pjäs "Bra mennesker". Bergman tyckte inte om Herbert Grevenius manus, och fick två dagar på sig att göra det bättre. I "Bergman om Bergman" säger han att allt han skrivit är rättegången.
Nina Widerberg (2017)
Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Internationell titel |
|
Distributionstitel |
|
Regi | |
---|---|
Manus | |
Foto | |
Musik |
|
Arkitekt | |
Klippning | |
Ljudtekniker | |
Scripta | |
Musikarrangör | |
B-ljud | |
Förtexter |
Barbro Kollberg | Maggi | ||
Birger Malmsten | David Lindell | ||
Gösta Cederlund | herrn med paraplyet | ||
Ludde Gentzel | Per Håkansson, kolonistugeägare | ||
Douglas Håge | Anderson, ägare till handelsträdgård | ||
Hjördis Petterson | Elise Anderson, Anderssons fru | ||
Benkt-Åke Benktsson | åklagaren | ||
Sture Ericson | Kängsnöret, nasare | ||
Ulf Johanson | Stålvispen, nasare | ||
Julia Cæsar | fru Hanna Ledin, tidningsutbärare | ||
Gunnar Björnstrand | herr Purman, tjänsteman | ||
Erik Rosén | domaren | ||
Magnus Kesster | Folke Törnberg, cykelreparatör | ||
Åke Fridell | pastor Berg | ||
- | Ej krediterade: | ||
Torsten Hillberg | kyrkoherden | ||
Sif Ruud | Gerti, Folke Törnbergs fru | ||
Edvard Danielsson | portiern på Frälsningsarméns hotell | ||
Bertil Anderberg | första poliskonstapeln | ||
Gösta Prüzelius | andra poliskonstapeln | ||
Einar Hylander | den ångestfyllde kafégästen | ||
Gösta Qvist | kafégäst | ||
Karl Jonsson | kafégäst | ||
Nils Alm | kafégäst | ||
Carl-Harald | hallvakt på stationen | ||
Erland Josephson | tjänsteman på pastorsexpeditionen | ||
Nils Hultgren | biljettexpeditören på stationen | ||
Albert Johansson | domarens bisittare | ||
John W. Björling | kafégäst | ||
Karin Windahl | åhörare i rättssalen | ||
Brita Billsten | åhörare i rättssalen | ||
Margot Lindén | åhörare i rättssalen |
Produktionsbolag | Lorens Marmstedt | ||
---|---|---|---|
Sveriges Folkbiografer AB | |||
Distributör i Sverige (35 mm) | Svenska AB Nordisk Tonefilm | 1946 | |
Distributör i Sverige (DCP) | Stiftelsen Svenska Filminstitutet | 2017 | |
Laboratorium | AB Film-Labor |
En regnig höstkväll stöter två ungdomar, David och Maggi, ihop på en järnvägsstation. David är där mest för att värma sig, medan Maggi är på väg hem efter ett misslyckat liv i den stora Staden.
Då Maggi missar sitt tåg, övertalar David henne att de skall dela ett hotellrum över natten. David har lite kvar av sina flitpengar från en nyligen avslutad fängelsevistelse. De tar in på Frälsningsarméns hotell där de till slut ligger med varandra.
Dagen efter bestämmer de sig för att, trots dåligt utgångsläge, försöka starta ett nytt liv tillsammans. David förråder ingenting om att han suttit i fängelse. De uppsöker en gammal fängelsekamrat till David som har en cykelverkstad i hopp om arbete. Hans hustru gör dock klart att de inte vill ha något med mannens gamla kamrater att göra. "Var och en står sig själv närmast", är hennes livsparoll.
David blir förtvivlad, han känner sig dömd från början och vill att Maggi trots allt skall åka hem. De vandrar efter järnvägsspåret på väg mot stationen. Båda är trötta, blöta och hungriga. Plötsligt kommer tåget och de tvingas att kasta sig åt sidan varvid Maggi stukar foten. David ser en kolonistuga. De beslutar sig för att bryta sig in för att få lite skydd och vila.
Maggi uppmanar David att bryta upp ett skåp i stugan för att skaffa något att äta. David tvekar och Maggi blir arg. Han avslöjar då att han suttit i fängelse och att han inte vill riskera att hamna där igen. Maggi vill då att de genast skall lämna stugan, men David tycker att det verkar ofarligt att stanna över natten.
Plötsligt knackar någon på dörren och en man, Håkansson, kommer in. Han visar sig vara stugans ägare. Maggi försöker beveka honom att inte anmäla dem. David blir aggressiv och går ut. Utanför stugan väntar två poliser som genast arresterar David.
Maggi lyckas dock beveka Håkansson och han uppmanar poliserna att släppa David. Det slutar med att de hyr stugan av Håkansson.
David får arbete på en handelsträdgård i närheten. Ägaren själv verkar vara mänsklig, men hans hustru är oerhört snål och ständigt misstänksam mot David. David har hela tiden ett hot om avsked hängande över sig.
David och Maggi lär känna sina grannar i koloniområdet. Det är en mycket udda samling. Där finns tidningsgumman Hanna Ledin och nasarna "Käng!snöret" och "Stålvispen". Dessa människor är egentligen de enda i filmen som erbjuder något av gemenskap och värme.
När Håkansson några månader senare kommer för att hämta hyran erbjuder han David att köpa huset. När han gått avslöjar Maggi att hon väntar barn med en annan och att hon inte ens vet vem fadern är. David ger sig i sin förtvivlan av till till ett ölcafé.
Han känner dock att hans kärlek till Maggi är större än allt annat, och han beger sig till Håkansson för att köpa huset. Håkansson avslöjar sig i all sin tragik. Han känner sig sviken av sin familj och hela världen.
David och Maggi får en relativt lycklig period tillsammans i huset. De beslutar sig för att ta ut lysning och beger sig till pastorsexpeditionen. Deras besök där formar sig till en total konfrontation med en oförstående byråkrati. Prästen visar sig vara helt främmande för deras problem och Maggi uppmanas föda sitt barn på ett mödrahem.
Nu händer saker slag i slag som krossar deras korta lycka. Maggi föder sitt barn, men barnet dör. Samtidigt får David avsked från sitt arbete, falskeligen misstänkt för stöld. En tjänsteman kommer för att vräka dem från kolonistugan. Kommunen skall expropriera hela koloniområdet, vilket Håkansson mycket väl visste när han sålde huset. David blir så aggressiv att han slår ner tjänstemannen och blir åtalad för misshandel.
Rättegången formar sig till en resumé över David och Maggis liv. Alla dem som David och Maggi stött på under sitt försök att skapa sig en framtid dyker upp som vittnen under rättegången. Hela rättegången -- i vilken staten företräds av en diabolisk åklagare -- blir en sammanfattning av samhällets känslokyla och människors ondska. De enda som visar någon medkänsla är grannarna från koloniområdet och "Mannen med paraplyet" som uppträder som försvarsadvokat. Han har då och då under hela filmen uppträtt som berättare, skyddsängel och samvete.
Kampen mellan åklagaren och försvarsadvokaten formar sig till en symbolisk kamp mellan ont och gott. David blir till slut frikänd. David och Maggi bryter upp och ger sig än en gång ut på vandring. En viss optimism präglar filmens slut. Kanske har trots allt människor som David och Maggi en chans till en meningsfull tillvaro, och kanske är inte alla människor onda.
Censurnummer | 70851 |
---|---|
Datum | 1946-10-31 |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Originallängd | 2610 meter |
Kommentar | Granskningskopians aktlängder: 515-515-545-465-570 = 2610 m - 95 minuter. Visningskopiorna nedklippta 1946-11-09 till 2605 meter av bolaget (aktlängder: 515-510-545-465-570 = 2605 m - 95 minuter). Aktlängder: 515, 515, 545, 465, 570. |
Bildformat | 1.37:1 |
---|---|
Ljudtyp | Ljud |
Ljudsystem | Intensitetston |
Färgtyp | Svartvit |
Bärare | 35 mm |
Hastighet | 24 |
Längd i meter | 2605 meter |
Längd i minuter | 95 min |
Akter | 5 rullar |
Det regnar på vår kärlek fick ett genomgående gott mottagande av recensenterna. Flera kritiker tyckte att Bergman blivit mer mogen och tydlig än i Hets (1944/28, manus) och Kris (1946/7).
Expr (Mikael Katz): "Han kommer att få mera beröm för Det regnar på vår kärlek. Men den här gången är det välförtjänt. Det är roligt att studera Ingmar Bergmans utveckling från Hets till Det regnar på vår kärlek. I Hets värkte pubertetsångesten ut i ett exalterat skri. Men samtidigt präglades den av gamängens oemotståndliga lust att chockera. Det är för resten ett drag som gått igen i det mesta som Ingmar Bergman förut gjort -- sensation för sensationens egen skull. 'Nu skall vi sätta skräcken i dom jäklarna!' Det draget är borta i Det regnar på vår kärlek. Där har ångesten blivit medkänsla, skräcken indignation. Men det lidelsefulla personliga engagemanget finns kvar från Hets."
Lill i SvD: "Och Ingmar Bergman är som man vet en ung talang med alldeles egna idéer, det har vi sett både i Hets och Kris. Men där var han en ganska hårdknuten krumelur, inte alltid så säker om sina medel, gymnasialt överdriven, förfärligt allvarlig och lite våldsam, inte så lättbegriplig. I Det regnar på vår kärlek avslöjar han sig som en filmnovellist av annat slag, lyrisk, charmfull, lekfull, artistiskt säker men rakt inte inställd på att slå in rutor och bära sig åt."
Pavane i BLM inledde sin recension med samma tema, men tog sedan fasta på den antibyråkratiska tonen i filmen, något som de flesta kritikerna på ett eller annat sätt uppmärksammat i sina recensioner. Pavane: "Vad han har är ett särskilt gott öga till det stelnade och livlösa i den borgerliga idyllen, försteningen och fördumningen i byråkraternas värld, befolkad av en sorts vandrande stärkkragar som har föga med det mänskliga släktet att göra och mera med en mardröm av Kafka. Slår man en tjänsteman på käften, heter det på ett ställe, kommer det tio i stället.
(-) Nå, Bergmans avsikt har väl varit att mot denna kalla livsförkonstling ställa en ung, blommande kärlek -- hur långt borta är han inte här från den sexuella förvridenheten i Kris! Det ligger verklig ömhet i kärleksscenerna, och särskilt attraheras man av Birger Malmsten, som under den ledigt slängiga ytan döljer en säregen kombination av renhet och trots."
Birger Malmsten får genomgående mycket beröm för sin insats. "Han löser uppgiften med känsla och intensitet. Ömhet och lyrik ligger väl till för honom, humor och lätthet har han också, det är överhuvud en rikt fasetterad figur han ställer fram utan att någonsin missa tonen." (Stig Almqvist i AT.) C B-n i DN: "Han spelade så fullständigt flärdfritt, så vinnande och förtroendeingivande. Efter det här kommer han säkert att få många rollerbjudanden -- måtte han kunna hålla producenterna stången!"
Överhuvudtaget får alla skådespelarna beröm för sina insatser. Om t ex Ludde Gentzels insats som Håkansson skrev Helge Åkerhielm i MT: "Ludde Gentzel gjorde berättelsens onda genius, skojaren Håkansson. Det var en monumental gestalt i all sin lurande ondska -- och han utförde det avsedda konststycket att aldrig helt förlora publikens sympatier."
Stig Almqvist sammanfattar bra kritiken i AT: "Ett friskt källsprång i vår svenska film. Hur efterlängtat, hur välkommet! Poesi, mening och artisteri . . ."
Det regnar på vår kärlek var Ingmar Bergmans andra film som regissör. Den första, Kris, hade också premiär 1946. Se 1946/7.
I samband med att Cinemateket-Filmklubben hade en retrospektiv över Bergmans filmer 1973 bad man regissören göra korta uttalanden om sina tidigare filmer: "Det regnar på vår kärlek var min andra film. Det var Lorens Marmstedt som hade modet att låta mig försöka igen efter det rysliga fiaskot med Kris. Resultatet blev ett förskräckligt sammelsurium. Dagen efter premiären ringde jag gråtande till Lorens och förklarade att jag aldrig skulle göra film mer. Han tyckte det var en bra idé." En samtida, kritisk analys av filmen publicerades i Biografbladet 1946/4, s 235--239.
Teaterpjäsen "Bra mennesker" av Oskar Braaten (1881--1939) hade urpremiär på Nationaltheatret i Oslo den 9 september 1930.
Pjäsen filmades i Norge 1937 under originaltiteln. Merkur Film A/S producerade, Leif Sinding regisserade och i de ledande rollerna märktes Sonja Wigert och Georg Løkkeberg. Den norska filmen fick svensk premiär under titeln Ungt blod den 4.7.1938.
(försommaren) | 1946 | 1946 | ||||
AB Sandrew-ateljéerna | Stockholm | Sverige | ||||
Hellasgården | Nacka | Sverige | ||||
Drevviken | Tyresö | Sverige |
Sverigepremiär | 1946-11-09 | Astoria | Stockholm | Sverige | 95 min | |
---|---|---|---|---|---|---|
Urpremiär | 1946-11-09 | Astoria | Stockholm | Sverige | 95 min | |
TV-visning | 1964-10-02 | TV | Sverige | |||
1974-08-28 | TV1 | Sverige | ||||
Cinemateksvisning, arkivkopia | 1994-09-03 | |||||
1994-09-03 | ||||||
1995-04-12 | ||||||
TV-visning | 1999-10-27 | SVT1 | Sverige | 91 min | ||
Cinemateksvisning, arkivkopia | 2004-01-15 | |||||
2004-01-18 | ||||||
2005-11-24 | ||||||
2005-11-25 | ||||||
2008-01-13 | ||||||
Cinemateksvisning | 2018-01-17 | Filmhuset | Stockholm | Sverige | ||
Cinemateksvisning, arkivkopia | 2018-01-17 | |||||
Annan visning | 2018-02-01 | Janus Films | New York | USA | ||
FIAF-visning | 2018-02-10 | British Film Institute | London | Storbritannien | ||
2018-02-19 | Jerusalem Cinematheque | Jerusalem | Israel | |||
2018-04-03 | Filmoteca Española | Madrid | Spanien | |||
Utländsk biograf exkl FIAF | 2018-06-28 | Metropolis | Hamburg | Tyskland | ||
2018-07-06 | Babylon | Berlin | Tyskland | |||
2018-08-23 | Taipei Golden Horse Film Festival | Taipei | Taiwan | |||
2018-10-05 | IFF Kinenova, Macedonian Cinematheque | Skopje | Nordmakedonien | |||
TV-visning | 2022-09-19 | SVT1 | Sverige | |||
VOD-release | 2023-08-04 | SVT Play | Sverige | Antal dagar på SVT Play 30 |
Originaltitel | Schlafe, mein Prinzchen, schlaf ein | |
---|---|---|
Kompositör | Bernhard Flies | |
Textförfattare | Friedrich Wilhelm Gotter | (tysk text 1795) |
Originaltitel | Beglückt darf nun dich, o Heimat, ich schauen ... Ur Tannhäuser und der Sängerkrieg auf der Wartburg | |
---|---|---|
Kompositör | Richard Wagner | (1845) |
Textförfattare | Richard Wagner | (1845) |
Sångare | kör | (grammofonskiva av märket Columbia) |
Svenska Filmjournalisternas Klubbs pris | Stockholm | 1947 | (bästa film i Biografbladets och Svenska Filmjournalisternas Klubbs omröstning) |
---|
Barn/utomäktenskapligt |
Byråkrati |
Expropiering |
Handelsträdgårdar |
Inbrott |
Kolonistuga |
Lysning |
Misshandel |
Mödrahem |
Paraply |
Pastorsexpeditioner |
Polis |
Regn |
Rättegångar |
Speldosa |
Stockholm |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2597 |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2593 |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Polyester |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2608 |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Polyester |
Bärare | 35 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Polyester |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2597 |
Typ | Duplikatnegativ |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Duplikatpositiv |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Tonnegativ |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Storlek | Mindre än 40 x 75 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Pressklipp |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Dialoglista |
---|---|
Omfång | 39 s. |
Språk | Tyska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Omfång | 40 s. |
Språk | Polska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Omfång | 36 s. |
Språk | Engelska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Omfång | 35 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Omfång | 127 s. + 10 s. + 6 s. Scripta-ex |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Omfång | 127 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Språk | Engelska |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | SET |
---|---|
Bakombild papper | 1 |
Album | Nej |
Typ | Kringmaterial |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Ljudtyp | Ljud |
---|---|
Färgtyp | Svartvit |
Längd i minuter | 96 min |
Dialogspråk |
|
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | ProRes |
Typ | Digitalt arkivmaterial |
---|---|
Bärare | MAP |
Typ | Digitalt arkivmaterial |
---|---|
Bärare | MAP |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | DCP |
Typ | Digitalt ljud |
---|---|
Bärare | AUDIO |
Typ | Digitalt ljud |
---|---|
Bärare | AUDIO |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | H264 |