Grundfakta

Media (1 st)

Originaltitel Flickan från tredje raden : Historien om en ring
Filmtyp Långfilm
Regi
Producent
Manus
Produktionsland
Produktionsbolag
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1949-08-29

Medverkande

Hilda Borgström
fröken Vilma Andersson, f.d. operadansös

Gunnar Olsson
Lilja, juvelerare

Sigge Fürst
Gusten Örjevall, livförsäkringsagent

Siv Thulin
Sonja Örjevall, Gustens första fru

Ingrid Backlin
syster Maj, sjuksköterska

Gunnar Björnstrand
Edvin Burelius, läkare

Visa alla medverkande

Handling

Skådespelaren, teaterdirektören och författaren Sture Anker har gjort tredubbelt fiasko. På sin teater har han just spelat i en egenhändigt författad pjäs om livets meningslöshet....

Visa hela handlingen

Press

AT (A G B): "Hasse Ekman har tydligen inte fått någon ro inför ännu yngre kollegers framgångar i den gymnasist-demoniska genren. Han vill vara med och leka även på denna gård. Och så...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel

Filmteam

Regi
Manus
Producent
Produktionsledare
Foto
Musik
Arkitekt
Klippning
Ljudtekniker
Regiassistent
Scripta
Inspicient
Musikarrangör
Förtexter

Medverkande

- Ringens ägare:
Hilda Borgström fröken Vilma Andersson, f.d. operadansös
Gunnar Olsson Lilja, juvelerare
Sigge Fürst Gusten Örjevall, livförsäkringsagent
Siv Thulin Sonja Örjevall, Gustens första fru
Ingrid Backlin syster Maj, sjuksköterska
Gunnar Björnstrand Edvin Burelius, läkare
Hasse Ekman Sture Anker, skådespelare, författare, teaterdirektör
Mimi Nelson Topsy, nummerflicka på varietén, senare direktör Hallers fru
Ragnar Arvedson Ekberg, restaurangchef
Barbro Hiort af Ornäs Dagmar Antonsson
Erik "Bullen" Berglund generalkonsul Claes C:son Burén
Eva Henning flickan från tredje raden, konstnärsmodell, sjuksköterska, servitris
- Övriga inblandade:
Hilding Gavle Fredrik Antonsson, Dagmars make, föreståndare för juvelerarbutik, senare ekonomisk ledare för teaten
Maj-Britt Nilsson Birgit Holmberg, dansartist
Sven Lindberg Göte Holmberg, Birgits man, dansartist
Fransisca Lindberg Charlotta, Birgits och Götes femåriga dotter
Märta Dorff Connie C:son Burén, generalkonsulinna
Wiktor "Kulörten" Andersson Lager, teatervaktmästaren
Stig Olin Kalle Nilsson, konstnär, Sonjas älskare
Aurore Palmgren fru Blomqvist, Majs mor
Gösta Cederlund direktör Hjalmar Haller
Rudolf Wendbladh Otto, bankdirektör
Ingrid Envall gäst vid generalkonsulns bord på restaurangen
Gunnar Nielsen Holger, hennes man
- Ej krediterade:
Anna-Lisa Fröberg bankdirektörens fru
Marianne Nielsen sjuksköterska
Sven Arefeldt sjungande pianist
Maud Söderlund servitris
Felix Alvo restaurangvaktmästare
Liselotte Spitz dam hemma hos generalkonsuln
Eva Wikman Gusten Örjevalls andra fru (på teatern)
Liselotte Holmberg Charlotta som femtonåring (på teatern)
Agda Helin dam hemma hos generalkonsuln
Otto Adelby restauranggäst
Södra Teaterns balett varietéflickor

Bolag

Produktionsbolag Terrafilms Produktions AB
Distributör i Sverige (35 mm) AB Terrafilm 1949
Laboratorium AB Film-Labor

Handling

Skådespelaren, teaterdirektören och författaren Sture Anker har gjort tredubbelt fiasko. På sin teater har han just spelat i en egenhändigt författad pjäs om livets meningslöshet. Publiken har gäspat. Nu väntar han på recensionerna.

Sture är ensam på teatern, tror han, när en flicka ger sig till känna ur mörkret. Hon kommer från tredje raden, säger hon. Hon börjar berätta en historia om en ring, en som lär att livet alls inte är meningslöst:

Vilma Andersson, en gång dansös på Operan, har ett ungt artistpar inneboende. De unga är i ekonomiskt trångmål. De har t o m talat om att adoptera bort sin lilla dotter.

Vilma hjälper paret med 500 kronor. Pengarna får hon fram genom att sälja det käraste hon äger, en ring som hon i sin ungdom fick av en ung man av fin familj. Juvelerare Lilja ger henne den summa hon begär, sedan hon berättat varför hon säljer ringen, trots att han genast ser att den inte är äkta.

Försäkringsagent Gusten Öjevall bevittnar försäljningen och köper ringen av Lilja för 50 kronor. Han ger den till sin fru Sonja.

Sonja älskar en vän till familjen, konstnären Kalle. Han har fått ett stipendium och ska resa till Italien. Sonja bestämmer sig för att följa med. Hon skriver ett avskedsbrev till Gusten.

Kalle säger att han inte kan bekosta Sonjas resa. Då kommer hon att tänka på ringen. Hon rusar i väg för att sälja den. På vägen blir hon överkörd av en spårvagn.

På sjukhuset går Gusten i orolig väntan, när syster Maj kommer med budet om Sonjas död. För Maj läser Gusten upp ett brev som Sonja lämnat efter sig, ett brev översvämmande av kärleksbetygelser. Kalle har hunnit byta ut Sonjas avskedsbrev mot ett av hennes kärleksbrev till honom, innan Gusten fått tag på det.

Gusten ger syster Maj Sonjas ring som ett minne. Den är inte äkta, berättar han.

Maj lever tillsammans med Edvin Burelius. De är inte gifta. När han får syn på Majs nya ring, blir han upprörd. Hon har förstås fått den av den där äckliga typen på fyran, säger han. I morgon tar vi ut lysning, bestämmer han sedan.

Maj ger ringen till "den äckliga typen på fyran". Det är Sture Anker.

Sture är förälskad i varietéflickan Topsy. Hon får ringen men överger snart Sture. När de senare möts på en restaurang, är hon rikt gift. Hon ger honom ringen tillbaka. Den var inte ens äkta, säger hon.

Sture försöker dränka sin sorg i baren. När han ska betala, räcker pengarna knappt. Han lämnar ringen som dricks.

Restaurangchefen kommer med ringen till en av sina gäster och ber om sakkunnig värdering. Ett par kronor är den värd, upplyser gästen, Fredrik Antonsson, föreståndare för en av juvelerare Liljas butiker. Han är på restaurangen med sin fru, Dagmar.

Fredrik kallas till telefonen. Han kommer tillbaka till Dagmar och avslöjar att han förskingrat 100.000 kronor. Lilja har upptäckt saken och nu måste han gå hem till honom. Dagmar tröstar Fredrik.

Dagmar dras in i ett sällskap, som ska hem till generalkonsul C:son Burén för att spela roulett. Innan hon går, köper hon ringen av restaurangchefen för två kronor.

Fredrik får av Lilja veta att han måste betala tillbaka de förskingrade pengarna senast klockan tolv nästa dag. Annars blir det polisanmälan.

Hemma hos generalkonsuln lämnar Dagmar ringen till spelbanken och får 1.000 kronor att spela för. 900 försvinner snabbt. De sista 100 satsar hon på nummer sju. Sedan kallas hon till telefon. Det är Fredrik som har ringt upp.

Under samtalet kommer nummer sju upp tre gånger i rad. Dagmars 100 kronor förvandlas till mer än fyra och en halv miljon.

När Dagmar kommer hem med pengarna, sitter Fredrik och groggar med Sture Anker. De har mötts, när de båda förgäves försökte dränka sig.

Flickan från tredje raden har arbetat i hushållet hos generalkonsuln. Nu säger hon upp sig och ger sig av. När hon hunnit utanför huset, kommer ringen farande ut genom ett fönster och landar vid hennes fötter. Hon tar upp den.

Flickan från tredje raden avslutar sin berättelse. Hon ger Sture ringen och är strax försvunnen.

Det är tidig morgon. Vilma Andersson kommer till teatern som hon sålde för tio år sedan. Han ger ringen till henne.

Hon berättar att den då unge man, som en gång gav den till henne, ska komma på besök. Hon har legat sömnlös, eftersom hon inte längre hade ringen.

En sådan slump att herr Anker skulle vara på teatern på morgonen, säger hon.

Jag är inte säker på att det är en slump, säger han.

Censur

Censurnummer 75629
Datum 1949-08-24
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Kommentar Aktlängder: 565-520-530-510-220 = 2345 m - 86 minuter. Aktlängder: 565, 520, 530, 510, 220.


Tekniska fakta

Bildformat 1.37:1 (Normalbild)
Ljudsystem Optisk mono
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2345 meter
Längd i minuter 86 min
Akter 5 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

AT (A G B): "Hasse Ekman har tydligen inte fått någon ro inför ännu yngre kollegers framgångar i den gymnasist-demoniska genren. Han vill vara med och leka även på denna gård. Och så har han konstruerat en film som medvetet eller omedvetet måttar åt Sartre men träffar Ingmar Bergman. Men Hasse Ekman är inte besatt av någonting -- allra minst av några åsikter om Gud och Djävulen och Livet och Ödet och Slumpen och Valet och Människans Fria Vilja. Och därför har hans fabel kring dessa ting -- till vilken han knyckt varenda idé ur den sam- och forntida dramatiska och odramatiska litteraturen och inte ens föraktat det urgamla tricket med Deus ex machina -- blivit en ljus och vänlig, mycket charmfull och mycket rolig historia, trovärdig och otrolig på en gång, bitvis dystert hårdkokt och bitvis naivt troskyldig som en barnsaga.

Men just den där blandningen av och leken med olika stilinslag och litterära synsätt är mycket roande därför att det är så opretentiöst gjort. Jag skulle tro att detta är den tekniskt skickligaste filmprodukt Hasse Ekman åstadkommit."

DN (C B-n): "Det är nästan som om Hasse Ekman med denna film vågade gå i närkamp med Ingmar Bergman. Man kan göra det tankeexperimentet vad Ingmar Bergman skulle gjort av samma uppslag -- historien om en ring och dess öden på fingret hos en rad kvinnor -- vilka bittra äventyr dess bärerskor skulle råkat ur för, hur besk deras livsbrygd skulle ha smakat.

Men hos Hasse Ekman för ringen bara tur med sig; det går den väl som får ringen på sitt finger. Människor blir snälla som i sagorna. Dom får tur. Dom börjar le igen. Hasse Ekmans ring är en Aladdinsring. (-)

Det finns naturligtvis en risk för att så mycken vänlighet ska göra filmen alltför sötaktig. Men Hasse Ekman är alldeles för mycket artist för att falla för de riskerna. Han leker bort svårigheterna, han är kapriciös, han finner på små knep för att trolla bort sin egen hjärtnupenhet."

BLM (Georg Svensson): "Idén med att hålla ihop en serie filmnoveller kring ett föremål är långt ifrån ny på film och närmast går tankarna till Manhattan där en frack fick utgöra handlingens flygande matta. Hasse Ekman har tidigare, och med bättre resultat, gjort samma nummer kring ett hus på Östermalm. Det öververkliga inslaget i Flickan från tredje raden verkar också bekant och man identifierar utan svårighet den mystiska damen med den halvblinde tiggaren i Carnés Nattens portar. I den filmen förekom också ett surrealistiskt utnyttjat skrotupplag, det går hos Ekman igen i en bråte scenisk rekvisita som drar förbi kameran i en spöklik kavalkad utan annan uppgift än att skapa litet uhyggestämning. Man kan även anteckna lätta reminiscenser från Ingmar Bergmans Fängelse, där Ekman gjorde en av rollerna.

Filmens karaktär av saga befriar Ekman från alla krav på de olika episodernas sannolikhet. Han fabulerar friskt och med markant dragning till det groteska och slapstickbetonade. (-) Faran för Ekman är att han när han tror att han har skrattarna på sin sida blir så rolig att han går upp i falsetten och spräcker rösten. Han har mera takt när han spelar på de sentimentala strängarna. Hilda Borgströms underbart fårade ansikte kan han studera med varsamhet och rentav vördnad och i historien om artistparet som tror att de måste lämna bort sin lilla flicka, bryter han verkningsfullt det tårdrypande med det lustiga och näpna.

Jag skulle tro att Ekman själv inte riktigt var beredd på den framgång han fått genom Flickan från tredje raden. Den är lättvindigt och osjälvständigt hopkommen och de jämförelser till vilka den inbjuder utfaller inte till dess fördel. Detta kan kanske låta som onödigt hård kritik: varför slå ner på det talangfulla och låta så mycket talanglöst löpa? Jo, därför att Hasse Ekman är en av de få verkliga tillgångarna för svensk film som bara har det felet att han gärna gör det litet för lätt för sig. Det är naturligtvis på ett sätt idealiskt att vara egen skådespelare, regissör, manusförfattare och producent men risken är att man då också blir överseende mot sig själv i kvadrat."

Kommentar Svensk filmografi

Avsnitt ur Flickan från tredje raden ingår i kavalkadfilmen Dårskapens hus (redigering Hasse Ekman, 1951/20), som innehåller avsnitt ur 17 Hasse Ekman-filmer från 40-talet och som hade premiär 22.9.1951.

I samtida recensioner och artiklar omtalas Flickan från tredje raden ofta som en anti-Ingmar Bergman-film. Ekman kommenterar förhållandet i en intervju av Lars Malgefors i samband med en TV-visning av filmen (Röster i Radio-TV nr 35/1961):

"I dag har jag inget som helst behov av att göra någon anti-Bergman-film. (-)

Men min lilla komedi Flickan från tredje raden av år 1949 var på sätt och vis anti-Bergman. Inte så att jag tvivlade på hans engagemang och övertygelse. Men han framstod som 40-talisternas språkrör i svensk film. Min film ville vara en reaktion mot moderiktningen att tala om alltings meningslöshet. Jag ville satsa på optimism."

Inspelningen av filmen började i mitten av april 1949 och varade till slutet av maj.

Inspelning

1949-04 1949-05
Lijeholmsbadet Stockholm Sverige
Stockholm Sverige
Sandrewateljéerna Stockholm Sverige

Visningar

Sverigepremiär 1949-08-29 Astoria Stockholm Sverige 86 min
TV-visning 1961-11-09 Sverige 82 min
1989-06-20 TV3 Sverige 82 min
1996-12-28 SVT2 Sverige 82 min
2000-01-06 SVT1 Sverige 82 min
2003-07-15 SVT1 Sverige 82 min
2004-03-29 SVT1 Sverige 82 min
Urpremiär 1949-08-29 Astoria Stockholm Sverige 86 min
Dvd-release 2008-08-20 Sverige 82 min
TV-visning 2012-02-28 SVT1 Sverige
2015-04-06 SVT1 Sverige

Musikstycken

Originaltitel Denna ringen den skall vandra
Sångare barnkör


Originaltitel Baby
Kompositör Sven Arefeldt (1949)
Textförfattare Roland Eiworth (1949)
Sångare Sven Arefeldt (ej i bild)
Sven Arefeldt (repris - i bild)


Originaltitel Improvisation (Carlberg)
Kompositör Sten Carlberg (1949)
Instrumentalist Sten Carlberg (gitarr - ej i bild)


Originaltitel Sommarafton
Kompositör Sune Waldimir


Originaltitel Sjungom studentens lyckliga dag
Kompositör G***** (1851)
Textförfattare Herman Sätherberg
Sångare kör


Originaltitel There's a Tick in My Heart
Kompositör Sven Arefeldt (1949)
Textförfattare Roland Eiworth (1949)
Sångare Sven Arefeldt (ej i bild)


Ämnesord

Författare
Förskingring
Försäkringsagent
Generalkonsul
Juvelerare
Konstnär
Läkare
Restauranger
Ring
Sjuksköterska
Självmordsförsök
Skådespelare
Spel/roulett
Spårvagnsolycka
Stipendier
Stockholm
Städerskor
Teaterdirektör
Teatrar

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare.

Typ Kopia
Bredd 35 mm
Längd i meter 2363


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm
Längd i meter 2363


Typ Originalnegativ bild
Materialbas Nitrat
Bredd 35 mm


Typ Tonnegativ
Materialbas Nitrat
Bredd 35 mm


Typ Digitalt ljud
Bredd WAV


Typ Digitalt visningsmaterial
Bredd DCP


Typ Digitalt arkivmaterial
Bredd MAP


Typ Digitalt arkivmaterial
Bredd MAP


Typ Digitalt visningsmaterial
Bredd ProRes


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100


Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690


Storlek Mindre än 850 x 400


Bestånd Manuskript

Typ Inspelningsmanus
Manustitel Flickan från 3:dje raden. En berättelse för filmen av Hasse Ekman.
Omfång 124 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Flickan från tredje raden.
Omfång 34 s. Produktionsuppgifter (1 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Flickan från 3:dje raden. En berättelse för filmen av Hasse Ekman.
Språk Svenska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Album Nej


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?