Grundfakta

Media (54 st)

Originaltitel Svenske ryttaren
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Manus
Förlaga
Produktionsland
Produktionsbolag
Åldersgräns Barntillåten
Dialogspråk
Sverigepremiär 1949-09-26

Medverkande

Elisabeth Söderström
Agneta von Kreschwitz och Agneta Gyllencrona

Åke Söderblom
Stenius och Lergöken

Gunnel Broström
Svarta Lisa

Harry Ahlin
Saltza, greve

Magnus Kesster
förvaltare

Visa alla medverkande

Handling

Agneta Gyllencrona, ättling i rakt nedstigande led till Christian av Thornefeldt, är förälskad i Henrik Lettnoff, flykting från Baltikum. De ger sig av tillsammans från släktegendomen...

Visa hela handlingen

Press

DN (C B-n): "Skandia börjar sitt julfirande redan en vecka före advent med ungdomsfilmen Svenske Ryttaren -- en fartfylld, lite spexartad historia, som bör roa nationellt och romantiskt...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel

Filmteam

Regi
Manus
Produktionschef
Produktionsledare
Foto
Musik
Arkitekt
Klippning
Ljudtekniker
Regiassistent
Konstnärlig rådgivare
Inspelningsledare
Inspicient
B-foto
Stillbildsfoto
Musikarrangör
Orkesterledare
Kläder
Smink
B-ljud
Förtexter

Medverkande

Elisabeth Söderström Agneta von Kreschwitz och Agneta Gyllencrona
Carl-Henrik Fant Jacob
Åke Söderblom Stenius och Lergöken
Gunnel Broström Svarta Lisa
Harry Ahlin Saltza, greve
Magnus Kesster förvaltare
Sture Ericson Mickel
Barbro Nordin Margareta
Tommy Blomquist Karl
Ingemar Pallin Christian af Thornefeldt och Henrik Lettnoff
Gull Natorp grevinnan Gyllencrona
Tor Borong ryttmästare
Robert Peiper krögare
Wiktor "Kulörten" Andersson munskänk
Olle Ek betjänt
Anna-Stina Wåglund Kerstin
Gösta Qvist rövare
Uno Larsson rövare
Hans Werder dragonöverste
Gabriel Rosén dragon
Vincent Jonasson kusk

Bolag

Produktionsbolag AB Kungsfilm
Distributör i Sverige (35 mm) AB Fribergs Filmbyrå 195-
AB Kungsfilm 1949
Laboratorium AB Svensk Filmindustris filmlaboratorium

Handling

Agneta Gyllencrona, ättling i rakt nedstigande led till Christian av Thornefeldt, är förälskad i Henrik Lettnoff, flykting från Baltikum. De ger sig av tillsammans från släktegendomen Thorneborg, eftersom hennes mamma, grevinnan, vill skilja dem åt.

Grevinnan söker uppriven stöd och råd hos doktor Stenius, Henriks beskyddare. Stenius berättar en historia, som börjar redan på 1600-talet:

Efter Karl XI:s reduktion lämnade Christian av Thornefeldts far Sverige, utarmad och förbittrad. Först två generationer senare återvände Thornefeldtarna till Sverige.

Det är en kväll i början av 1700-talet i Sachsen. Fänrik Christian av Thornefeldt har deserterat från kurfurstens dragoner, när han kommer i kontakt med en annan svensk, den fredlöse Jacob -- svenske ryttaren. Denne lovar att för Christians räkning ta kontakt med greve von Kreschwitz på godset Kleinroop. Christian och grevens dotter är trolovade genom överenskommelse mellan föräldrarna, men de har inte setts sedan de var bara några år gamla. För identifikationen får Jacob med sig en ring, en gåva till Christians farfar från Gustaf II Adolf efter slaget vid Breitenfeld.

På Kleinroop får Jacob veta att greven är död. att egendomen är svårt skuldsatt med greve Saltza som fordringsägare och att Saltza är ute efter att också göra Agneta till sin egendom. Redan på avstånd gör Agneta ett oerhört intryck på Jacob.

Jacob återvänder. Men innan han hunnit fram till Christian, blir han vittne till hur denne övermannas av kurfurstens dragoner och förs bort för att hängas.

Jacob slår sig samman med rövardrottningen Svarta Lisa och tillsammans med ett gäng laglösa gör de tillvaron osäker för alla rika. Till sist lyckas de plundra också greve Saltzas välfyllda skattkammare, och sedan bytet fördelats, försvinner Jacob tillsammans med en förtrogen, Lergöken kallad. De beger sig till Klein!roop, där Jacob utger sig för att vara Christian.

Jacob (i fortsättningen kallad Christian) och Agneta gifter sig. Vid bröllopsmiddagen kommer greve Saltza och vill ha sina skulder reglerade. Christian betalar.

Sju år förflyter. Christian har gjort Kleinroop till en blomstrande egendom, och han och Agneta har en älskad son, Karl.

En dag söker en kvinna, Margareta, upp Christian. Ni är inte Christian säger hon, när hon får se honom. Hon har en son med Christian. Han säger att fadern måste vara hans kusin och lovar att svara för hennes och barnets försörjning, om hon håller tyst med dess härkomst. Hon accepterar.

Kort därefter får Christian klart för sig att Svarta Lisa är hans identitet på spåren och att hon är ute efter hämnd. Han förfalskar en skriftlig order från Karl XII: Han ska ansluta sig till den svenska hären i Ryssland.

Han tar farväl av Agneta och Karl och ger sig av. Det dröjer inte länge förrän han står öga mot öga med Svarta Lisa. De överraskas dock av dragoner, vilket innebär slutet för dem båda.

Innan Christian dör, ger han Lergöken ringen, gåvan från Gustaf II Adolf. Den ska Margaretas son ha. Och Agneta ska underrättas om att han dog i strid vid kungens sida.

Margareta hette Lettnoff. Hon gifte sig med min anfader, Lergöken, slutar Stenius sin berättelse.

Henrik, som just kommit in, visar upp Gustaf II Adolfs ring.

Agneta ansluter sig till de övriga och vänder sig till grevinnan:

Nu återstår bara din välsignelse, mamma. (Bearbetning av manus, reklammaterial och recensioner.)

Censur / granskning

Censurnummer 75718
Datum 1949-09-09
Åldersgräns Barntillåten
Originallängd 2435 meter
Kommentar Speltidf: 89 minuter. Aktlängder: 0, 0, 0, 0, 0.


Tekniska fakta

Bildformat 1.37:1
Ljudsystem AGA-Baltic
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2435 meter
Längd i minuter 89 min
Akter 5 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

DN (C B-n): "Skandia börjar sitt julfirande redan en vecka före advent med ungdomsfilmen Svenske Ryttaren -- en fartfylld, lite spexartad historia, som bör roa nationellt och romantiskt sinnade svenska ungdomar i åldern 12--15 år. (-)

Man måste ha ett absolut oförfalskat barnasinne, gärna vara alldeles pueril, för att uppskatta dessa äventyrligheter, som stundom kryddas med sådant enkelt svenskt filmskoj åt vilket svensk publik jublar: om någon släpper loss en bikupa bland hästar, om någon (gärna Åke Söderblom) i 1700-talskostym berättar ur Svenskt Skämtlynne, om någon säger ordet 'skit'."

MT (Nils Beyer): "Det är våra gamla vänner Adolf Schütz och Paul Baudisch, som kokat ihop denna soppa. Så har tydligen Gustaf Edgren hittat deras opus och försökt sätta fason på det. Det är obegripligt att han, den en gång aktuellaste av våra filmregissörer, kunnat finna något av intresse i denna uråldriga historia . . . (-)

Min tro är, att Gustaf Edgren i en stund av manuskriptnöd överskattat ämnets möjligheter. Under arbetets gång har han gripits av förfäran och försökt skämta med det. Resultatet har blivit en högst besynnerlig stilblandning eller rättare sagt frånvaro av stil. Däremot var det vackra landskapsbilder av Åke Dahlquist, det skall ingen kunna förneka."

AT (A G B): "Idén att filma historien om den svenske ryttaren som förvandlade sig från tjuv till greve och levde kräseliga i sju år med Rakel på ett baltiskt gods i början på 1700-talet är i och för sig inte dålig. Men verket lämpar sig knappast för Gustaf Edgrens kraftiga och tungt jordbundna handlag. (-)

Det är klent beställt med leklusten och påhittigheten och det goda spexhumöret. Man sitter mestadels och tänker på vad detta skulle kunnat bli för en befängd historia om den berättats med leende läppar och en demonisk glimt i ögonvrån."

Kommentar Svensk filmografi

Inspelningen av Svenske ryttaren påbörjades 3.5.1949 och avslutades 29.6.1949.

Romanen "Der schwedische Reiter" av österrikaren Leo Perutz (1884--1959) utkom 1936. Samma år förelåg också en svensk översättning med titeln "Svenske ryttaren".

Förlaga

Originaltitel Der schwedische Reiter (Roman)
Författare Leo Perutz


Inspelning

1949-05-03 1949-06-29
Filmstaden Råsunda Sverige (ateljé)
Uppsala Sverige
Strömsbergs gård Tierp Sverige
Wallstanäs Sigtuna Sverige
Viks slott, Ballingsta Uppsala Sverige
Kista gård, Kista Stockholm Sverige
Nynäshamn Sverige
Ösmo Sverige
Torekov Sverige

Visningar

Stockholmspremiär 1949-11-21 Skandia Stockholm Sverige 89 min
Sverigepremiär 1949-09-26 Röda Kvarn Linköping Sverige 89 min
Urpremiär 1949-09-26 Röda Kvarn Linköping Sverige 89 min
Sverigepremiär 1949-09-26 Odéon Norrköping Sverige 89 min
Urpremiär 1949-09-26 Odéon Norrköping Sverige 89 min
Sverigepremiär 1949-09-26 Röda Kvarn Örebro Sverige 89 min
Urpremiär 1949-09-26 Röda Kvarn Örebro Sverige 89 min

Musikstycken

Originaltitel Fra Diavolo, ou L'hôtellerie de Terracine
Kompositör Daniel François Ésprit Auber (1830)
Textförfattare Eugène Scribe (1830)
Bernhard Crusell (svensk text 1833)
Germain Delavigne (1830)


Originaltitel Der Freischütz
Kompositör Carl Maria von Weber (1821)
Textförfattare Friedrich Kind (1821)


Originaltitel Oberon
Kompositör Carl Maria von Weber (1826)
Textförfattare James Robinson Planché (1826)


Originaltitel Der Wildschütz
Kompositör Albert Lortzing (1842)
Textförfattare Albert Lortzing (1842)


Originaltitel Guillaume Tell. Uvertyr
Kompositör Gioachino Rossini (1829)


Ämnesord

Bröllop
Desertering
Dragon
Dödsskjutning
Fänrik
Gods
Greve
Laglösa
Plundring
Rövare
Sachsen
Skulder
Skåne
Torekov
Trolovning
Tyskland
Uppsala
Wallstanäs
Ösmo

Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100


Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100


Storlek Mindre än 850 x 400


Bestånd Manuskript

Typ Inspelningsmanus
Manustitel Svenske ryttaren. Efter Leo Perutz' roman av Schütz-Bandisch och Gustav Edgren.
Omfång 136 s. Rollista (1 s.) ingår.
Språk Svenska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Album Ja


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Hitta filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?