Två trappor över gården (1950)

Media (114 st)

Läs mer om denna film i vår artikel "Ungdom på glid"

Originaltitel	Två trappor över gården
Svensk premiärtitel	Två trappor över gården
Distributionstitel	Insel der Sehnsucht (Västtyskland) Les parias (Frankrike) Två trappor över gården (Norge)

Regi	Gösta Werner
Manus	Nils Idström
Producent	Inge Ivarson
Produktionsledare	Nils Idström
Foto	Sten Dahlgren
Musik	Willi Mattes (som Charles Wildman) (originalmusik)
Arkitekt	Nils Svenwall
Klippning	Lennart Wallén
Ljudtekniker	Per-Olof Pettersson (som P.O. Pettersson)
Regiassistent	Torgny Anderberg
Scripta	Clary Börjesson
Scenario	Ivar Ahlstedt
Inspicient	Lars-Owe Carlberg
B-foto	Bengt Dalunde Bengt Järnmark Sören Gauffin
Musikarrangör	Willi Mattes (som Charles Wildman)
Smink	Börje Lundh Sture Höglund Britt Jansson
B-ljud	Aaby Wedin

Gertrud Fridh	Inga Larsson
Bengt Eklund	Bengt Hallberg, konstnär
Irma Christenson	Tessan, prostituerad, Ingas faster
Sif Ruud	Syster Gunhild, skyddshemsföreståndarinna
Elof Ahrle	Konrad, nattvakt
Åke Fridell	portvakt
Björn Berglund	Ingas far
Ilse-Nore Tromm	Ingas mor
Stig Järrel	konstsamlare
Lisskulla Jobs	diakonissa
Ann Bornholm	Inga som barn
Ingrid Lothigius	''Ugglan'', skyddshemsledarinna
Else Fisher	Anita
Ella Lindblom	Siv
Barbro Nordin	Greta
Gunnel Asplind	Annemarie
Brita Billsten	Bojan
Åke Claesson	överläkare på mentalsjukhus
Sven Lindberg	underläkare på mentalsjukhus
Magnus Kesster	förhörsledare hos polisen
Gunnar Sjöberg	präst
Sven-Eric Gamble	Gunnar, våldtäktsyngling
Göthe Grefbo	löjtnant i Frälsningsarmén
Karin Miller	Olsson, kadett i Frälsningsarmén
Sylva Åkesson	portvaktens fru
Jan Svensson	Jan, portvaktens son
Arne Lindblad	gatuförsäljare
Carl Deurell	gubbe i källare
Wiktor "Kulörten" Andersson	Johan, Konrads kompis
Julia Cæsar	Julia, hyresgäst i Larssons fastighet
Meg Werner	Solveig, Ingas lekkamrat
Torsten Lilliecrona	flyttkarl
Birger Åsander	flyttkarl
Lars Ekborg	bebop-dansare
Marianne Schüler	bebop-dansare
Georg Skarstedt	ölbuse
Tom Walter	Tjocken
Nils Hallberg	Knarren
Ruth Weijden	kocka på båt
Hans Sundberg	eldare
Kerstin Wibom	flicka hos Tessan
Doris Söderström	främmande kvinna hos Larsson
Hans Bjerkeling	gäst hos Tessan
Yngwe Nyquist	elegant herre
Stig Malmroos	kriminalare
Birger Sahlberg	en man
Millan Olsson	en kvinna
Rune Stylander	polis
Carl-Olof Alm	polis
Gretchen Eriksson	syster Thea
Solveig Hedengran	Solveigs mor
Marianne Nielsen	en kvinna i Larssons fastighet
Sif Westerberg	frälsningssoldat
Börje Blomberg	frälsningssoldat
Anne Westerlund	frälsningssoldat
Mona Dan-Bergman	frälsningssoldat
K.G. Wallén	polis
Tore Eklund	polis
Carl Andersson	kriminalare
Lennart Skärberg	kriminalare
Bo Wärff	kille
Roland Siwerth	kille
Hartwig Lindsjö	ölgubbe
Harriet Andersson	flicka på skyddshem
Maj-Britt Kjellman	flicka på skyddshem
Annalisa Wenström	flicka på skyddshem
Britt Qvint	flicka på skyddshem
Marianne Anderberg	flicka på skyddshem
Ruth Marcuse	flicka på skyddshem
Britt Tjernell	flicka på skyddshem
Sylvia Blomdahl	flicka på skyddshem
Ulla Britt Eriksson	flicka på skyddshem
Kerstin Andersson	flicka på skyddshem
Solveig Isaksson	flicka på skyddshem
Ulrik Stålbrand	gäst hos Tessan
Gösta Säfbom	pianist hos Tessan

Produktionsbolag	AB Kungsfilm
Distributör i Sverige (35 mm)	AB Kungsfilm	1950
Laboratorium	AB Svensk Filmindustris filmlaboratorium

Den rotlöse, missanpassade konstnären Bengt Hallberg rymmer från ett mentalsjukhus, vars överläkare anser honom vara ett hopplöst fall och farlig för sin omgivning. Bengt söker upp Inga Larsson, den enda människa som betyder något för honom. Hon älskar honom och vill att de skall lämna stan och slå sig ned tillsammans på en liten ö i skärgården. Rädd att Bengt skulle överge henne om han fick reda på hennes förflutna genom andra anförtror hon honom sin trista barndom och uppväxttid.

Hon är född i en hyreskasern "två trappor över gården" och har lekt på grå cement bland hängande tvätt och soptunnor. Fadern är arbetsovillig, en samtidigt hård och undfallande typ. Modern arbetar för familjens uppehälle; då hon är borta från hemmet bedrar mannen henne. Ingas sexualitet kopplas tidigt till skräckupplevelser; som barn utsätts hon för närmanden av en ful gubbe och i puberteten blir hon våldtagen på tvättvinden av en grabb i kvarteret.

Drömmar om skönhet, lyx och äventyr förs in i hennes liv av Faster Tessan. Tessans tillgångar härrör i själva verket från prostitution. Det dröjer inte länge förrän hon övertalar Inga att skaffa sig inkomster på samma slags verksamhet. Nu upptäcker samhället Inga. Sedan fadern skrivit på de nödvändiga papperen förs hon till ett skyddshem.

Skyddshemsmiljön präglas av en auktoritär disciplin, religiöst hyckleri och brist på verkligt intresse för flickornas känsloproblem. De längtar bara till friheten utanför. Föreståndarinnan Gunhild synes dock hysa ett personligt intresse för Inga; hon ger henne gåvor och säger sig vilja hjälpa henne.

Efter skyddshemsvistelsen återupptar Inga prostitutionen, blir nedgången och sjuk. Moderns död driver henne mot tanken på självmord men vid den tidpunkten träffar hon Bengt. Han ger henne nytt livsmod.

Till sin planerade flykt behöver de pengar; Bengt som är efterspanad, måste ha nya kläder. Inga åtar sig förberedelserna och gömmer Bengt i en källare, använd som lagerlokal av den färghandel där Inga arbetar. Han upptäcks av portvaktens pojke men lyckas komma på god fot med honom. Pojken får veta att Bengt är "detektiv" och lovar att inte avslöja honom.

Inga beger sig till Tessan för att låna pengar men blir uppehållen av hennes gäster. Tessan menar att pengar måste man göra sig förtjänt av och vägrar låna Inga några.

Oroad över att Inga inte kommer tillbaka ger sig Bengt ut på stan för att själv skaffa pengar; han pressar av en konsthandlare, som haft hans tavlor till försäljning, några hundralappar. Vid återkomsten till gömstället överraskas han av portvakten, beväpnad med pistol. Denne har på ett brutalt sätt tvingat sonen att avslöja främlingen i husets källare. Under slagsmål med portvakten kommer Bengt över vapnet och skjuter ned sin motståndare. Skottet visar sig senare endast ha åstadkommit ett ytligt sår.

Polisen är nu Bengt i hälarna; ett av deras skott skadar honom i axeln. Per telefon kommer han överens med Inga om en ny mötesplats. De skall träffas i hennes fars tillfälligt tomma lägenhet. Av en slump har Inga stött ihop med skyddshemsföreståndarinnan, anförtrott henne sin belägenhet och fått pengar av henne. Kort därpå grips Inga av polisen och förhörs om Bengt.

För att undgå upptäckt gömmer sig Bengt på ett lastflak och transporteras till ett taggtrådsinhägnat beredskapslager för trafikskyltar utanför stan. I en barack stöter han på nattvakten som försöker lugna ned honom. Bengt är desperat och viftar hotfullt med sitt vapen, men nattvakten låter sig inte skrämmas. Sedan han förbundit Bengt visar han honom vägen ut.

Återvänd till stan tar sig Bengt in i Larssons lägenhet och lägger sig där att vänta. Han plågas av ångest och gör ett halvhjärtat försök att kontakta sjukhuset. Så småningom sjunker han i dvala, hemsökt av mardrömmar.

Inga har släppts av polisen och lyckats skaka av sig de skuggande detektiverna. Men till mötet med Bengt kommer hon för sent. Från fönstret i lägenheten har han sett två poliser närma sig över gården och i känslan av att vara kringränd och hjälplöst utlämnad skjutit sig.

Censurnummer	76497
Datum	1950-01-20
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2700 meter
Kommentar	Aktindelning: 505-565-610-495-525 = 2700 m - 99 minuter. Aktlängder: 505, 565, 610, 495, 525.

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	AGA-Baltic
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2700 meter
Längd i minuter	99 min
Akter	5 rullar
Dialogspråk	Franska

Pressreaktion Svensk filmografi

Stockholmspressen syntes enig i sin uppfattning att fotografen Sten Dahlgren gjort ett mästerligt arbete och Gertrud Fridh i den ledande kvinnliga rollen visat upp ett känsligt och levande ansikte. I andra delar rådde oenighet.

Några kritiker tog till grova ord och stämplade filmen som ett kapitalt misslyckande (MT), grov spekulation från författarens sida (AB) och byggd på "ett pekoral av ännu mera besvärande karaktär än Sånt händer inte här" (1950). Det sista omdömet formulerade Harry Schein i BLM.

Såväl Schein som signaturen Filmson i AB menade dock att filmen hade sitt intresse; den avslöjade "regissörens artistiska bildsinne, hans visuella begåvning", skrev Schein, och Filmson, som höll produkten för en "pyttipanna à la Bergman", slutade med följande ord: "Först och sist är det dock de Stockholmska bakgårdsinteriörerna och stämningsbilderna i allmänhet, sedda genom ett temperament som värmts av tysk och fransk film, som gör att filmen trots allt är sevärd."

De bergmanska inslag man eventuellt kunde skönja i filmen störde inte signaturen Jerome i DN: "I någon mån förefaller Werner och manuskriptförfattarna (-) vara påverkade av den Ingmar Bergmanska synen på livet som ett fängelsehelvete. Men trots en hel del melodramatiska ingredienser (Åke Fridells stövelbetonade portvakt t ex) berättas här mjukare och mera dämpat. Werner engagerar sig inte med samma frenesi som Bergman i det djävliga i detta livet. När filmen är slut kommer man först och främst ihåg renheten och poesin kring Ingas gestalt, detta i all synnerhet som Gertrud Fridh förkroppligar henne mjukt och levande och med en finess som får även nog så banala repliker att verka naturliga och äkta. Att det - lyckligtvis - aldrig blir fråga om någon sentimentalt tecknad bakgårdsmadonna är både skådespelarnas och regissörens förtjänst. Även Bengt Eklund är i det stora hela utmärkt i Bengts roll; de desperata momenten lyckas dock skådespelaren inte alltid få fason på."

Robin Hood (StT) tyckte däremot att filmen hopade "lidande, elände och rusk" på den arme biobesökarens huvud och gav sig utrymme att specificera denna åsikt med en särskild förteckning: "Två trappor över gården innehåller: 1 sinnessjuk, 1 kvinnl f d skyddshemspatient, 1 sadistisk portvakt, 1 våldtäktsyngling, 1 gatnymf, 1 skyddshemsdirektris med lesbisk atmosfär o s v." För övrigt var kritikerns huvudinvändning mot filmen att han inte fick något fast grepp på rollkaraktärerna och utpekade manusförfattarna som ansvariga: "Huvudfelet måste ligga i manuskriptet, som angriper ett dramatiskt, vackert och poetiskt ämne -- två ensamma, utstötta människors grymma kärlekstragedi -- men inte förmår tränga tillräckligt djupt och bygga upp tillräckligt fast och klart. Och för mycket kopierar tidigare filmer."

Mest imponerad var A Gunnar Bergman i AT, som hade följande att säga om verkets upphovsmän: "Tillsammans har de skapat en film som lever och griper, som är realistisk på samma gång som den vittnar om fantasikraft (-). Och där finns en välgörande och frisk fränhet i skildringen - särskilt den från skyddshemmet för flickor. Man väjer inte heller för ganska kraftig satir över diverse välmenta men verkningslösa räddningsförsök från anstaltsprästens eller frälsningsarméns sida. (-) En filmiskt tänkt och filmiskt skapad berättelse om unga människors ensamhet, längtan och strävan. En skildring där den sociala sidan av saken får sitt och den mänskligt psykologiska sitt, ingen ensidighet och ingen blindhet för någondera."

Kommentar Svensk filmografi

Författaren Nils Idström (1900-1966) utgav under pseudonymen Karsten Wimmermark åren 1945-1955 ett halvt dussin romaner, företrädesvis skildrande subkulturen i urban miljö, eller som Aftonbladets recensent uttryckte saken: "känd som exploatör av storstadens kloakavfall".

"Två trappor över gården" publicerades 1949 på Karl B. Svenssons förlag i Stockholm. Två andra böcker av Wimmermark användes som underlag för filmer. "Birger Jarlsgatan" (1948) manusbearbetades av Mårten Edlund och inspelades av Gösta Werner. I distribution fick den titeln Gatan (1949). I fallet Farlig kurva (1952), regisserad av Egil Holmsen, behöll filmen bokens titel.

Inspelningsstart för Två trappor över gården skedde i början av augusti 1949 och arbetet pågick till första veckan i november. Skyddshemsavsnittets exteriörer togs vid det gamla bruket Strömsberg c:a en mil norr om Tierp i Uppland. Trista bakgårdar hittade regissören bl.a. på Karlbergsvägen 83, Döbelnsgatan 38, Rehnsgatan 14 och Markvardsgatan 5 i Stockholm.

1950-01-21 hade Kungsfilm anordnat en smygpremiär på Skandiabiografen i Uppsala. Efter föreställningen fick publiken svara på vissa frågor som ställts i ett utdelat formulär. Enligt Werner kan smärre ändringar av filmen ha skett till följd av opinionsundersökningen men någon omcensurering ägde i varje fall ej rum.

I Tyskland ändrades filmen genom omklippning så att den fick ett positivt slut. Detta lät sig så mycket lättare genomföras som den samtidigt försetts med tyskt tal. Premiären ägde rum i Hamburg 1952-02-28 under titeln Insel der Sehnsucht. Följande år kom filmen till Frankrike och kallades där Les parias. Märkligt nog fick den med bibehållen originaltitel premiär i Norge 1950-04-10, alltså före Stockholmspremiären.

[Två trappor över gården var under många år helt försvunnen. År 2010 återfanns emellertid en franskdubbad 16mm-kopia av filmen. Denna finns numera bevarad på Filmarkivet vid Svenska Filminstitutet.]

(Kommentaren redigerad 2013-06-14)

Originaltitel	Två trappor över gården (Roman)
Författare	Karsten Wimmermark

				1949-08	1949-11
Filmstaden	Råsunda	Sverige	(ateljé)
Karlbergsvägen 83	Stockholm	Sverige
Döbelnsgatan 38	Stockholm	Sverige
Rehnsgatan 14	Stockholm	Sverige
Markvardsgatan 5	Stockholm	Sverige
	Vaxholm	Sverige
Strömsbergs bruk	Tierp, Uppland	Sverige
Venngarns slottskapell	Sigtuna	Sverige

Annan visning	1950-01-21		Uppsala	Sverige	99 min	(Smygpremiär)
Sverigepremiär	1950-02-06	Metropol	Gävle	Sverige	99 min
	1950-02-06	Röda Kvarn	Uppsala	Sverige	99 min
	1950-02-06	Röda Kvarn	Örebro	Sverige	99 min
Annan visning	1950-04-10			Norge	99 min	(Norsk biografpremiär)
Stockholmspremiär	1950-11-08	Skandia	Stockholm	Sverige	99 min
Annan visning	1952-02-28		Hamburg	Västtyskland		(Omklippt version)

Originaltitel	Elegi
Kompositör	Charles Wildman

Originaltitel	Conflict
Kompositör	Ludo Philipp

Originaltitel	Prunella
Kompositör	Leslie Bridgewater

Originaltitel	Var barmhärtig
Kompositör	Nikolaj Romanovič Bakalejnikov
Textförfattare	Algot Sandberg	(svensk text)
	Nikolaj Romanovič Bakalejnikov	(rysk text 1908)

Originaltitel	Spectre
Kompositör	Joseph Engleman

Originaltitel	Guldgrävarsången
Textförfattare	Fredrik Bloom

Originaltitel	Impending Doom
Kompositör	Hans May

Bakgård

Frälsningsarmén

Främlingskap

Ful gubbe

Föräldrar och barn

Homosexualitet/kvinnlig

Konsthandlare

Konstnär

Mardröm

Nattvakter

Portvakter

Prostitution

Präst

Psykopat

Självmord

Skyddshem

Skyddshemsföreståndarinna

Social missanpassning

Socialvård

Strömbergs bruk

Symbolism

Ungdomsbrottslighet

Vaxholm

Venngarns slottskapell

Våldtäkter

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	16 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	TVÅ TRAPPOR ÖVER GÅRDEN
Tryckeri	J. Olsén litogr.anst.
Affischdesign	G. F. Bodin

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	TVÅ TRAPPOR ÖVER GÅRDEN
Tryckeri	Zetterlund & Thelanders boktryckeri AB

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	TVÅ TRAPPOR ÖVER GÅRDEN
Tryckeri	Borås kliché & litografiska AB

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	Gertrud Fridh TVÅ TRAPPOR ÖVER GÅRDEN
Tryckeri	Borås kliché & litografiska AB

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Två trappor över gården. Filmbearbetning: Nils Idström. Scenario: Ivar Ahlstedt.
Omfång	238 s. Roll- och miljölista över separata ljudupptagningar m.m. (30 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Två trappor över gården.
Omfång	238 s. + 13 s. tillägg, löst manus. roll- och miljölista och lista över separata ljlud m.m. ingår.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Två trappor över gården. Scenario efter Karsten Wimmermarks bok med samma namn. Av Nils Idtröm och Ivar Ahlstedt.
Omfång	157 s.
Språk	Svenska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Bakombild papper	8
Album	Ja

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Färgtyp	Svartvit
Hastighet	24
Längd i minuter	82 min
Dialogspråk	Svenska

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	WAV

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	WAV

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	H264

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	H264

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	WAV