Grundfakta

Media (1 st)

Originaltitel Fröken Julie
Filmtyp Långfilm
Regi
Manus
Förlaga
Produktionsland
Produktionsbolag
Utmärkelser
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1951-07-30

Medverkande

Anita Björk
fröken Julie

Ulf Palme
Jean, betjänt

Märta Dorff
Kristin, kokerska, Jeans väninna

Lissi Alandh
Berta, grevinna, Julies mor

Anders Henrikson
greve Carl, Julies far

Inga Gill
Viola

Visa alla medverkande

Handling

På ett grevligt gods firas midsommarafton. Tjänstefolk och statare roar sig med logdans till dragspel och fiol. I skydd av skymningen älskar man under bar himmel eller i stallhöet. Greven...

Visa hela handlingen

Press

Fröken Julie visades i Stockholm efter Cannesfestivalen och en månad efter urpremiären i Paris 28 juni. Fransk kritik rymde ideologiska synpunkter på pjäsens och filmens...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel

Filmteam

Regi
Manus
Produktionschef
Foto
Musik
Arkitekt
Klippning
Ljudtekniker
Regiassistent
Scripta
Inspelningsledare
B-foto
Elektriker
Passare
Musikarrangör
Orkesterledare
Smink
B-ljud
Mixning
Förtexter

Medverkande

Anita Björk fröken Julie
Ulf Palme Jean, betjänt
Märta Dorff Kristin, kokerska, Jeans väninna
Lissi Alandh Berta, grevinna, Julies mor
Anders Henrikson greve Carl, Julies far
Inga Gill Viola
Åke Fridell Robert, tegelfabrikant
Kurt-Olof Sundström kronofogden, Julies fästman
Max von Sydow stalldräng
Margaretha Krook guvernanten
Åke Claesson läkare
Inger Norberg Julie som barn
Jan Hagerman Jean som barn
- Ej krediterade:
Sture Ericson Jeans far
Svea Holst Jeans mor
Signe Lundberg-Settergren piga
Helga Brofeldt åoga
John Hilke prästen
Gösta Qvist grevens vän/granne
Gregor Dahlman dräng
Torgny Anderberg förvaltare
Eric Laurent länsman
Martin Ljung skogvaktare, Julies danskavaljer
John Norrman Julies danskavaljer
Marianne Karlbeck barnjungfru
Carl Andersson Jean, betjänt
Frithiof Bjärne kyrkstöten
Hartwig Fock kyrkbesökare som slumrar till
Eric von Gegerfelt grevens vän/granne
Sven Arvor grevens vän/granne
Per-Axel Arosenius grevens vän/granne
Holger Kax grevens vän/granne
Georg Fernquist grevens vän/granne
Curt Broberg dräng i midsommardansen (i köket)
Birger Lensander man på logdansen
Wilma Malmlöf viskande kvinna på logdansen
Kerstin Moheden grevens vän/granne
Sonja Rolén grevens vän/granne
- Ej identifierade:
Ingrid Björk piga
Maud Walter piga
Olle Ståhl betjänt
Åke Björling soldat
Bengt Sundmark dräng
Olle Ekbladh dräng
Erik Forslund kusk
Karin Miller ung kvinna
Agda Helin kvinna (ej barnmorskan!)
Barbro Larsson flicka i midsommardansen
Marie-Louise Hultman flicka i midsommardansen
Monica Lindman flicka i midsommardansen
Lillemor Levin flicka i midsommardansen
Gertrud Lilienberg flicka i midsommardansen
Jane von Knorring flicka i midsommardansen
Else-Marie Brandt flicka i midsommardansen
Elsie Ellingsson flicka i midsommardansen
Barbro Karlsson flicka i midsommardansen
Vanja Ericsson flicka i midsommardansen
Kerstin Attling flicka i midsommardansen
Margit Jansson flicka i midsommardansen
Gertrud Nihhéjew flicka i midsommardansen
Maj Skoog flicka i midsommardansen
Lars Nordberg pojke i midsommardansen
Ulf Qvarsebo pojke i midsommardansen
Sven-Olof Bern pojke i midsommardansen
Åke Lindström pojke i midsommardansen
Svante Odqvist pojke i midsommardansen
Sven Sjönell pojke i midsommardansen
Evald Osterman pojke i midsommardansen
Fred Heyman pojke i midsommardansen
Oskar Prim pojke i midsommardansen
Yngve Persson pojke i midsommardansen
Nils Söderlund pojke i midsommardansen
Åke Sucksdorff pojke i midsommardansen
Carl Skeppstedt pojke i midsommardansen
Gösta Lycke äldre man
Gunnar Swahn man
Curt Pettersson man
Gösta Forsell man
Axel Bergmark man
Bibi Andersson flicka i midsommardansen

Bolag

Produktionsbolag AB Sandrew-Produktion
Distributör i Sverige (35 mm) AB Sandrew-Bauman Film 1951
Distributör i Sverige (digital) Stiftelsen Svenska Filminstitutet 2015
Distributör i Sverige (DVD) Sandrew Metronome Distribution Sverige AB 2008
Laboratorium AB Film-Labor

Handling

På ett grevligt gods firas midsommarafton. Tjänstefolk och statare roar sig med logdans till dragspel och fiol. I skydd av skymningen älskar man under bar himmel eller i stallhöet. Greven har åkt till en granngård; hans vackra dotter Fröken Julie är ensam kvar, övergiven av sin fästman sedan hon bokstavligen behandlat honom som en hund. De folkliga fröjderna lockar Julie till logen där hon deltar i dansen. Bland de kavaljerer hon bjuder upp är grevens betjänt Jean, men han visar sig otillgänglig, och hon lämnar honom till allas åtlöje.

Jean går till slottsköket för att träffa kokerskan Kristin. Fast de inte är förlovade lever de tillsammans som ett par. Fröken Julie kommer efter och inleder i Kristins närvaro en utmanande flirt med Jean. Kokerskan tar den inte på allvar; hon är trött efter dagens arbete och går snart till sängs.

Ensam med Jean bedriver Julie ett allt mer raffinerat spel med betjäntens känslor och får honom till sist att bekänna att han sedan barndomen drömt om att klättra upp till hennes nivå och erövra henne.

En gång, berättar han, skulle modern rensa i slottsträdgården och Jean fick följa med. Han bländades av en underskön paviljong i parken och trädde in i den. Då Julies guvernant närmar sig inser han att paviljongen är det grevliga uthuset och att det bara finns en väg att fly: genom tömningsluckan. Nedsmutsad och stinkande träffar han ett ögonblick Julie innan han jagas bort av gårdsfolket. Fadern ger honom stryk med svångremmen i allas åsyn.

Midnatt närmar sig. Julie ber Jean ta ut henne i båt på slottskanalen. Ryktet om deras samvaro har börjat sprida sig och ett uppbåd söker dem. Paret gömmer sig i Jeans kammare. Julie ger sig åt sin kavaljer, därmed fullbordande sin dröm om att falla.

I gryningen drabbar dem ruelsen över det inträffade. Jean menar att de måste fly. Hans plan är att de skall sätta upp ett hotell i Schweiz tillsammans. Hon skall bli husets härskarinna, han skall salta notorna. Det krassa kalkylerandet stöter bort Julie som vill se bevis på hans kärlek. För henne är dessutom deras brist på kapital ett avgörande praktiskt hinder.

De beger sig upp i slottet, där Julie börjar dricka. De upptäcker sin klassbundenhet och kränker varandra med ord; klyftan mellan dem växer snabbt. Julie lämnar ut nycklarna till sin personlighet genom att berätta om sin bardom. Hennes mor Berta, nu död, kom från ett enkelt hem, där man tillämpade emanciperade idéer om kvinnans roll. Berta vill gärna bli grevens älskarinna men inte hans hustru. Installerad på godset kastar hon om männens och kvinnornas sysslor och bringar kaos i arbetet. Greven drömmer om en son och arvtagare; Berta om en barnlös förbindelse. Med triumferande skadeglädje föder hon honom en dotter -- Julie.

Oönskad av föräldrarna uppfostras Julie enligt moderns föreskrifter som en pojke. Fadern tappar dock tålamodet och avbryter det pedagogiska experimentet. Han tilltvingar sig äktenskap; Berta hämnas genom att sätta eld på slottet. Hennes älskare, familjens bäste vän, lånar greven pengar till återuppbyggnaden. I själva verket kommer pengarna från Berta, men vännen lägger beslag på återbetalningen. Då greven får reda på sammanhanget gör han ett misslyckat försök att skjuta sig och påträffas blödande av Julie. Berta tar efter denna händelse hand om Julies uppfostran och lär henne att hata män.

Greven återvänder till sitt gods i sällskap med Julies fästman, som han övertalat att söka försoning. Inför Julies bekännelser har Jean trott sig vara den starkare, men i det ögonblick greven ringer i klockan faller han genast in i sin gamla betjäntroll. Han fruktar nu mest de synliga följderna av deras kärleksnatt, uppmanar Julie att förse sig med reskassa ur faderns chiffonnié och ge sig av i förväg. När hon resberedd infinner sig i köket slaktar han brutalt hennes älskade burfågel, som hon tänkt ta med sig.

Vacklande mellan hopp, stolthet och skuldtyngd förtvivlan ser Julie slutligen bara en utväg. Greven finner henne i stora slottssalen med betjäntens blodiga rakkniv vid sidan. Under Bertas kalla blickar från ett stort porträtt på väggen lyfter han deras döda barn i sin famn.

Censur

Censurnummer 78560
Datum 1976
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Kommentar Aktlängder: 230-560-550-535-525 = 2400 m - 88 minuter. Aktlängder: 230, 560, 550, 535, 525.


Censurnummer 78560
Datum 1962
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Kommentar Aktlängder: 328-330-322 = 980 m - 90 minuter. Aktlängder: 328, 330, 322.


Censurnummer 78560
Datum 1953
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Kommentar (engelsktextad kopia med titeln "Miss Julie")


Censurnummer 78560
Datum 1952
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Kommentar Engelsktextad kopia med titeln "Miss Julie". Speltid: 90 minuter. Aktlängder: 0, 0, 0, 0, 0.


Censurnummer 78560
Datum 1951-03-30
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Kommentar Aktlängder: 535-555-555-560-245 = 2450 m - 90 minuter. Aktlängder: 535, 555, 555, 560, 245.


Tekniska fakta

Bildformat 1.37:1 (Normalbild)
Ljudsystem AGA-Baltic
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2450 meter
Längd i minuter 90 min
Akter 5 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Fröken Julie visades i Stockholm efter Cannesfestivalen och en månad efter urpremiären i Paris 28 juni. Fransk kritik rymde ideologiska synpunkter på pjäsens och filmens människobehandling; den svenska tog upp frågan om Sjöbergs bearbetning av det i tiden och rummet hårt sammanhållna strindbergska dramat var berättigad och lyckad. Åsikterna var i det fallet delade. Med hänsyn till att filmen redan erövrat kvalitetsutmärkelse i internationell konkurrens tog kritikerna till gott utrymme för att motivera sina ställningstaganden.

En sak var man enig om: att det rörde sig om ett stort bildkonstverk med "vidunderligt vackra bilder" som väl förtjänade ett förstapris (MT). Äran och förtjänsten för denna fotografiska skönhet tillskrevs Göran Strindberg, en släkting till författaren. "Ett par saker var ju klara från början när filmen sågs och segrade i Cannes", skrev Filmson i AB, "vackrare bildsviter har knappast någonsin flödat fram på en duk med en sådan självklar naturlig kontinuitet som dessa mystiskt förtätade midsommarnattsstämningar där köttets lust och själens obotliga ensamhet avslöjas i en nästan magisk clairobskyr".

Anita Björk och Ulf Palme fick i allmänhet starka lovord för sitt spel. Carl Björkman (DN) tyckte dock att skådespelerskan inte riktigt förmådde ge uttryck åt "den helt otyglade vreden" och Nils Beyer (MT) saknade "härskarlaterna, den feodala livsstilen, avgrunden framför hennes fötter". Det framgick inte tillräckligt, ansåg kritikern, att Fröken Julie skulle vara "galen", inte heller varifrån kraften till sjävmordet kom.

Fem huvudstadstidningar (AT, Arbetaren, Expr, StT, SvD) hyllade Sjöberg som en mästare och hade mycket små invändningar mot hans filmbearbetning. De övriga fyra och BLM förhöll sig kritiska mot det sjöbergska manuskriptet, i synnerhet mot de förklarande tillägg och figurer som regissören gjort med utgångspunkt i några av Strindbergs förbiglidande repliker.

Mauritz Edström (Arbetaren) tillhörde de imponerade: "Att kalla Alf Sjöbergs filmtolkning (-) kongenial räcker knappast", skrev Edström och gjorde en jämförelse mellan Strindbergs och regissörens insatser: "Där han [Strindberg! med några skärande snitt liksom av en svetslåga på människohud gestaltat både personlighet och öde har Sjöberg gått vidare, diktat till, fyllt konturerna med småstreck. Och det är inte för att filmen Fröken Julie är tydligare utan därför att den ger den strindbergska dramatiken i ett så eget självständigt sätt -- där midsommarnattens passionsspel får sin samtidigt sagoaktiga och verklighetsdoftande miljö kring fruktbarhetskultens tema -- som Sjöbergs film skall komma att markera en egen våglängd i den svenska filmens historia."

I SvD kallade Lill Fröken Julie ett möte mellan "två starka och särpräglade konstnärstemperament, diktaren Strindberg och iscensättaren Sjöberg". Först i den fria filmbearbetningen hade Sjöberg förvandlats från författarens ödmjuke tjänare till hans jämlike: "Han blir själv diktare, spränger ursprungsformen, bryter stilen, bestämmer tempot, ger nya perspektiv, blixtbelyser detaljer, sveper scenen i skim!rande halvdunkel, bygger ut en enkel mening i en berättelse till en furiös bildsekvens. Han trollar, han skapar. Alf Sjöbergs Fröken Julie är ett trolleri och en nyskapelse."

Till dem som inte lät sig förtrollas av ett "raffinerat bildartisteri, en toppunkt i svensk filmproduktion" hörde MTs Nils Beyer. "En hänförande vacker men på något sätt tom film, det är slutintrycket", skrev Beyer. Harry Schein i BLM tyckte att hela den förklarande utbyggnaden minskade dramats känslomässiga intensitet: "Hur genomtänkt och balanserad kompositionen än är, hur mycket sexualpsykologisk insikt och social förståelse som än mobiliseras så blir de för grundtemat, för handlingens ofrånkomliga resultat och benhårda yttre ram bara tyngande barlast."

Carl Björkman betecknade Fröken Julie som "ett av svensk films intressantaste experiment på åtskilliga år", som -- antog recensenten -- förmodligen skulle mötts mer kritiskt från hemmapublikens sida om inte filmen "dessförinnan haft sin internationella framgång säkrad". Nu hade företaget lyckats till två tredjedelar; "men direkt svag är filmens sista tredjedel, den där Julie förklarar sin kluvenhet och motsägelsefullhet genom att berätta om sin barndom. Skildringen av fadern-greven, av kalaset och branden är pinsam, en utdragen melodram som betänkligt stör filmens balans."

Kommentar Svensk filmografi

I augusti 1888 erbjöd August Strindberg (1849-1912) manuskriptet till "Fröken Julie" åt Bonniers Förlag med orden: "Härmed tager jag mig friheten hembjuda Svenska Dramatikens första naturalistiska sorgespel, och ber Er icke lättsinnigt rata det att Ni sedan må ångra Er."

Pjäsens naturalistiska repliker var dock alltför starka för förlagschefen Karl Otto Bonnier. Han avböjde erbjudandet, möjligen av rädsla för sedlighetsåtal; i egenskap av upphovsman till romanen "Giftas" 1884 hade Strindberg åtalats för hädelse men så småningom blivit frikänd.

En annan förläggare -- Joseph Seligmann -- åtog sig publicering mot rätten att få mjuka upp språket. Denne gjorde -- under författarens protester -- åtskilliga ändringar, men det är oklart hur många sådana Strindberg till sist accepterade (MT 6.4.1955 -- "Vem skrev Fröken Ju!lie?" av Hans Levander).

Urpremiär fick "Fröken Julie" i Köpenhamn 1889 med Strindbergs hustru Siri von Essen i huvudrollen. I Sverige var stycket svårplacerat; det fick premiär först 13.12.1906 på Folkteatern. Då hade kammarspelet redan före sekelskiftet satts upp i Tyskland och Frankrike. August Falcks teatersällskap spelade pjäsen 134 gånger under åren 1907-1912.

Strindberg hade i september 1911 givit August Falck sitt generösa tillstånd att filma -- "Var så god att kinematografera så mycket ni vill av min dramatik" -- och Anna Hofman-Uddgren inspelade 1912 Fadren och Fröken Julie med Falck och hans skådespelare i rollerna. Endast den förstnämnda filmen är bevarad.

Asta Nielsen, världsberömd dansk stumfilmsstjärna, iklädde sig Julies roll i en tysk version från 1921, regisserad av Felix Basch och med William Dieterle (senare storregissör i USA) som Jean. Bland andra filmversioner kan nämnas en argentinsk i regi av Mario Soffici från 1947.

Alf Sjöberg satte upp det strindbergska köns- och klasskampstemat på Dramatens lilla scen 1949 (premiär 23.1) med Inga Tidblad och Ulf Palme. Det blev en uppmärksammad föreställning som gavs 67 gånger. I filmversionen erhöll dock en annan dramatenskådespelerska -- Anita Björk -- Julies roll. Hon hade tidigare medverkat i Sjöbergs teateruppsättningar och debuterat på film i Himlaspelet (1942/31), räknat som ett av hans kraftfullaste filmregiarbeten.

Presenterad vid festivalen i Cannes (6.4.1951) erhöll Fröken Julie det ena av ett dubblerat förstapris. Det andra gav juryn åt den italienske regissören Vittorio De Sicas Miraklet i Milano (svensk premiär 3.12.1951). Enligt pressuppgifter skilde en röst Anita Björk från priset för bästa kvinnliga roll. Det gick i stället till amerikanskan Bette Davis för hennes insats i Allt om Eva i regi av Joseph L Mankiewicz (svensk premiär 15.1.1951). Utom tävlan visades Fröken Julie bl a vid festivalerna i Berlin och Venedig samma år.

Hemma i Sverige tilldelade Svenska Filmsamfundet fotografen Göran Strindberg en plakett för hans insatser i svensk film 1950-1951, och de svenska filmjournalisterna röstade så småningom fram Fröken Julie inte bara till säsongens förnämsta verk utan också till den bästa svenska ljudfilmen genom tiderna (tidskriften Chaplins omröstning 1964).

Stora priset i Cannes var onekligen vår mest betydande internationella prestigevinst i filmvärlden, och i de utländska kommentarerna drog man paralleller till de gamla mästarna Sjöström och Stiller. Framgången innebar att Sandrews satsning på den högkulturella kombinationen Strindberg-Sjöberg förlorade sin karaktär av ekonomiskt äventyr; filmen distribuerades på alla kontinenter.

Det skulle dröja ända till 60-talets slut innan ett experiment med samma kombination upprepades -- Fadern (1969/22) -- denna gång med de stora offentliga institutionerna Svenska Filminstitutet och Sveriges Radio som uppbackande producenter, men med ett mindre lyckosamt utfall.

Förlaga

Originaltitel Fröken Julie (Pjäs)
Författare August Strindberg


Inspelning

1950-04-28 1950-07-18
AB Sandrew-Ateljéerna Stockholm Sverige
Sandemar Haninge Sverige
Dalarö Haninge Sverige
Stora Väsby slott Upplands Väsby Sverige
Östra Ryds kyrka Österåker Sverige
Drottningholmsparken Ekerö Sverige
Drevviken Stockholm Sverige

Visningar

Sverigepremiär 1951-07-30 Grand Stockholm Sverige 90 min
TV-visning 1979-01-27 TV2 Sverige 86 min
1993-06-23 TV3 Sverige 86 min
1996-02-04 TV4 Sverige 86 min
1997-03-16 TV4 Sverige 86 min
1999-07-18 SVT1 Sverige 86 min
2002-03-04 SVT1 Sverige 86 min
2003-04-01 SVT1 Sverige 86 min
Urpremiär 1951-06-28 Le Vendôme Paris Frankrike
Festivalvisning 1951-04-06 Cannes Frankrike
Annan visning 1959 Warszawa Polen
Dvd-release 2008-01-30 Sverige
TV-visning 2011-08-01 SVT1 Sverige
2012-11-20 SVT1 Sverige
2015-01-05 SVT1 Sverige
2017-03-13 SVT1 Sverige

Musikstycken

Originaltitel Höga berg och djupa dalar


Originaltitel Polkan går
Kompositör Robert Ryberg (musikbearbetning 1925)
Pierre Nymar (musikbearbetning 1925)
Textförfattare Martin Nilsson (1925)


Originaltitel Näverpolka


Originaltitel Vingåkersdansen
Kompositör Anders Selinder (troligen)


Originaltitel Hälsingetag
Kompositör Theodor Ohlsson


Originaltitel A Hupfata


Originaltitel Vapperstadsvalsen


Originaltitel Tyska polkan


Originaltitel After the Ball
Kompositör Charles K. Harris (1892)
Textförfattare Charles K. Harris (1892)
Ernst Wallmark (svensk text)


Originaltitel Lekare polka
Kompositör Herbert Jernberg


Originaltitel Jularbopolka
Kompositör Carl Jularbo


Originaltitel Gubben och gumman


Originaltitel Konvaljens avsked
Kompositör Otto Lindwall (1904)
Textförfattare David Lindwall (1904)


Originaltitel Lundby-valsen


Originaltitel Den blomstertid nu kommer
Textförfattare Israel Kolmodin (1694)
Johan Olof Wallin (1819)
Britt G. Hallqvist (1979)
Sångare kör


Originaltitel Där gingo två fruar
Sångare kör


Originaltitel Vals, piano, op. 34. Nr 2, Ass-dur
Kompositör Frédéric Chopin (1835)
Instrumentalist Anders Henrikson (dubbad på piano av ?)


Originaltitel Der kreuzfidele Kupferschmied
Kompositör Carl Peter (1890)
Textförfattare - (okänd tysk textförfattare)
Bo Brink (svensk text)


Originaltitel Ein Sommernachtstraum. Hochzeitmarsch
Kompositör Felix Mendelssohn-Bartholdy (1842)


Originaltitel Nocturne, piano, op. 48. Nr 1
Kompositör Frédéric Chopin (1841)


Originaltitel Finska valsen
Textförfattare Ernst Rolf (1910)
Bearbetning Hesekiel Wahlrot (uppteckning och musikbearbetning 1909)


Utmärkelser

Chaplin-priset Stockholm 1964 (1:a plats i tidskriften Chaplins omröstning - alla tiders bästa svenska ljudfilm)
Circle Prize New York 1954 (hedersdiplom)
Festivalpris Punta del Este 1952 Alf Sjöberg (uruguayska filmkritikernas hedersomnämnande av regi)
Punta del Este 1952 Göran Strindberg (uruguayska filmkritikernas hedersomnämnande av foto)
Punta del Este 1952 (buenos Aires' Cinema Clubs utnämning till bästa film)
Svenska Filmjournalisternas Klubbs pris Stockholm 1952 (1:a plats i Biografbladets och Svenska Filmjournalisternas Klubbs omröstning 1951-52)
Festivalpris Cannes 1951 (Grand Prix, tillsammans med Miraklet i Milano, Festival de Cannes, Frankrike)
Filmbewertungsstelle (Wiesbaden) Wiesbaden (prädikat: wertvoll)

Ämnesord

1880-tal
Adel
Betjänter
Drevviken
Drottningholm
Eldsvådor
Föräldrar och barn
Klasskamp
Kvinnoemancipation
Logdans
Midsommarafton
Mordbränder
Rydbo kyrka
Sandemar
Simultanscener
Självmord
Slott
Statare
Stora Väsby slott

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare.

Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 16 mm


Typ Kopia
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 2453


Typ Kopia
Bredd 35 mm
Längd i meter 2451


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 2366


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 2452


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm


Typ Duplikatnegativ
Bredd 35 mm


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm


Typ Duplikatpositiv Neutral bakgrund
Materialbas Nitrat
Bredd 35 mm


Typ Originalnegativ bild Neutral bakgrund
Materialbas Nitrat
Bredd 35 mm


Typ Tonnegativ
Bredd 35 mm


Typ Tonnegativ
Bredd 16 mm


Typ Digitalt ljud
Bredd WAV


Typ Digitalt visningsmaterial
Bredd DCP


Typ Digitalt arkivmaterial
Bredd MAP


Typ Digitalt arkivmaterial
Bredd MAP


Typ Digitalt visningsmaterial
Bredd ProRes


Bestånd Affischer

Storlek Mindre än 850 x 400
Affischtitel FRÖKEN JULIE
Tryckeri Ewes O.B. -tryck


Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel Co-winner first prize Cannes festival 1951 "MISS JULIE"


Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel Alf Sjöberg-filmen FRÖKEN JULIE
Tryckeri Uddeholms Offset
Affischdesign Gösta Åberg


Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690
Affischtitel Ein Epos der Leidenschaften FRÄULEIN JULIE
Tryckeri Karl Wenschow G.M.B.H.


Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690
Affischtitel Strindberg's FRØKEN JULIE
Tryckeri Dyva & Jeppesens bogtryckkeri A/S


Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690
Affischtitel PANNA JULIA
Tryckeri RSW "Prasa"
Affischdesign [Z.] Anczykowski


Storlek Mindre än 850 x 400
Affischtitel FRÖKEN JULIE
Tryckeri Ewes O.B. -tryck


Storlek Mindre än 850 x 400
Affischtitel Un film de Alf Sjöberg d'après la pièce de A. Strindberg MADEMOISELLE JULIE
Tryckeri J. Lichters & Fils


Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690
Affischtitel MADEMOISELLE JULIE
Tryckeri R. Martinet Offset Paris-clichés
Affischdesign Ray Bret Koch


Storlek Större än 850 x 1100
Affischtitel Un film de Alf Sjöberg MADEMOISELLE JULIE D'ap6ès la pièce d'Auguste Strindberg
Tryckeri S.A. Coubert
Affischdesign [J.] Jacquelin


Bestånd Manuskript

Typ Inspelningsmanus
Manustitel Fröken Julie (efter August Strindbergs skådespel, film av Alf Sjöberg).
Omfång 100 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Fröken Julie (efter August Strindbergs skådespel, film av Alf Sjöberg).
Omfång Ca 200 s. Miljölista (13 s.) och en mängd anteckningar ang. inspelningen ingår.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Fröken Julie (efter August Strindbergs skådespel, film av Alf Sjöberg).
Omfång Ca 120 s. Telefonlista och anteckningar (ca 20 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Fröken Julie. Svensk dialoglista.
Omfång 21 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Miss Julie. English subtitles. 5-6- 51
Omfång 15 s.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Manustitel Mademoiselle Julie. Liste de dialogue.
Omfång 24 s.
Språk Franska


Typ Kringmaterial
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Fröken Julie (efter August Strindbergs skådespel, film av Alf Sjöberg).
Omfång 100 s. + Ca 100 s. interfolierade sidor.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Miss Julie. 87-12-10.
Omfång 24 s.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Manustitel Miss Julie. Trailer Fröken Julie med engelsk text för Hong-Kong.
Omfång 1 s.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Manustitel Miss Julie. Speakertext to the trailer of Miss Julie.
Omfång 1 s.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Manustitel Mademoiselle Julie.
Omfång 33 s.
Språk Franska


Typ Dialoglista
Manustitel Mademoiselle Julie.
Omfång 18 s.
Språk Franska


Typ Dialoglista
Manustitel Fräulein Julie. Deutsche Dialogliste.
Omfång 20 s.
Språk Tyska


Typ Dialoglista
Manustitel Fräulein Julie. Deutsche Dialogliste.
Omfång 19 s.
Språk Tyska


Typ Dialoglista
Manustitel Fröken Julie. Svensk dialoglista.
Omfång 21 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel La señorita Julia.
Omfång 69 s.
Språk Spanska


Typ Dialoglista
Manustitel La señorita Julia. Dialogo en españolo.
Omfång 25 s.
Språk Spanska


Typ Dialoglista
Manustitel La señorita Julia.
Omfång 15 s.
Språk Spanska


Typ Dialoglista
Manustitel La señorita Julia. Subtitulos.
Omfång 17 s.
Språk Spanska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Album Ja


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?