Innehållsförteckning

Grundfakta

Media (1 st)

Originaltitel Elddonet
Filmtyp Kortfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Manus
Förlaga
Produktionsland
Produktionsbolag
Åldersgräns Barntillåten
Dialogspråk
Sverigepremiär 1951-12-15

Medverkande

Bengt Eklund
soldaten

Sif Ruud
drottningen

Marianne Kjellberg
prinsessan

Ivar Wahlgren
portier på Grand Hôtel/äldre förnäm herre

Visa alla medverkande

Handling

En ung soldat vandrar sjungande längs landsvägen. Vid en stor ek träffar han på en häxa. Hon menar att han måste vara rik som har en så grann uniform men soldaten skrattar för han är...

Visa hela handlingen

Press

Den första svenska dockfilmen för barn, producerad av ett stort filmbolag, möttes med både entusiasm och reservation. För entusiasmen svarade kvinnliga kritiker -- de hade särskilt...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel

Filmteam

Regi
Manus
Produktionsledare
Foto
Musik
Arkitekt
Klippning
Ljudtekniker
Animation
Teknisk rådgivare
Inspicient
B-foto
Attributör
Mixning

Medverkande

- Röster:
Bengt Eklund soldaten
Karl Erik Flens kungen
Sif Ruud drottningen
Marianne Kjellberg prinsessan
Henrik Schildt häxan
Ivar Wahlgren portier på Grand Hôtel/äldre förnäm herre
Bertil Perrolf bödel

Bolag

Produktionsbolag AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (35 mm) AB Svensk Filmindustri 1951
Laboratorium Gevacolor

Handling

En ung soldat vandrar sjungande längs landsvägen. Vid en stor ek träffar han på en häxa. Hon menar att han måste vara rik som har en så grann uniform men soldaten skrattar för han är fattig. Häxan frågar då om han vill bli rik, och det har soldaten ingenting emot. Hon kan skaffa fram pengar om han är villig att göra henne en tjänst, nämligen hämta ett elddon som häxans mormor i sin ungdom glömt i botten på eken.

Eken är ihålig och för att komma åt elddonet måste soldaten ta sig ned med rep. Under eken finns ett rum med tre kistor, var och en bevakad av en hund. I den första kistan ligger kopparpengar, i den andra silvermynt, i den tredje tusenkronorssedlar. Hundarnas storlek och vaksamma ögon växer med värdet på kistornas innehåll.

Intet ont skall dock vederfaras soldaten så snart han funnit elddonet. Pengar kan han ta med sig så mycket ränseln rymmer och häxan lovar att hålla i repet och se till att han kommer upp igen. Men, skrockar häxan, egentligen vill hon bara åt elddonet; soldaten tänker hon släppa tillbaka ned i hålet.

Soldaten firas ned, hittar elddonet och kistorna och fyller sin ränsel med sedlar. Hundarna visar sig vänliga och hjälper honom. Upphissad till krönet av eken ger sig soldaten tid att pröva elddonet och strax dyker hundarna upp och angriper häxan, som finner för gott att gå upp i rök.

Stadd vid god kassa beger sig soldaten till staden, där han tar in på Grand Hotel och generöst bjuder hotellets alla gäster på festmiddag. När den saltade notan på 55 000 kronor, plus en extra tusenlapp, betalats, återstår av soldatens kapital endast 50 öre. Nu ångrar han sin slösaktighet. Ensam på sitt rum tänder han ett ljus med elddonet och i samma ögonblick är hundarna på plats och skaffar honom nya färska pengar.

Av gäster på hotellet har soldaten hört att det finns en vacker prinsessa på stadens slott; hon bevakas hårt av kungen och drottningen. Soldaten, som nu insett elddonets makt, låter kopparhunden hämta prinsessan på natten och föra henne till sitt rum. Han får inte kyssa henne, men hon är glad över att träffa honom och lovar att komma tillbaka nästa dag. Återförd till slottet berättar prinsessan på morgonen för sina föräldrar om den märkliga dröm hon haft.

Kungen och drottningen anar oråd och låter bevaka henne då hon går till sängs. Med hjälp av en påse risgryn, dold i hennes dräkt, spårar de prinsessan till soldatens rum, dit hon ånyo förts av en hund på soldatens befallning.

Kungens livvakt griper soldaten. För sitt rov blir han dömd att halshuggas på Stora Torget. Elddonet har blivit kvar på hotellet; förgäves vädjar han till vakten att få det tillbaka.

Dagen för avrättningen är inne och folket samlas med kungen och drottningen på torget. Soldaten förs av livvakten över slottsbryggan till schavotten. I sista stund kommer hotellportieren med elddonet. Soldaten utber sig att få röka en cigarrett före domens verkställande. Då han slår eld med donet är hundarna där och jagar bort livvakt och bödel; den senare flyr upp i en lyktstolpe.

Drottningen inser att soldaten besitter en stor makt; det lönar sig inte att spjärna emot hans önskan att gifta sig med prinsessan. Kungen utnämner honom till fältmarskalk, galgen byts mot en midsommarstång och bröllopsfesten tar sin början. Soldaten och prinsessan tråder dansen till kungens dragspel.

Censur / granskning

Censurnummer 79866
Datum 1951-12-08
Åldersgräns Barntillåten
Originallängd 865 meter
Kommentar Speltid: 32 minuter. Aktlängder: 0, 0.


Censurnummer 79866
Datum 1951-12-08
Åldersgräns Barntillåten
Originallängd 347 meter
Kommentar Speltid: 32 minuter. Aktlängder: 0.


Tekniska fakta

Bildformat 1.37:1
Ljudsystem Optisk mono
Färgsystem Gevacolor
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 865 meter
Längd i minuter 32 min
Akter 2 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Den första svenska dockfilmen för barn, producerad av ett stort filmbolag, möttes med både entusiasm och reservation. För entusiasmen svarade kvinnliga kritiker -- de hade särskilt barnens behov i åtanke -- medan den manliga delen av kritikerkåren, åberopande artistiskt överlägsna tjeckiska förebilder, förhöll sig något kallsinnig och i ett par fall övervägande negativ.

Eva von Zweigbergk i DN tillbringade i sällskap med "en tioårig oldboy ur barnfilmjuryn (-) en förtjusande stund med soldaten, prinsessan och de tre stora hundarna". "Det är nytt för Sverige att göra dockfilm -- tjecker, ryssar och fransmän behärskar däremot konsten -- men konstnärsparet Edward och Majken Lindahl har verkligen lyckats framställa en serie tillräckligt dråpliga marionettfigurer", skrev von Zweigbergk och fortsatte:

"Det finns strålande fysionomier i galleriet: lyckoriddaren med det eviga tandkrämsleendet, den velige kungen, hans realpolitiska drottning, den skrapande och tackande hotellportieren, för att nämna några. (-) Sandro Malmquists dekorationer och dräkter är (-) utomordentligt lyckade, färgfotot är bra, figurerna förs av erfarna marionettartister och så märker man ju från början vad textförfattaren Alf Henrikssons nya grepp om sagan betytt för framgången och hur välgjord Helge Hagermans regi är."

Efter att ha givit alla ansvariga rosor konstaterade recensenten att "ett konstnärslag arbetat fram en helgjuten sak i världsklass", som Svensk Filmindustri hade "heder av" och som öppnade "vida perspektiv mot möjligheten till en ny svensk marionettfilmsproduktion för inrikes bruk och export".

Expressens Margareta Sjögren tyckte att evenemanget hörde till "de allra gladaste händelserna" på det besvärliga barnfilmsområdet och att Elddonet var "en alldeles förträfflig reklam för vad vi kan i Sverige": "Det är så att man nästan blir stum av häpnad -- så mycket koncentrerat artisteri händer det inte ofta att man får bevittna på en gång när det är underhållning åt barn som avses. Här har inte slarvats med någonting."

Lill (SvD) var nöjd med de förändringar av sagan textförfattarna tillåtit sig: "Herrarna har bearbetat och moderniserat texten en del och skrivit om den i dialogform, förvandlat guldpengarna till skära tusenlappar och eliminerat den något brutala avlivningen av häxan [avhuggning av huvudet! som nu går upp i rök utan intervention av soldaten. Säkert till glädje för ett par av de minsta bland publiken, som fick en smula skrämselhicka av den långnästa och ondskefullt skrockande käringen. Men de storögda hundarna skrämde ingen utan gav i stället sagan dess välbehövliga skämtsamma inslag."

Inte alls oävet, var Robin Hoods åsikt i StT, men försöket att göra svensk dockfilm "nådde inte upp till tjeckernas raffinerade artisteri". Flera manliga kritiker anmärkte på marionetternas stereotypa ansikten och uppträdanden. "Ansiktsuttrycken är helt oföränderliga", skrev Jurgen Schildt (MT), "vilket ibland får en oavsiktligt komisk verkan -- det kan t ex inte vara meningen att soldaten skall bära samma orörliga solvargsgrin när han går och traskar på landsvägen som när han står på schavotten eller gör prinsessan sin kärleksförklaring."

Lasse Bergström (Arbetaren) var välvillig i sin bedömning av filmen men ansåg att man tagit bort poesin ur guldvärdet genom att byta ut den finaste skattkistans guld mot trista sedlar, vilket, förmodade recensenten, dock passade "nuets opoetiska barn".

Filmson (AB) och Berton (AT) var mest reserverade. Bägge föreföll starkast berörda av förfilmen Sommarlov med kronprisen Carl Gustaf och Hagaprinsessorna på Solliden. Lika förtjust var inte Ny Dag. Där skrev recensenten: "Tyvärr har Elddonet sammankopplats med en reklamfilm för den sociala blindtarmen kungahuset."

Kommentar Svensk filmografi

Den danske diktaren och sagoberättaren Hans Christian Andersen (1805-1875) skrev omkring etthundrafemtio "eventyr" för barn och vuxna, varav en dryg tredjedel blivit kända och älskade över hela världen. "Fyrtøiet" tillkom vid mitten av 1830-talet, publicerades först som häfte och ingick sedan i en samling utgiven 1842. H C Andersens version inspirerades av ett äldre folksägenmotiv, "Anden i ljuset".

Ett tiotal av dessa mästerverk har på de flesta kontinenter förvandlats till radiospel, teater- och marionettpjäser, baletter och filmer. Ofta har de varit försedda med aktuella politiska anspelningar.

Den franske regissören Jean Renoir (1894-1979) iscensatte 1928 en spelad filmversion av "Flickan med svavelstickorna", hans landsman, tecknaren Paul Grimault (f 1905), omgestaltade för tecknad film bl a "Den ståndaktige tennsoldaten " (1947) och "Herdinnan och skorstensfejaren" (1950).

Berömd blev den tjeckiske illustratören och dockkonstnären Jiri Trnkas (1912-1969) filmversion av "Kejsarens näktergal" (Cisaruv slavik, 1948). 1955 utkom f ö en av Trnka illustrerad samling av Andersens sagor.

Samuel Goldwyn (1884--1974), amerikansk storproducent, gjorde en balettfilm av H C Andersens liv och placerade komikern Danny Kaye i rollen som sagoberättaren (Hans Christian Andersen, 1952), vilket man på danskt håll tog med ett visst jämnmod.

I Danmark tecknade man 1946 en filmsaga på "Elddonet"; Ingmar Bergman satte på Medborgarhusets barnteater i slutet på 30-talet upp sin version av sagan, enligt veckotidningen Såningsmannen (1/1952) "en skräckföreställning som höll på att åstadkomma panik bland småttingarna i salongen".

Den svenska bearbetningen av "Elddonet" för film innebar att de mer skrämmande inslagen rensades ut eller tonades ned och sagans trefaldiga upprepningar av händelser koncentrerades. Kungen och drottningen fick behålla livet och visa "realpolitisk" kompromissvilja gentemot den glade och oemotståndlige soldaten ur folkets breda lager. Ifrågavarande, lätt satiriska vändning torde få tillskrivas den folkkäre diktaren, versmakaren, pjäsförfattaren, krönikören, journalisten och hedersdoktorn Alf Henriksons (f 1905) manusmedverkan.

En konsekvens av kompromissandan var att SF kunde sätta Elddonet tillsammans med Gösta Rooslings reportage om svensk kunglighet på sommarlov och inbjuda de medverkande till festpremiären på Röda Kvarn i Stockholm (programmet visades som entimmasföreställningar på eftermiddagarna).

Vid planläggningen av filmens färgschema hade man hjälp av den baltiske färgfysikern Alexander von Lagorio, som flytt till Sverige. För dockornas utseende svarade konstnären och tidningstecknaren Edward Lindahl och hans fru Majken.

Elddonet var inte animerad film -- objektförändring för varje enskild fotografisk tagning -- utan filmad kasperteater.

Die Hohnsteiner Puppenspieler, som förde dockorna på händerna, grundades 1921 i Sydtyskland av Max Jacob (1888-1967). Denne ledde även gruppen i Stockholm. Jacob avvisade av ideologiska skäl tekniska hjälpmedel vid förandet av dockorna.

I en kritisk studie av gruppens verksamhet från marxistisk utgångspunkt -- i synnerhet av dess framträdande inför tyska krigsmakten under andra världskriget -- karaktäriserar författaren Melchior Schedler Hohnsteinteaterns målsättningar under Max Jacobs ledning som präglade av småborgerliga livsvärden, auktoritär och konservativ hantverksromantik och wandervögel!idealistisk renlevnadsiver.

Animerad dockfilm för reklamändamål användes med framgång i Sverige efter andra världskrigets slut. Mycket uppskattade av publiken blev t ex AB Cederroths Samarintroll "Patrik och Putrik" (1946), som i mitten på 60-talet såldes till Sveriges Radio-TV.

Eva von Zweigbergks antagande i DN att svensk dockfilm skulle kunna slå sig fram på den internationella marknaden var däremot ogrundat. Det konstnärliga och tekniska avståndet till fransk, tjeckisk och sovjetisk dockfilm med dess stora resurser och långa folkkonsttradition var för stort.

Förlaga

Originaltitel Fyrtøjet (Saga)
Författare H.C. Andersen


Inspelning

Filmstaden Råsunda Sverige

Visningar

Sverigepremiär 1951-12-15 Röda Kvarn Stockholm Sverige 32 min
Urpremiär 1951-12-15 Röda Kvarn Stockholm Sverige 32 min

Ämnesord

Barnfilm
Bröllopsfester
Bödel
Dockfilm
Dubbad film
Elddon
Föräldrar och barn
Hund
Häxor
Kungligheter
Magiska föremål
Marionetter
Militär
Saga
Satir

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ Kopia
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Bredd 35 mm


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel H.C. Andersens saga ELDDONET
Tryckeri J. Olsén litogr.anst.


Storlek Mindre än 850 x 400
Affischtitel H.C. Andersens saga ELDDONET
Tryckeri Zetterlund & Thelanders boktryckeri AB


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Färg papper 12
Album Ja


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Hitta filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?