Originaltitel | Kvinnors väntan |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Spelfilm |
Regi | |
Manus | |
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Utmärkelser |
|
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Dialogspråk |
|
Sverigepremiär | 1952-11-03 |
Birger Malmsten
Martin Lobelius, konstnär, gifter sig med Marta
Gunnar Björnstrand
Fredrik Lobelius, direktör för familjeföretaget, gift med Karin
Karl-Arne Holmsten
Eugen Lobelius, konstkritiker, skriver på avhandling, gift med Rakel
Svägerskor berättar sanningen om sina äktenskap i episodfilm där Anita Björk ger sig hän i en sjöbod, Maj-Britt Nilsson slår runt i Paris och Eva Dahlbeck förför Gunnar...
I släkten Lobelius' villa i skärgården sitter en sommarkväll fyra svägerskor och väntar på att männen skall komma ut med båt från Stockholm. För första gången på många år...
Ingmar Bergman förvånade kritikerna genom att visa sig mer harmonisk, mer mänsklig och mer utrustad med humor än man tilltrott honom. "Låt inte eventuella fördomar mot djupingen...
Svägerskor berättar sanningen om sina äktenskap i episodfilm där Anita Björk ger sig hän i en sjöbod, Maj-Britt Nilsson slår runt i Paris och Eva Dahlbeck förför Gunnar Björnstrand i en hiss. Hisscenen blev så lyckad att Bergman för första gången fick höra en publik skratta åt något han gjort.
En äkta man har lurat av en annan äkta man geväret:
– Vad sa du egentligen till den stackars självmördaren?
– Vad jag sa, ja? "Det värsta är inte att vara bedragen, utan att vara ensam", sa jag. Om det nu är sant eller inte. Men det lät bra.
Aino Taube har så tråkigt med Håkan Westergren att hon önskar att han slog henne, Karl-Arne Holmstens fru Anita Björk kämpar för att inte slita av sig baddräkten när Jarl Kulle pratar om sex de haft, Maj-Britt Nilsson slår runt i Paris och blir dumpad av Birger Malmsten, och Eva Dahlbeck leker med Gunnar Björnstrand i en hiss. Kvinnorna berättar sanningen om sina äktenskap medan de väntar på att männen ska komma med skärgårdsbåten. Och bilden av det äkta ståndet får en tonårig lillasyster att fly för livet i en utombordare.
I Kvinnors väntan, delvis inspirerad av hustrun Guns minnen av en familj hon varit ingift i, återanvände Bergman texten till sin pjäs Rakel och biografvaktmästaren från 1946.
Badhytten och hissen byggdes i Råsundaateljéerna. De trånga utrymmena och Bergmans idé om långa sammanhängande tagningar, ställde stora krav på Gunnar Fischer. Lasse Bergström: "Han är fotografen som givit varje bild i denna film en egen lyster och en egen skönhet. Med en sådan medhjälpare faller Ingmar Bergman aldrig."
I "Bergman om Bergman" av Stig Björkman och Jonas Sima berättar regissören om hisscenen:
"Jag var sen länge, just genom Hitchcock, mycket intresserad av att ta långa scener i svåra och trånga sammanhang. Att rensa ut allt ovidkommande och helt enkelt på det sättet göra det svårt. […] Episoden […] bygger på någonting jag själv upplevt. Jag skulle ha återförening med en av mina fruar i Köpenhamn och […] när man då kom hem full och glad på kvällen och allt var väl förberett, så satte man nyckeln i låset och så gick nyckeln av. Det fanns inte en chans att hitta en låssmed, vi tillbringade vår natt i trappan. […]
Det finns ett annat mera maskerat experiment i Kvinnors väntan, som verkligen inte var avsett att vara experiment någonstans, utan var avsett att vara en kommersiell framgång – och det är ett litet avsnitt med Maj-Britt Nilsson och Birger Malmsten. Det finns ytterst få repliker i det – jag tror ett femtiotal i hela avsnittet – och det var alltså ett experiment eller ett försök från min sida att bara berätta i bild. Ett försök som jag inte upprepade förrän i Tystnaden, där jag har mycket lite dialog. Men det var ett experiment i det tysta. Det vågade inte fan tala om att man experimenterade."
Bergman i boken "Bilder":
"Jag var helt på det klara med att jag nu måste åstadkomma en succé [efter fiaskot med Sånt händer inte här]. En komedi var alltså oundgängligen nödvändig. Komedin manifesterade sig i filmens tredje avsnitt: Eva Dahlbeck och Gunnar Björnstrand i hissen. För första gången hörde jag en publik skratta åt något jag gjort. Eva och Gunnar var erfarna komediaktörer och visste precis hur slipstenen skulle dras. Att denna lilla övning i det trånga rummets teknik och estetik blev rolig, är helt deras förtjänst."
Svenska Dagbladets Lill [Ellen Liliedahl] skrev: "[…] det är verkligen inte så lätt att bemanna sig med kritisk förbehållsamhet i detta fall. Kvinnors väntan är en episodfilm, där filmdiktaren och regissören Bergman öser ur sin fantasi och uppfinningsrikedom, sin ömhet för människorna och sin bestickande, lätta och varma humor som ur ett ymnighetshorn – och där han dessutom demonstrerar sin tekniska virtuositet som aldrig tidigare. Däremot har han denna gång alldeles avstått från melodramatisk överbetoning, från karikering och gymnasiala kramp! Utbrott. Han har kvar hela sitt hjärta för den fräscha och dåraktiga ungdomen, för de förkomna och övergivna, men han har också nått fram till förståelse för en kompromissande medelålder och funnit att den inte nödvändigtvis måste bestå av nedsjaskade odjur i människohamn, att även resignationen kan ha sitt milda vemod och bäras med humor utan hjärtlöshet."
Nina Widerberg (2016)
Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Internationell titel |
|
Distributionstitel |
|
Videotitel i Sverige |
|
Regi | |
---|---|
Manus | |
Produktionsledare | |
Foto | |
Musik |
|
Arkitekt | |
Klippning | |
Ljudtekniker | |
Scripta | |
Inspelningsledare | |
B-foto |
|
Stillbildsfoto |
|
Musikarrangör | |
Orkesterledare | |
Kläder | |
B-ljud | |
Mixning |
|
Anita Björk | Rakel | ||
Eva Dahlbeck | Karin, f.d. sjukgymnast | ||
Maj-Britt Nilsson | Marta Berg | ||
Birger Malmsten | Martin Lobelius, konstnär, gifter sig med Marta | ||
Gunnar Björnstrand | Fredrik Lobelius, direktör för familjeföretaget, gift med Karin | ||
Karl-Arne Holmsten | Eugen Lobelius, konstkritiker, skriver på avhandling, gift med Rakel | ||
Jarl Kulle | Kaj, Rakels barndomsvän | ||
Aino Taube | Annette | ||
Håkan Westergren | Paul Lobelius, verksam i familjeföretaget, gift med Annette | ||
Gerd Andersson | Maj, Martas yngre syster, älskar Henrik | ||
Björn Bjelfvenstam | Henrik Lobelius, son till Annette och Paul, älskar Maj | ||
- | Ej krediterade: | ||
Carl Ström | narkosläkare | ||
Märta Arbin | syster Rut, förlossningssköterska | ||
Kjell Nordenskiöld | Bob, amerikansk flygare | ||
Lena Brogren | fröken Brogren, sjukvårdsbiträde | ||
Torsten Lilliecrona | källarmästare på nattklubb i Paris | ||
Victor Violacci | bistroägare i Paris | ||
Naima Wifstrand | gamla fru Lobelius, gäst på firmans 100-årsjubileum | ||
Lil Yunkers | conférencière på nattklubb i Paris | ||
Douglas Håge | portvakt i hisshuset | ||
Mona Geijer-Falkner | tidningsbud i hisshuset | ||
Wiktor "Kulörten" Andersson | sopgubbe i hisshuset | ||
Sten Hedlund | främlingen utanför Martas ytterdörr | ||
Leif-Åke Kusbom | Åke, Martas pojke | ||
Jens Fischer | Jens, Karins pojke | ||
Peter Fischer | Peter, Karins pojke | ||
Rut Karlsson | sjukvårdsbiträde | ||
Sten Mattsson | ung man i hisshuset | ||
Monsieur Cadenel | krigsinvalid i Paris | ||
Madame Candelliet | mor med barn i Paris | ||
Mademoiselle Blotin | blomsterförsäljerska i Paris | ||
Monsieur Bernard | ung man med positiv i Paris | ||
Ingmar Bergman | herre i gynekologens trappuppgång i Paris | ||
Gustav Roger | en man vid ett bord utanför bistron i Paris | ||
Inga Berggren | dansös på nattklubben i Paris | ||
Carl-Gustaf Kruuse af Verchou | dansör på nattklubben i Paris | ||
Rolf Ericson | trupetare på nattklubben i Paris | ||
Bengt-Arne Wallin | trupetare på nattklubben i Paris | ||
- | Ej identifierade: | ||
Åke Lindberg | ej identifierad roll | ||
Saidi Hultholm | ej identifierad roll | ||
Leon Lidvall | ej identifierad roll |
Produktionsbolag | AB Svensk Filmindustri | ||
---|---|---|---|
Distributör i Sverige (35 mm) | AB Svensk Filmindustri | 1952 | |
Stiftelsen Svenska Filminstitutet | 1994 | ||
Distributör i Sverige (DCP) | Stiftelsen Svenska Filminstitutet | ||
Distributör i Sverige (hyrvideo) (fysisk) | Stiftelsen Svenska Filminstitutet | 1998 | |
Distributör i Sverige (köpvideo) | Stiftelsen Svenska Filminstitutet | 1998 | |
Laboratorium | AB Svensk Filmindustris filmlaboratorium | ||
Smink | Firma Carl M. Lundh AB |
I släkten Lobelius' villa i skärgården sitter en sommarkväll fyra svägerskor och väntar på att männen skall komma ut med båt från Stockholm. För första gången på många år tänker den stora familjen fira gemensam semester på det gamla sommarnöjet.
Barnen har gått till sängs och kaffet dukats fram. Kvinnorna fördriver tiden med handarbete och samtal, och stämningen blir efter hand alltmer förtrolig. Annette, äldst och gift med Paul Lobelius, för in samtalet på förhållandet till männen genom att avslöja hur vanemässigt och tomt hennes äktenskap blivit; hon och maken uppträder som "två bugande kineser" mot varandra.
Rakel är snart trettio år och gift med Eugen, en vilsen och vek akademiker. Hon berättar om en händelse för flera år sedan som fick en avgörande betydelse för deras äktenskap.
En sommar då de bodde i skärgårdshuset kom hennes barndomsvän och klass!kamrat Kaj på besök. Med deras intima lekar i minnet går han utan omsvep in för att erövra henne.
Rakel gör till en början motstånd, men svältfödd på kroppsliga njutningar ger hon till sist efter och ligger med Kaj i det gamla badhuset medan Eugen är i stan. Då mannen återvänder låtsas Kaj som om ingenting hänt.
Det falska och overkliga i situationen driver Rakel att avslöja sin otrohet, vilket för med sig ett häftigt uppträde mellan makarna. Eugen tappar helt fotfästet, ger sig in på utläggningar om hur boet skall delas vid den kommande skilsmässan och hotar senare på natten att skjuta sig med ett salongsgevär. Paul, tillkallad av Rakel, avväpnar och lugnar honom. Genom Eugens häftiga reaktion har Rakel insett sin verkliga betydelse i hans liv och de försonas.
Den unga Marta talar om den tid då hon skulle föda Martins barn. Efter studenten hade hon givit sig av till Paris och börjat leva ett ganska lättsinnigt liv.
En kväll träffar hon på en nattklubb Martin, misslyckad konstnär och familjen Lobelius' svarta får. Mötet bildar upptakten till en romantisk kärlekssaga i världsmetropolen.
Den får sitt tvära slut i det ögonblick släktens huvudman Fredrik dyker upp i spetsen för en mindre familjedelegation -- på återväg från spaniensemester -- och hotar dra in Martins underhåll om han inte infinner sig på faderns begravning.
Martin hyser inga varmare känslor för sin far, men de ekonomiska realiteterna tvingar honom att underkasta sig påbudet. Marta har just fått veta att hon är gravid. Innan hon hinner dela sin lycka och oro med Martin har han beslutat lämna henne och resa hem.
Djupt sårad återvänder hon till Stockholm och föder sitt barn ensam. I väntan på förlossningen kretsar hennes tankar och drömmar kring tiden med Martin. Senare förlät hon honom hans svaghet, och de är nu gifta.
Karin, näst äldst av svägerskorna, är gift med familjefirmans driftige chef Fredrik, som förlagt sin huvudsakliga verksamhet -- de erotiska förbindelserna inbegripna -- utanför hemmet.
Hustruns berättelse förtäljer hur hon och Fredrik, hemkomna efter firmans hundraårsjubileum, fastnar i hissen och måste tillbringa natten tillsammans på det begränsade utrymmet.
Oväntat på tu man hand med sin något påverkade make får Karin tillfälle att driva med hans högfärd, egoism och kvinnohistorier. Fredrik kläs av all sin värdighet men upptäcker i gengäld att hans hustru inte bara är vacker utan också begåvad och älskvärd.
När de slutligen faller i varandras armar har han erbjudit henne att följa med som sin sekreterare och älskarinna på en kommande utlandsresa. Nästa morgon kallas Fredrik till ett viktigt sammanträde, och nattens löften förflyktigas; makarna faller in i det gamla rollmönstret.
Den sjuttonåriga Maj, Martas yngre syster, har lyssnat till kvinnornas samtal. Hon är förälskad i Annettes son Henrik och kan inte tänka sig att kompromissa med sina känslor som de äldre.
Före gryningen rymmer det unga kärleksparet i båt. Marta är orolig för deras öde, men Paul lugnar henne med orden: "Jag säger låt dem rymma. Tids nog kommer de tillbaka."
Censurnummer | 81335 |
---|---|
Datum | 1952-10-22 |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Originallängd | 2945 meter |
Kommentar | Aktlängder: 600-550-555-555-685 = 2945 meter - 108 minuter. Aktlängder: 600, 550, 555, 555, 685. |
Bildformat | 1.37:1 |
---|---|
Ljudtyp | Ljud |
Ljudsystem | AGA-Baltic |
Färgtyp | Svartvit |
Bärare | 35 mm |
Hastighet | 24 |
Längd i meter | 2945 meter |
Längd i minuter | 108 min |
Akter | 5 rullar |
Dialogspråk |
|
Ingmar Bergman förvånade kritikerna genom att visa sig mer harmonisk, mer mänsklig och mer utrustad med humor än man tilltrott honom.
"Låt inte eventuella fördomar mot djupingen Ingmar Bergman avskräcka er från hans trettonde film vid 34 års ålder och hans definitiva mandomsprov", skrev ABs Filmson och fortsatte: "Utan att på något sätt svika sin klädsamma attityd som illusionslös sedesskildrare och fordringsfull moralist har han åstadkommit sin mest mångskiftande men också jämnaste och mest harmoniska film och överraskar kanske somliga med att framträda som en lysande kvick komediförfattare, låt vara med vassa klor i de smeksamma kattfötterna."
Att filmens författare och regissör inte förlorat sin skärpa menade även Karl Ekwall i AT: "Ingmar Bergman tecknar människor som en månglare rensar fisk. Några raska snitt med kniven så är yttre höljet borta. Glatt grinande håller han upp det bara skelettet och kallar proceduren en komedi eller ett ljust broderi på mörk botten." Dock märkte Ekwall nya inslag i Bergmans filmdiktning, "mjukare och innerligare tongångar än förr, mer förståelse för mänsklig skröplighet".
Ingrid Arvidsson (BLM) visste berätta att filmen "inte minst av kvinnorna mottagits med en värme som är nästan intressantare än filmen själv". Konstnärligt var filmen knappast "något annat än en behaglig bagatell, utmärkt spelad, utsökt fotograferad men utan någon genomträngande kraft eller djärvhet". Vad som värmde publiken var "den fördomsfria och känsliga inlevelsen i kvinnliga problem som oftast behandlas från helt andra utgångspunkter". "Orsakerna till filmens framgång", skrev recensenten, "ligger delvis utanför filmen själv, kanske i någon mån i andra filmers vanliga syn på kvinnor, kärlek och äktenskap".
Ingrid Arvidssons kollega i SvD, Lill, hade svårt att behärska språket i sin spalt: "Risken med att skriva en recension om Ingmar Bergmans nya film är att man förlorar sig i entusiastiska superlativer. Men det är verkligen inte så lätt att bemanna sig med kritisk förbehållsamhet i detta fall. Kvinnors väntan är en episodfilm, där filmdiktaren och regissören Bergman öser ur sin fantasi och uppfinningsrikedom, sin ömhet för människorna och sin bestickande, lätta och varma humor som ur ett ymnighetshorn -- och där han dessutom demonstrerar sin tekniska virtuositet som aldrig tidigare. Däremot har han denna gång alldeles avstått från melodramatisk överbetoning, från karikering och gymnasiala kramp!utbrott. Han har kvar hela sitt hjärta för den fräscha och dåraktiga ungdomen, för de förkomna och övergivna, men han har också nått fram till förståelse för en kompromissande medelålder och funnit att den inte nödvändigtvis måste bestå av nedsjaskade odjur i människohamn, att även resignationen kan ha sitt milda vemod och bäras med humor utan hjärtlöshet."
Lasse Bergström (Arbetaren) betraktade verket som "stående över det mesta som görs här i landet" men hade invändningar: "Helhetsbilden av denna skickligt sammanvävda episodfilm blir en smula brokig: de enskilda dikterna har sin egen konstnärliga melodi men diktsamlingen har drag av fäsörarbete och människornas konturer blir linjer som skär sönder lika mycket som helande linjer. Denna fara hotar varje diktare som öppnar sin famn för alla människor: han har överskattat sin armlängd och är tvungen att till förmån för några utvalda låta resten av mänskligheten falla genom den psykologiska kompromissens fallucka."
Carl Björkman (DN) tyckte likaledes att den nya filmen avgjort hörde till Bergmans bästa men ansåg att upphovsmannen inte kunde skildra "den vardagliga naturligheten", med den påföljd att kvinnornas beteendemönster blev "teatraliskt". Filmens styrka låg i spelet; bland de medverkande skådespelarna fick Anita Björk, Maj-Britt Nilsson, ungdomarna Gerd Andersson och Björn Bjelfvenstam särskilda lovord. Eva Dahlbecks och Gunnar Björnstrands "hiss!äventyr" karakteriserade Björkman som "filmens skick!ligaste effekt".
Hisscenen hade också gjort starkt intryck på Nils Beyer i MT och Robin Hood (StT). Den förre lovade att episoden skulle "bli klassisk i filmhistorien"; den senare beskrev den som "ett mästerstycke -- psykologisk fars". Samma höga uppskattning hade Robin Hood av episoden med Maj-Britt Nilsson: "Bergman har knappast någonsin nått högre än i detta avsnitt, ett montage av kusligt realistiska födslobilder och häxsabbatliknande cancan på parisisk nattklubb."
Negativa förhöll sig Ny Dag och Expressen ehuru man erkände den tekniska briljansen. Ny Dags recensent menade att kärleksaffärerna i den ombonade överklassmiljön inte intresserade någon, eftersom figurerna inte var levande utan enbart "språkrör för Bergmans moralfilosofi". Staffan Tjerneld i kvällstidningen förklarade att "detta är intellektuellt sett rena rama snömoset" och "pornografi i en för borgerlig publik acceptabel form". Han kände sig beredd att be "en tyst bön om en svensk filmkväll där de agerande har mera på sig än nattlinnen, där sängen inte är enda möbeln och där handlingen rör sig om något annat. Likgiltigt vad. Vi är dock inte ett folk av erotomaner".
Denna Ingmar Bergmans elfte film i egen regi betecknades av kritikerna som hans första komedi. Några recensenter uppmärksammade att den inledande episoden var en bearbetning av författarens skådespel "Rakel och biografvaktmästaren" från 1946, bl a uppfört på Boulevard-Teatern i Stockholm !9.11.1949-10.1.1950.
Vid TV2-sändningen av Kvinnors väntan 24.6.1978 hade man fått perspektiv på Bergmans produktion och insett att verket innehöll motiv och berättargrepp som Bergman skulle ta upp och utveckla i tre senare 50-talsfilmer: Sommaren med Monika (1953/2), En lektion i kärlek (1954/20) och Sommarnattens leende (1955/36).
Inspelningen ägde rum våren 1952, från början av april till utgången av maj med några dagars kompletteringar i mitten av juni. Badhusbassängen -- med levande gädda i -- och hissen byggdes upp i Råsunda!ateljéerna. De trånga utrymmena, liksom Bergmans önskan om långa sammanhängande tagningar, ställde stora krav på fotografen Gunnar Fischer. Hans insats bedömdes av Lasse Bergström i följande ordalag: "Han är fotografen som givit varje bild i denna film en egen lyster och en egen skönhet. Med en sådan medhjälpare faller Ingmar Bergman aldrig."
Filmen sändes som svenskt bidrag till Biennalen i Venedig 1953, men fick -- de skandinaviska länderna undantagna -- inte kontinental distribution förrän Bergman etablerat sig som internationell mästarregissör mot slutet av decenniet.
(kompletteringar) | 1952-06-16 | 1952-06-20 | ||||
1952-04-03 | 1952-05-30 | |||||
Filmstaden | Råsunda | Sverige | (ateljé) | |||
Stockholm | Sverige | |||||
Siarö | Österåkers kommun | Sverige | ||||
Paris | Frankrike |
Sverigepremiär | 1952-11-03 | Röda Kvarn | Stockholm | Sverige | 108 min | |
---|---|---|---|---|---|---|
Urpremiär | 1952-11-03 | Röda Kvarn | Stockholm | Sverige | 108 min | |
Annan visning | 1961 | Warszawa | Polen | |||
TV-visning | 1978-06-24 | TV2 | Sverige | 103 min | ||
1982-10-28 | TV1 | Sverige | 103 min | |||
Cinemateksvisning, arkivkopia | 1983-01-14 | |||||
1995-05-15 | ||||||
Videorelease | 1998-01 | Sverige | 103 min | |||
TV-visning | 1999-11-07 | SVT1 | Sverige | 103 min | ||
Cinemateksvisning, arkivkopia | 2004-11-24 | Fin kopia. (0+). Tunna, korta emulsionsrepor. | ||||
2006-03 | ||||||
TV-visning | 2014-11-10 | SVT1 | Sverige | |||
Annan visning | 2018-02-01 | Janus Films | New York | USA | ||
FIAF-visning | 2018-02-14 | British Film Institute | London | Storbritannien | ||
2018-03-01 | Jerusalem Cinematheque | Jerusalem | Israel | |||
Cinemateksvisning | 2018-03-21 | Filmhuset | Stockholm | Sverige | ||
Cinemateksvisning, arkivkopia | 2018-03-21 | |||||
FIAF-visning | 2018-04-15 | Filmoteca Española | Madrid | Spanien | ||
TV-visning | 2018-06-15 | SVT2 | Sverige | |||
Utländsk biograf exkl FIAF | 2018-07-06 | Babylon | Berlin | Tyskland | ||
2018-07-12 | Metropolis | Hamburg | Tyskland | |||
2018-08-23 | Taipei Golden Horse Film Festival | Taipei | Taiwan | |||
2018-09-02 | Filmhaus Nürnberg - kommkino | Nürnberg | Tyskland | |||
FIAF-visning | 2018-12-01 | La Cinemathèque québécoise | Montreal | Kanada | ||
TV-visning | 2022-04-03 | SF Kanalen | Sverige | |||
2022-07-14 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2022-07-16 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2022-07-19 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2022-10-18 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2022-11-10 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2022-12-28 | SF Kanalen | Sverige | 105 min | |||
2023-04-02 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2023-07-13 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2023-07-15 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2023-07-18 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2023-10-17 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2023-12-27 | SF Kanalen | Sverige |
Originaltitel | Orfeo ed Euridice. Dans i de saligas ängder | |
---|---|---|
Kompositör | Christoph Willibald Gluck | (1762) |
Textförfattare | Ranieri de' Calzabigi | (italiensk text 1762) |
Göran Rothman | (svensk text 1773) |
Originaltitel | Can-Can (Nordgren) | |
---|---|---|
Kompositör | Erik Nordgren | (1952) |
Originaltitel | Blues (Jacobsen) | |
---|---|---|
Kompositör | Julius Jacobsen |
Originaltitel | Reinholds rike | |
---|---|---|
Kompositör | Reinhold Svensson |
Originaltitel | Fanfar (Eckert-Lundin) | |
---|---|---|
Kompositör | Eskil Eckert-Lundin |
Originaltitel | Florida Special | |
---|---|---|
Kompositör | Dick Kolmar |
Originaltitel | (Marta är) Ett rosende träd | |
---|---|---|
Kompositör | Erik Nordgren | (1952) |
Textförfattare | Ingmar Bergman | (1952) |
Sångare | Birger Malmsten |
Originaltitel | After the Ball | |
---|---|---|
Kompositör | Charles K. Harris | (1892) |
Textförfattare | Charles K. Harris | (1892) |
Ernst Wallmark | (svensk text) |
Originaltitel | La Marseillaise | |
---|---|---|
Kompositör | Claude Joseph Rouget de Lisle | (1792) |
Textförfattare | Claude Joseph Rouget de Lisle | (fransk text 1792) |
Edvard Fredin | (svensk text 1889) | |
Sångare | Gunnar Björnstrand |
Originaltitel | Sjörövarhambo | |
---|---|---|
Kompositör | Ulf Peder Olrog | (1947) |
Textförfattare | Ulf Peder Olrog | (1947) |
Sångare | Ulf Peder Olrog | (ej i bild) |
Originaltitel | Farsans hambo | |
---|---|---|
Kompositör | Carl Jularbo |
Filmbewertungsstelle (Wiesbaden) | Wiesbaden | 1962 | (prädikat: wertvoll) | ||
---|---|---|---|---|---|
Pris | Stockholm | 1953 | (1:a plats i Film Nyheters kritikeromröstning) |
Minns ni? (1993) | Citat ingår från | Kvinnors väntan (1952) |
Badhus |
Barnbördshus |
DK Komedi |
DK Kärlek |
DK Relationer, Samliv |
Direktörer |
Dröm |
Expressionism |
Farsinslag |
Frigiditet |
Förlossningar |
Föräldrar och barn |
Generationsmotsättning |
Hiss |
Konstkritiker |
Konstnär |
Narkos |
Nattklubbar |
Otrohet |
Paris (Frankrike) |
Siarö |
Sjukgymnast |
Släktföretag |
Stockholms skärgård |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2945 |
Typ | Kopia |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2946 |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Polyester |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2946 |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Polyester |
Bärare | 35 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Polyester |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2940 |
Typ | Duplikatpositiv |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Duplikatpositiv |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | Ingmar Bergmans KVINNORS VÄNTAN |
Tryckeri | J. Olsén litogr.anst. |
Storlek | Mindre än 40 x 75 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | Ingmar Bergman - filmen KVINNORS VÄNTAN |
Tryckeri | Zetterlund & Thelanders boktryckeri AB |
Storlek | Cirka 60 x 80 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | Anita Björk - Jarl Kulle i KVINNORS VÄNTAN |
Tryckeri | Fotopress |
Storlek | Cirka 60 x 80 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | Eva Dahlbeck - Gunnar Björnstrand i KVINNORS VÄNTAN |
Tryckeri | Fotopress |
Storlek | Cirka 60 x 80 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | Maj-Britt Nilsson - Birger Malmsten i KVINNORS VÄNTAN |
Tryckeri | Fotopress |
Storlek | Cirka 60 x 80 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Affischtitel | Ingmar Bergmans MENS KVINDER VENTER |
Tryckeri | Dyva & Jeppesens bogtrykkeri aktieselskab |
Affischdesign | [?] Gaston |
Storlek | Cirka 60 x 80 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | Sehnsucht der frauen |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Pressklipp |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Kvinnors väntan. Anita Björk, Eva Dahlbeck, Maj-Britt Nilsson in Waiting women. A film by Ingmar Bergman. |
Omfång | 29 s. + 1 s. produktionsuppgifter + 1 s. innehållsbeskrivning. |
Språk | Engelska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Anita Björk, Eva Dahlbeck, Maj-Britt Nilsson i Kvinnors väntan. En film av Ingmar Bergman. |
Omfång | 29 s. + 1 s. produktionsuppgifter. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Kvinnors väntan. Film av Ingmar Bergman. |
Omfång | 167 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Kvinnors väntan. Film av Ingmar Bergman. |
Omfång | 185 s. Spelplan, rekvisitalista, roll- och miljölista (18 s.) ingår. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Omfång | 16 s. |
Språk | Spanska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Språk | Engelska |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | SET |
---|---|
Bakombild papper | 2 |
Album | Ja |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Tyska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Danska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Tyska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Ljudtyp | Ljud |
---|---|
Färgtyp | Svartvit |
Bärare | DCP |
Längd i minuter | 108 min |
Dialogspråk |
|
Typ | Digitalt ljud |
---|---|
Bärare | WAV |
Typ | Digitalt ljud |
---|---|
Bärare | WAV |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | DCP |
Typ | Digitalt arkivmaterial |
---|---|
Bärare | MAP |
Typ | Digitalt arkivmaterial |
---|---|
Bärare | MAP |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | ProRes |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | H264 |