Sista paret ut (1956)

Media (1 st)

Originaltitel	Sista paret ut
Svensk premiärtitel	Sista paret ut
Internationell titel	Last Couple Out
Distributionstitel	Last Pair Out (Storbritannien) Siste par ut (Norge) Viimeinen pari ulos (Finland) Ostatnia para wychodzi (Polen) Junge Herzen im Sturm (Västtyskland - festivalvisning) Poslední pár z kola ven (Tjeckoslovakien)

Regi	Alf Sjöberg
Manus	Ingmar Bergman
Produktionsledare	Allan Ekelund
Foto	Martin Bodin
Musik	Bengt Hallberg (originalmusik) Erik Nordgren (originalmusik) Charles Redland (originalmusik) Julius Jacobsen (originalmusik)
Arkitekt	Harald Garmland
Klippning	Oscar Rosander
Ljudtekniker	Sven Hansen
Regiassistent	Sven Sjönell
Scripta	Margareta Toss
Inspicient	Carl-Henry Cagarp
B-foto	Lasse Björne (som Lars Björne)
Stillbildsfoto	Louis Huch (ateljéfoto)
Musikarrangör	Charles Redland
Orkesterledare	Eskil Eckert-Lundin

Eva Dahlbeck	Susanne Dahlin
Harriet Andersson	Anita, gymnasist
Bibi Andersson	Kerstin, gymnasist
Björn Bjelfvenstam	Bo Dahlin, Susannes son, gymnasist
Jarl Kulle	Ernst Farell, läkare, Susannes älskare
Olof Widgren	Hans Dahlin, Bos far, advokat
Aino Taube	Kerstins mor
Hugo Björne	lektor Jacobi
Jan-Olof Strandberg	Claes Berg, gymnasist
Märta Arbin	fru Johansson, Bos mormor
Jullan Kindahl	Alma, Dahlins hembiträde
-	Ej krediterade:
Johnny Johansson	Sven Dahlin, Bos lillebror
Nancy Dalunde	Eva Farell, Ernsts fru
Göran Lundqvist	den ledsne skolgrabben
Kristina Adolphson	gymnasist
Olle Davide	gymnasist
Kerstin Hörnblad	gymnasist
Mona Malm	gymnasist
Lena Söderblom	gymnasist
Claes-Håkan Westergren	gymnasist
Olle Johansson	gymnasist
Leif Hedberg	gymnasist
Mona Andersson	gymnasist
Inga Sarri (som Inga Jonsson)	gymnasist
Bo Samuelson	gymnasist
Leif Hallberg	gymnasist
Ernst Brunman	garderobsvaktmästare på Operan
Svenerik Perzon	poliskonstapel
Wiveka Alexandersson	gäst på konditoriet

Produktionsbolag	AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (35 mm)	AB Svensk Filmindustri	1956
Laboratorium	AB Svensk Filmindustris filmlaboratorium
Smink	Firma Carl M. Lundh AB

En bok med texten "Dagbok Bo Dahlin" ses i bild. En text anger "Ur Bo Dahlins anteckningar ang föräldrarnas skilsmässa återberättade av Ingmar Bergman". Boken slås upp.

Det är lördag och oro i gymnasisten Bo Dahlins klass. Lektor Jacobi avbryter den meningslösa lektionen.

I materielrummet träffar Bo en liten gråtande kille. Hans föräldrar är skilda och i helgen måste han träffa sin far som han hatar. Bo försöker trösta killen med att det snart är måndag igen.

Bo sitter med Kerstin på ett konditori. Hon vill gå på fest hos Anita i kväll. Han vill se "Figaros bröllop" på Operan. Vi ska inte tvinga varandra, säger Bo. Jag går på Operan, du till Anita.

Hemma får Bo åhöra ett häftigt gräl mellan föräldrarna. Det gäller moderns älskare som hon inte vill lämna. Du får inte gå ifrån mig, säger fadern förtvivlat. Grälet slutar med handgripligheter.

Bo får veta att moderns älskare är Ernst Farell, läkare, och när han av en händelse får syn på dennes namn på en dörr i en trappuppgång, fattar han sitt beslut. Han ringer på och får träffa Farell.

Farell har varit tillsammans med Bos mor i nästan tre år, får Bo veta. Farells fru känner inte till förhållandet. Farell får telefon från Bos mor, och de stämmer möte i sin lya på Jungfrugatan 5. Men Farell säger sedan att han måste ägna kvällen åt att tala ut med sin fru. Han erbjuder Bo nyckeln till lyan.

Bo anländer före sin mor till lyan. När hon kommer, ser hon honom först inte i mörkret. Deras samtal börjar häftigt, men när hon berättar om sin djupa kärlek till Farell, som av ekonomiska skäl inte kan skiljas och som dessutom bedrar henne med andra kvinnor, veknar Bo. Han vill hjälpa sin mor att komma ifrån alltsammans. De ska resa bort, föreslår han, bara de två. De går hem tillsammans.

Bo klär sig i smoking för operabesöket, När han kommer ner på gatan, ser han Farell sitta och vänta i en bil. Han rusar in igen och finner sin mor resklar med packad väska.

Bo går på Operan men stannar inte länge. Han fortsätter hem till Anita där det ska bli fest. Han kommer för tidigt. Festen börjar först kl 9. Anita inleder ett samtal med honom. Hon har hört att han har kallat henne slampa. Hon berättar om sig själv, och Bo inser att hans omdöme varit förhastat.

Festen är i full gång. Kerstin har kommit. Bo berättar för henne vad som hänt. Hundratusentals barn och föräldrar har det som vi, om inte värre, säger han bittert.

Festen rullar vidare. Några är berusade. Mina föräldrar skiljer sig inte, skriker en av de fulla, Claes. De hatar varandra, men de håller ihop -- för barnens skull.

Bo och Kerstin lämnar den allt rörigare festen och går hem till henne. De talar lågmält med varandra inne i hennes rum, när de överraskas av hennes mor som oväntat kommit hem. Modern talar om hur hon känner sig sviken av Kerstin. Det är äckligt, säger hon. Det enda äckliga är tants fantasi, svarar Bo. Föräldrar borde tas om hand.

Nu söker Kerstin försoning med sin mor. Bo rusar ut ur lägenheten. Han söker upp Anita. Han finner henne i lämningarna efter festen.

Anita talar om sin ensamhet, och Bo berättar att han gått ifrån Kerstin. Anita säger att hon är kär i Bo. Därför vill hon att han ska gå.

En sista, kvarvarande gäst ger sig till känna, Claes. De kör hem honom i bil. Efter att ha lämnat av honom kramar de om varandra. De är lite trötta, säger Anita. De ska ringa varandra i eftermiddag, bestämmer hon.

Det är i materielrummet på skolan. Lektor Jacobi talar med Bo. Lektorn har fått ett brev där Bo hotar sticka ifrån allting. Det är ett obehagligt brev, tycker lektorn. Ni känner er försmådd, säger han. Men det finns ingen instans dit man kan instämma sina föräldrar. Och en rättighet har man alltid kvar -- rätten till självbesinning.

Tror lektorn själv på det här, frågar Bo.

Jag hoppas det, svarar lektorn.

Bo påminns om att det är karta nr 53 de ska använda i dag. Han letar i kartbeståndet.

Censurnummer	89055
Datum	1956-11-02
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2805 meter
Kommentar	Granskningskopians aktländer: 525-485-530-470-520-275 = 2805 m - 103 minuter. Efter granskningen utökades akt 6 med 85 m, vilket godkändes av biografbyrån efter omgranskning 8.11.1956. Aktlängder (förlängd version): 525-485-530-470-520-360 = 2890 meter - 106 minuter. Aktlängder: 525, 485, 530, 470, 520, 275.

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	AGA-Baltic
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2890 meter
Längd i minuter	106 min
Akter	6 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

Ett misslyckande, konstaterade stockholmspressen samfällt om Sista paret ut -- men ett misslyckande av viss konstnärlig dignitet. Några kritiker spanade förgäves efter genomtänkt skapande vilja och avsikt. Några ansåg att filmen gav en osann bild av svensk ungdom.

MT (Nils Beyer): "Naturligtvis är Sista paret ut inte någon dålig film. Den har den svepande rytmen och berättar i utsökta bilder -- nog kan Alf Sjöberg sin konst. Och skulle figurerna och situationerna ibland verka lite hårt konstruerade, så får man komma ihåg att det inte är fråga om vardagsrealism. I dramat har personerna lov att säga och företa sig sådant, som vi i det verkliga livet på sin höjd skulle våga tänka.

Men filmen vet inte riktigt vart den vill komma, den känns splittrad och hoplappad, inte gjuten i ett enda självklart stycke. Man märker, att Ingmar Bergman med den position han nu äger inte längre ger bort sina bästa manus. Möjligen är idén till Sista paret ut något gammalt uppslag, som han lagt åt sidan en gång men nu plockat fram och sökt sätta fason på. Det verkar i varje fall tillhöra ett tidigare stadium i hans utveckling.

Filmen har betecknats som en problemfilm om skilsmässobarn. Men den handlar i själva verket om ungdomlig vånda och hemlöshet i största allmänhet. (-)

Temat är det gamla om livets djävulskap, i vilket krig och skilsmässor endast är sekundärfenomen.

Snarare kan man säga, att det är generationsmotsättningen, som är tråden i filmen -- oförmågan hos unga och gamla att komma till tals med varandra."

DN (C B-n): "Med mördande envishet ältar han [Ingmar Bergman! sitt tema: alla ungdomarna i hans film befinner sig på något sätt i trotsreaktion mot sina mödrar och fäder, oavsett om dessa är döda eller ännu befinner sig i livet. En del av ungdomarna är skilsmässobarn, andra beklagar att de inte är det, att föräldrarna hållit ihop 'för barnens skull.' Håll gärna med om att det här kan gälla en giltighet från fall till fall; så generaliserat som detta ungdomsuppbåd är, mister det dock sin giltighet.

Denna Ingmar Bergmans vrångbild av svensk ungdom av i dag har inte blivit mera övertygande i Alf Sjöbergs regi. Sjöberg har en olyckligt farbroderlig, icke besvarad, kärlek till svensk ungdom av i dag. Han vet ingenting om den, han har inte varit med själv, han känner inte dess språk. Det var därför hans Vildfåglar blev ett sådant plågsamt misslyckande; Sista paret ut är Vildfåglar i övre Östermalmsmiljö. (-)

Det finns i denna film en förskruvad idealism, som tar sig uttryck i patetiska dialoger, stundom till ackompanjemang av dämpad, tröstande flygelmusik. Det bästa i filmen är den naturliga fräschören hos två vackra ungdomar, Björn Bjelfvenstam och Bibi Andersson, vilkas egen friskhet är filmens tillgång; vad manuskriptet äger av charm och behag finns framför allt i deras repliker, deras tillit och förtröstan.

I filmens periferi demonstrerar Harriet Andersson sin flickaktighet och Jarl Kulle sitt idoliska maskulinum."

StT (Robin Hood): "Sista paret har inte mycket att ge utom enstaka lysande bildsekvenser, enstaka repliker och -- skådespelarkonst. På denna kan inte klagas. Bäst är väl Eva Dahlbeck, hennes rollfigur får helhet och karaktär. Hon har sällan varit så till sin fördel och så vacker.

Detsamma kan sägas om Hugo Björne (med reser!vation för skönheten). Hans sure, elevtyranniserade lärare är filmens enda positiva figur. Han är -- nästan -- en levande människa.

Bland de unga intresserar Björn Bjelfvenstam -- många intensiva och bra scener. Bibi Andersson är sann och rar, men manuskriptet förstör henne i slutet. Harriet Andersson är också mänsklig och riktig -- så snart manuskriptet tillåter."

Kommentar Svensk filmografi

Inspelningen av Sista paret ut påbörjades 16.5.1955 och avslutades 16.7.1955.

Alf Sjöbergs bana som filmregissör nådde sin höjdpunkt med Fröken Julie (1951). Stora förhoppningar knöts till honom, men hans två följande filmer, Barabbas (1953) och Karin Månsdotter (1954), blev vare sig konstnärliga eller ekonomiska framgångar. Den därpå följande Vildfåglar (1955) förändrade i princip ingenting.

För Sjöbergs del medförde förhållandet i första hand att ingen producent längre ville lyssna till hans långt gångna planer att filma gestalter ur Carl Jonas Love Almqvists fantasivärld. Han hade 1951 satt upp "Amorina" på Dramatiska teatern och förberedde nu som bäst "Drottningens juvelsmycke", som skulle få sin premiär 1957.

I flera år framåt skulle Sjöbergs ansträngningar att på ett seriöst sätt återkomma till filmen koncentreras kring Almqvists gestalter Amorina och Tintomara, dock utan att han definitivt kunde intressera någon producent för idén. En starkt bidragande orsak torde ha varit att Sjöberg bakom bägge filmerna i väsentliga delar såg sina respektive teateruppsättningar, och hur lysande dessa än varit, hade producenterna ännu i gott minne hur Sjöbergs glansfulla föreställning av Strindbergs "Erik XIV" hade resulterat i filmen Karin Månsdotter.

Då hade Dymling och SF visat större intresse för att filma Sara Lidmans roman "Bära mistel" och Sjöberg hade med sin vanliga entusiasm gått in för att skriva ett filmmanuskript, baserat på boken. Inspelningen blev t.o.m. preliminärt uppsatt på SF:s produktionslista för någon gång kring 1954-56.

Men åter tvekade SF och beslöt t.v. skjuta på filmen. Först flera år senare återupptogs planerna i och med att SF då (äntligen) i juni 1961 inköpte filmrätten till boken. Men inte heller då blev det något av planerna.

För Alf Sjöberg blev det att ta skeden i vacker hand och acceptera de manuskript, som SF förelade honom, om han ville fortsätta att göra film. Han gick in för filmarbetet även ifråga om dem med sin vanliga entusiasm men självfallet utan att djupare kunna engagera sig för deras ämne och idéinnehåll.

Sista paret ut var Sveriges bidrag vid filmfestivalen i Berlin 1957.

I ett inspelningsreportage i StT (18.5.1955) berättar signaturen Loke om tillkomsten av manuset till Sista paret ut: "Filmen är inte någon ny historia, hopskriven av Bergman under den vid det här laget ryktbara hemliga 'landsflykten' till Park Avenue Hotell i Göteborg. Ett manus låg klart redan 1951 och sedan har det diskuterats och skrivits om (ett relativt begrepp i filmbranschen) ett par gånger.

För bara några månader sedan frågade SF Alf Sjöberg, om han inte ville regissera det - och han svarade ja. Sedan gjorde Ingmar Bergman en sista omarbetning.

- Precis som med Hets, berättar Alf Sjöberg. Där var det också ett manus, som låg och 'vilade'."

				1956-05-16	1956-07-16
Filmstaden	Råsunda	Sverige	(ateljé)
Östra Real	Stockholm	Sverige
Karlaplan	Stockholm	Sverige	(m.fl. platser i Stockholm)

Sverigepremiär	1956-11-12	Fontänen	Stockholm	Sverige	106 min
	1956-11-12	Röda Kvarn	Stockholm	Sverige	106 min
Urpremiär	1956-11-12	Fontänen	Stockholm	Sverige	106 min
	1956-11-12	Röda Kvarn	Stockholm	Sverige	106 min
Annan visning	1963			Polen		(endast filmstudios)
TV-visning	1986-05-22	TV1		Sverige	102 min
	1993-07-06	TV2		Sverige	102 min
	1999-04-23	SVT1		Sverige	102 min
	2016-05-31	SVT1		Sverige
	2018-07-17	SVT1		Sverige
	2019-11-12	SVT1		Sverige

Originaltitel	Det är lördag i dag
Kompositör	Charles Redland	(1956)
Textförfattare	Ingmar Bergman	(1956)
Sångare	kör	(gymnasister)

Originaltitel	Sorrento
Kompositör	Louis Severne

Originaltitel	Orchids and Roses
Kompositör	Joyce Cochrane

Originaltitel	Non più andrai. Ur Le nozze di Figaro
Kompositör	Wolfgang Amadeus Mozart	(1786)
Textförfattare	Lorenzo Da Ponte	(italiensk text 1786)
	Bernhard Crusell	(svensk text 1821)

Originaltitel	Too Late for Tears
Kompositör	Charles Pierre
	Richard Thorpe

Originaltitel	Fuga, diss-moll
Kompositör	Johann Sebastian Bach

Originaltitel	Dixieland
Kompositör	Leif Kronlund

Advokater

Alkoholförtäring

Föräldrar och barn

Generationsmotsättningar

Gymnasister

Hembiträden

Konditorier

Lektorer

Läkare

Lärare

Läroverk

Opera

Otrohet

Skilsmässor

Skolelever

Skolor

Stockholm

Stockholm/Operan

Stockholm/Östra Real

Svartsjuka

Tidningsförsäljare

Vaktmästare/garderobs

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	2909

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	2909

Typ	Originalnegativ bild
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild för OP
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	SISTA PARET UT
Tryckeri	Zetterlund & Thelanders boktryckeri AB

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	SISTA PARET UT
Tryckeri	J. Olsén litogr.anst.

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	En film av Ingmar Bergman.
Omfång	138 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	En film av Ingmar Bergman.
Omfång	145 s. +3 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	En film av Ingmar Bergman.
Omfång	145 s. + 13 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	En film av Ingmar Bergman.
Omfång	145 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Ur Bo Dahlins anteckningar angående föräldrarnas skilsmässa, återberättad av Ingmar Bergman.
Omfång	33 s. Produktionsuppgifter och rollista (1 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Junge Herzen im Sturm.
Omfång	25 s.
Språk	Tyska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Junge Herzen im Sturm. Manuskript: Ingmar Bergman.
Omfång	37 s. Produktionsuppgifter och innehållsbeskrivning (3 s.) ingår.
Språk	Tyska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Bakombild papper	1
Album	Ja

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Tyska

Typ	Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Övrigt tryck
Språk	Danska