Originaltitel | Svenska flickor i Paris |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Spelfilm |
Regi | |
Producent | |
Manus | |
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Dialogspråk |
|
Sverigepremiär | 1961-09-11 |
Rödvin och ruelse i Parisskildring där tre svenskor står modell, viker tvätt och klistrar affischer för att slippa åka hem. Peter Weiss stod för bildregin och Barbro Boman för...
Handlingen utspelas under 24 timmar och berättar om tre svenska flickors liv i Paris.Barbara och Lena hyr ett rum tillsammans. De har ont om pengar och är skyldiga för hyran....
Mottagandet var övervägande negativt, och som ett exempel på reaktionerna kan anges Olle Grönstedts anmälan i StT som här citeras i sin helhet: "Det är skamligt. Det är skamligt att få...
Rödvin och ruelse i Parisskildring där tre svenskor står modell, viker tvätt och klistrar affischer för att slippa åka hem. Peter Weiss stod för bildregin och Barbro Boman för personregin.
Svenska flickor i Paris är en impressionistisk skildring av ett dygn i tre exilsvenskors liv. De får bita ihop för att få ihop till vindsrummet; posera inför krokielever, passa elaka fransyskors barn, vika berg av linne i ett tvätteri. En av dem skuttar fram; hon pratar franska och klistrar affischer och ska flytta till Provence, medan de andra bara vill slippa åka hem. Men Paris är inte vad de drömt om – när de inte dansar på Bal Nègre eller några konstnärer hittar på något tokigt. Svenska flickor i Paris är en djupt melankolisk film om något som inte blev av.
Barbro Boman långfilmsdebuterade 1956 med Det är aldrig för sent, en skilsmässoskildring med lån ur hennes eget liv (och en av endast två filmer regisserade av kvinnor på 1950-talet). Hon kände avantgardefilmaren Peter Weiss, som gjort sin första långfilm Hägringen 1959, och de hade båda gjort dokumentärer om sociala problem. När läkaren Anders Aspegren, mångsysslaren Lars Burman och hans fru Ann erbjöd Boman projektet tvekade hon – Burman kände "några brallisar" och behövde lite Parisbilder, bara. Så sa hon ja, och bad Weiss hjälpa henne med bilderna. De skulle skriva manus ihop, Weiss sköta "bildregin" och klippningen och Boman ansvara för personregin. Det var en dödsdömd idé. Weiss hoppade av, Boman beklagade att filmen visades och de brutala kritikerna höll med.
Enligt Boman hade hon och Weiss trott att de skulle kunna göra ”en bra film mot producentens önskningar”och Burman säkert tänkt att han skulle kunna få in lite brallisar. Det fick han inte. Det blev en genomskinlig negligé i motljus, en darrande nakenmodell, lite bara bröst, småhångel på kafe och förspel med fel främling. Utomlands lanserades filmen som pornografisk. I USA hette den The Flamboyant Sex och det stod "Even Paris was shocked!" på affischen.
Chockerad blir man inte, men överraskad. De är svårt att veta vem som ska äras för de kvaliteter Svenska flickor i Paris har. Spelet är lugnt och sakligt, och Weiss och fotografen Gustav Mandals dokumentära miljöskildringar ger filmen dess vemod. Mandal hade fotograferat Weiss första långfilm, och bilderna i den sista är mästerliga. Nylonstrumporna på strecket i vindsrummet, lyckan på Bal Nègre, paraden med Tinguelys skulpturer, de vittrade statyerna, bergen av lakan på tvätteriet, hunden som kissar på den livlösa clocharden på rivningstomten. Sättet att göra film höll på att förändras i Sverige, där biopubliken var ovan vid den här sortens foto. Något kommer i vägen och någon är knappt i bild och kameran dröjer vid en detalj och annat hinner vi knappt se. Verkligheten rör sig och kameran är stilla, eller gör några lugna panoreringar över allt som är på väg att försvinna.
Upphovsmännen var utomlands när filmen hade premiär, och Dagens Nyheter publicerade ett brev och en intervju:
"Weiss: 'Trots mina uttryckliga protester har jag nämnts som regissör för filmen. Min uppgift var att göra bildkompositioner, att leda scenarioarbete och klippningen. Jag har på grund av meningsskiljaktigheter utträtt ur produktionen innan filmen färdigställdes. Trots min begäran har jag inte fått inblick i filmens slutliga klippning. Jag kan kritiseras för dåliga bilder, men inte för filmens nuvarande form, som ingenting har att göra med mina ursprungliga avsikter. Hela denna affär, i och för sig en bagatell, belyser endast hur skandalösa arbetsförhållandena är inom vissa filmproduktioner.'
Boman: 'Jag gjorde en synopsis på begäran av Lars Burman – trots att jag kände till hurudana filmer han gjort tidigare – och Peter Weiss hjälpte till att arbeta om det, göra det så bildmässigt som Burman ville ha det. Peter Weiss erbjöd sig själv att sköta bildregin, och vi for till Paris. Efteråt grovklippte fotografen Gustav Mandal och Peter Weiss filmen där nere, senare har den finklippts, och då har Peter Weiss inte varit med. Han protesterade också mot speakertexten på slutet. Men inga bilder är tillagda, och kortningen berör huvudsakligen början. […] Jaså, har den filmen haft premiär i Stockholm, det var dystert.' […]"
(Den otrognas älskare spelas av Peter Weiss)
Nina Widerberg (2017)
Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Distributionstitel |
|
Regi | |
---|---|
Manus | |
Producent | |
Produktionsledare | |
Foto | |
Musik | |
Klippning | |
Ljudtekniker |
|
Regiassistent | |
Rådgivare |
|
Övrig medarbetare |
|
Anita Lindohf | Barbara | ||
Maud Elfsiö | Lena | ||
Ulla Blomstrand | Marianne | ||
Gösta Alm | Mikael | ||
Bernard Fresson | Pierre | ||
Bernard Vincent | René | ||
Bill Hall | Bill | ||
Katherine Kath | Madame | ||
Alice Reichen | la concierge | ||
Regine Landeau | Juliette | ||
Peter Weiss | Madames älskare | ||
Anna-Lena Wibom |
Produktionsbolag | AB Wivefilm | ||
---|---|---|---|
Lars Burman | |||
Distributör i Sverige (35 mm) | Film AB Skandinavien | 1961 | |
Distributör i Sverige (DCP) | Stiftelsen Svenska Filminstitutet | 2017 |
Handlingen utspelas under 24 timmar och berättar om tre svenska flickors liv i Paris.
Barbara och Lena hyr ett rum tillsammans. De har ont om pengar och är skyldiga för hyran. Barbaras föräldrar vägrar i fortsättningen att skicka pengar till henne, eftersom hon låtit sig förledas av det spännande Parislivet i stället för att sköta sina studier. Som en sista utväg att tjäna några francs sitter hon nakenmodell på en konstskola.
Lena har plats i en familj. Frun håller inne Lenas lön för att hon råkar slå sönder en blomvas. Hon gör ett misslyckat försök att få ut sina pengar. Lena söker upp en tredje svensk flicka, Marianne, i hopp om att få något arbete genom henne. Marianne har klarat sig bra i Paris. Hon försörjer sig på att klistra affischer men lyckas inte skaffa sådant arbete åt Lena. Lena får i stället arbete på en tvättinrättning. Det är Mariannes sista dag i Paris. Hon är lyckligt förälskad i en ung fransman, som snart kommer att ärva en bondgård. De har beslutat sig för att bo på landet
Efter modellsittandet faller Barbara för en tillfällig bekantskap på ett kafé - ett erotiskt äventyr som ger en eftersmak av äckel. Några drinkar ökar hennes depression, hon får en häftig hemlängtan.
Men Lena tycker att livet leker. En kväll på en "boîte" med hetsig musik och dans - det är det Paris hon älskar.
Censurnummer | 97082 |
---|---|
Datum | 1961-01-25 |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Originallängd | 2130 meter |
Kommentar | Speltid: 78 minuter. Aktlängder: 0, 0, 0, 0. |
Bildformat | 1.37:1 |
---|---|
Ljudtyp | Ljud |
Ljudsystem | Optisk mono |
Färgtyp | Svartvit |
Bärare | 35 mm |
Hastighet | 24 |
Längd i meter | 2130 meter |
Akter | 4 rullar |
Dialogspråk |
|
Mottagandet var övervägande negativt, och som ett exempel på reaktionerna kan anges Olle Grönstedts anmälan i StT som här citeras i sin helhet: "Det är skamligt. Det är skamligt att få chansen att göra film och så illa förvalta tillfället, skamligt att på detta sätt sälja och smutskasta det svenska namnet.
Det är inte nationalkänslan, som tar sig uttryck i mitt fördömande. Ingenting hindrar att man gör film - frän film - om svenska flickors snedsteg i Paris. Men det ska göras med sinne för nyanser och det skall göras med åtminstone någon talang och i något annat syfte än penningspekulation.
Peter Weiss, som förut gjort pretentiösa men talanglösa filmer av s.k. experimentkaraktär, har skrivit scenariot och svarat för bildregin till denna direkt undermåliga film. Barbro Boman har manuskriptet och personregin på sitt samvete och några ungdomar har medverkat framför kameran.
Resultatet är en skandal. Det gäller såväl innehåll som utförande. Tempot är ultrarapid. Varje scen är lång som sju svåra år. Hur långa de nu än är, så säger de intet. Tomheten är total och obarmhärtigt klart framstår långtråkigheten, obegåvningen, bristen på spontanitet, värme och fantasi.
Replikerna är rena flosklerna, spelet genant dåligt, Parismiljön obefintlig. Ja, sällan har väl Paris fått uttolkare, som så fullständigt missat stadens karaktär och atmosfär.
För varje stund lidandet varade, trodde man att botten var nådd. Speakertexten på slutet kullkastar alla sådana förmodanden. Nu väntar vi bara på den italienska varianten om den svenska synden. Den har mig veterligen inte gjorts av folk med anspråk på att vara kulturbärare."
I sin recension i BLM diskuterade Bo Widerberg problemet Peter Weiss: "Det är väl efter Svenska flickor i Paris ännu mindre opportunt än förut att satsa en slant på Peter Weiss. Ändå vill jag säga att kortfilmaren Weiss, när han har fast mark under fötterna - i en fråga om fångvård eller om storstadsslum t .ex. - svarar för något av det värdefullaste som händer inom svensk filmproduktion. Att dokumentärfilmaren Weiss enligt uppgift till dags dato inte med ett öre understötts av den statliga instansen för premiering av kvalitetsfilm är en svår försummelse."
I Dagens Nyheter publicerades 28.1.1962 uttalanden av Peter Weiss och Barbro Boman, vilka hållits ovetande om filmens premiär i Sverige. Peter Weiss ansåg sig på det stadiet inte ha mycket med filmen att göra och skrev: "På grund av utlandsvistelse har jag först nu tagit del av recensionerna av Svenska flickor i Paris. Trots mina uttryckliga protester har jag nämnts som regissör för filmen. Min uppgift var att göra bildkompositioner, att leda scenarioarbete och klippningen.
Jag har på grund av meningsskiljaktigheter utträtt ur produktionen innan filmen färdigställdes. Trots min begäran har jag inte fått inblick i filmens slutliga klippning. Jag kan kritiseras för dåliga bilder, men inte för filmens nuvarande form, som ingenting har att göra med mina ursprungliga avsikter. Hela denna affär, i och för sig en bagatell, belyser endast hur skandalösa arbetsförhållandena är inom vissa filmproduktioner."
Peter Weiss har bekräftat att uttalandet i Dagens Nyheter fortfarande är relevant men tillägger att han framför allt blivit djupt upprörd över att man klippt bort ett stort avsnitt som skildrade en för den tidpunkten sensationell utställning av Jean Tinguelys skulpturer.
Barbro Boman hade bl.a. följande att säga till DN: "Jag gjorde en synopsis på begäran av Lars Burman - trots att jag kände till hurudana filmer han gjort tidigare - och Peter Weiss hjälpte till att arbeta om det, göra det så bildmässigt som Burman ville ha det.
Peter Weiss erbjöd sig själv att sköta bildregin, och vi for till Paris. Efteråt grovklippte fotografen Gustav Mandal och Peter Weiss filmen där nere, senare har den finklippts, och då har Peter Weiss inte varit med. Han protesterade också mot speakertexten på slutet. Men inga bilder är tillagda, och kortningen berör huvudsakligen början."
Paris | Frankrike |
Sverigepremiär | 1961-09-11 | Fontänen | Malmö | Sverige | 78 min | |
---|---|---|---|---|---|---|
Urpremiär | 1961-09-11 | Fontänen | Malmö | Sverige | 78 min | |
Stockholmspremiär | 1962-01-22 | Esplanad | Stockholm | Sverige | 78 min | |
1962-01-22 | Manhattan | Stockholm | Sverige | 78 min | ||
Cinemateksvisning | 2014-02-19 | Filmhuset | Stockholm | Sverige | ||
Cinemateksvisning, arkivkopia | 2014-02-19 | |||||
Cinemateksvisning | 2016-10-30 | Filmhuset | Stockholm | Sverige | ||
Cinemateksvisning, arkivkopia | 2016-10-30 | Ev. på DCP istl. om klar. |
Originaltitel | La bamba | |
---|---|---|
Arrangör | Trad |
Originaltitel | Band of Angels | |
---|---|---|
Kompositör | Max Steiner | (1957) |
Originaltitel | Benedicamus Domino | |
---|---|---|
Kompositör | Ary Barroso |
Originaltitel | Aquarela do Brasil | |
---|---|---|
Kompositör | Ary Barroso | (1939) |
Textförfattare | Ary Barroso | (portugisisk text 1939) |
Bob Russell | (engelsk text 1942) |
Originaltitel | Chôro, gitarr, nr 1 | |
---|---|---|
Kompositör | Heitor Villa-Lobos | (1920) |
Originaltitel | Pièces d'orgue. Messe pour les paroisses. Gloria in excelsis Deo | |
---|---|---|
Kompositör | François Couperin | (1690) |
Originaltitel | Introdução aos chôros | |
---|---|---|
Kompositör | Heitor Villa-Lobos | (1929) |
Originaltitel | La Macumba | |
---|---|---|
Kompositör | Pedro Sanjuán | (1949) |
Originaltitel | La mer | |
---|---|---|
Kompositör | Paul Gilson | (1892) |
Originaltitel | Serenata concertante, op. 40 | |
---|---|---|
Kompositör | Juan Orrego-Salas | (1956) |
Originaltitel | A String of Trumpets | |
---|---|---|
Kompositör | Billy Mure | (1959) |
Originaltitel | Suite IV Centenario | |
---|---|---|
Kompositör | Camargo Guarnieri | (1954) |
Originaltitel | Summer Holiday | |
---|---|---|
Kompositör | Wells Hively |
Originaltitel | O descobrimento do Brasil. Ualalocê (Visão dos navegantes) | |
---|---|---|
Kompositör | Heitor Villa-Lobos | (1937) |
Nakenmodell |
Paris (Frankrike) |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Videokopia digital |
---|---|
Bärare | Digital Betacam (PAL) |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Affischtitel | The Flamboyant Sex |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Pressklipp |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Synopsis |
---|---|
Manustitel | Svenska flickor i Paris. Synopsis. |
Omfång | 5 s. Produktionsuppgifter (1 s.) ingår. |
Språk | Engelska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Svenska flickor i Paris. |
Omfång | 24 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Svenska flickor i Paris. |
Omfång | 12 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Svenska flickor i Paris. |
Omfång | 2 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Svenska flickor i Paris. |
Omfång | 3 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program folio |
---|---|
Språk | Danska |
Ljudtyp | Ljud |
---|---|
Färgtyp | Svartvit |
Bärare | DCP |
Dialogspråk |
|
Typ | Digitalt ljud |
---|---|
Bärare | WAV |
Typ | Digitalt ljud |
---|---|
Bärare | WAV |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | DCP |
Typ | Digitalt arkivmaterial |
---|---|
Bärare | MAP |
Typ | Digitalt arkivmaterial |
---|---|
Bärare | MAP |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | ProRes |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | H264 |