Grundfakta

Media (1 st)

Originaltitel Vaxdockan
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Producent
Manus
Produktionsland
Produktionsbolag
Utmärkelser
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1962-07-30

Medverkande

Per Oscarsson
Lundgren, nattvakt

Gio Petré
skyltdockan

Tor Isedal
Fredriksson, grannen

Elsa Prawitz
hyresvärdinnan

Bengt Eklund
Håkansson, gårdskarl

Malou Nordgren
Malou, Håkanssons dotter

Visa alla medverkande

Handling

Nattvakten Lundgren lever ensam, bor i ett gammalt kråkslott i en park. Hyreshuset är befolkat av rätt aparta personer. Lundgren förälskar sig i en skyltdocka som står i en affär för...

Visa hela handlingen

Press

Filmen mottogs betydligt positivare än de flesta av Arne Mattssons filmer vid denna tidpunkt. Alla var dock inte ense med det beröm som kom Mattsson till del i inledningen till Robin Hoods...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Inspelningstitel

Filmteam

Regi
Manus
Producent
Foto
Musik
Arkitekt
Klippning
Ljudtekniker
Scripta
Scenario
Inspicient
B-foto
Stillbildsfoto
Exekutör
Smink

Medverkande

Per Oscarsson Lundgren, nattvakt
Gio Petré skyltdockan
Tor Isedal Fredriksson, grannen
Elsa Prawitz hyresvärdinnan
Bengt Eklund Håkansson, gårdskarl
Malou Nordgren Malou, Håkanssons dotter
Dagmar Olsson Håkanssons hustru
Mimi Nelson tidningsbudet
Rick Axberg sonen
Elisabeth Odén fru Ström
Olle Grönstedt Ström
Agneta Prytz fröken Lind, damen med kattorna
Lennart Norbäck mannen i porten
Mia Nyström kvinnan i porten
Mona Andersson expediten

Bolag

Produktionsbolag Flora Film
Distributör i Sverige (35 mm) Film AB Corona 1962
Laboratorium FilmTeknik AB

Handling

Nattvakten Lundgren lever ensam, bor i ett gammalt kråkslott i en park. Hyreshuset är befolkat av rätt aparta personer. Lundgren förälskar sig i en skyltdocka som står i en affär för skyltningsmaterial. Han tillkallar polisen och påstår att det begåtts inbrott, att en skyltdocka blivit bortförd, och när polisen är ute för att leta efter tjuven bär han bort skyltdockan.

Han bär hem skyltdockan till sin bostad, men tappar en av hennes händer när han bär upp henne för trappan. Ett barn ser handen, men innan de vuxna kommit till platsen har Lundgren burit upp handen på sitt rum.

Lundgren börjar skaffa kläder och föremål till skyltdockan, som han ständigt samtalar med. I hans ögon får dockan liv och börjar tala med honom.

I huset börjar man undra över nattvaktens beteende. Värdinnan försöker förföra honom, grannen störs av Lundgrens monologer som han inte förstår sig på.

Den huvudsakliga handlingen berättar om Lundgrens tilltagande förälskelse i den levandegjorda dockan. Slutligen stegras grannarnas misstankar, de bryter sig in hos Lundgren och finner honom med dockan. Grannen demonstrerar det perversa i Lundgrens beteende och slänger dockan i golvet.

Lundgren försöker ta hämnd på grannen genom att skjuta på honom i hans kolonistuga. Slutligen försöker Lundgren göra sig av med dockan genom att slå den i bitar. Han slänger väskan med bitarna av henne i vattnet nära Årstabron, men när han återvänder till sitt rum är hon där, levande. Han kan aldrig bli av med henne.

Censur / granskning

Censurnummer 105346
Datum 1967-03-02
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Originallängd 1175 meter
Kommentar Speltid: 43 minuter.


Censurnummer 99327
Datum 1962-07-12
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Originallängd 2590 meter
Kommentar Aktlängder: 590-595-575-545-285 = 2590 meter - 95 minuter. Aktlängder: 590, 595, 575, 545, 285.


Tekniska fakta

Bildformat 1.37:1
Ljudsystem Optisk mono
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2590 meter
Längd i minuter 95 min
Akter 5 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Filmen mottogs betydligt positivare än de flesta av Arne Mattssons filmer vid denna tidpunkt. Alla var dock inte ense med det beröm som kom Mattsson till del i inledningen till Robin Hoods recension i Stockholms-Tidningen:

"'Dockan' hör till de bästa filmer som gjorts i Sverige på senare år. Hel och fin, psykologiskt stark och riktig, formellt fulländad.

Den står sig gott vid jämförelse med det bästa, som produceras i världen i dag. Och den kopierar inte franska vågen. Den är inte heller "italiensk". Den är svensk. En utmärkt representant för den svenska stilen.

"Dockan" borde upp på någon stor utländsk festival, om inte annat så för att ta död på den allt allmännare uppfattningen, att svensk film är bara Ingmar Bergman."

I Expressen debuterade Lasse Bergström som recensent och fann att "Vaxdockan" utan att vara ett konstnärligt haveri led av slagsida. "Dess vision av ensamhetens tragedi har betänkliga drag av klinisk rapport."

Många kände, med Viveka Heyman i Chaplin, att det var något egendomligt fel på filmen:

"Man kan inte peka på något påtagligt. Men man kan våga en gissning. Arne Mattsson har fått sukta i många år efter att skapa en film, efter sitt sinne, alltunder det han satts till den ena likformiga deckarfilmen efter den andra. Han har haft tiden på sig att längta sig igenom det ena manuskriptet efter det andra - och längta sig trött. Kanske var Vaxdockan den film han borde ha fått göra för två eller tre år sedan. Kanske är den numera bara den film han måste få göra för att sedan kunna lägga ner sin själ i nästa."

Reaktionen kan ha varit betingad av en stilbrytning, som, analyseras av Jörn Donner i Dagens Nyheter:

"Mattsson brukar tycka om att berätta sina scener i överraskande kompositioner, med en medveten ryckighet i rytmen. Det kan gå för sig i "Vita frun" eller i något annat av hans spöknummer, men det är inte lyckat i "Vaxdockan". Det enkla och rätlinjiga, historien om Lundgrens känslor, är det bästa i filmen därför att där finns ett drama, inte ett spel med sökta estetiska effekter. Svensk film har påverkats av expressionismen, och denna påverkan är stark ännu i dag. Men det är inte en påverkan bara på gott, den har lika ofta farliga resultat. Ingenting kan ersätta en personlig vision av världen. Och denna vision förefaller ofta saknas hos Arne Mattsson."

Kommentar Svensk filmografi

Det är rätt uppenbart att filmen Vaxdockan har sina rötter i en filmidé, som Gunnar Björnstrand skrev åren 1945-1946, och som han sedan visade för Arne Mattsson. Dessa två fick Stig Dagerman intresserad av att arbeta på uppslaget, men på grund av andra arbeten tycks Dagerman inte ha hunnit utveckla idén.

Visserligen tillhör uppslaget en form av konstnärligt allmängods som inte kan sägas vara någon enskild persons egendom, men producenten Lorens Marmstedt hade uppgett att idén till Vaxdockan kom från ett icke nedtecknat Dagerman-utkast vilket måste vara identiskt med Gunnar Björnstrands originalidé.

När filmen visades i svensk tv 1965 skrev signaturen Kar de Mumma följande kommentar i Svenska Dagbladet (den 30 maj 1965):

"Allting får det värde det ska ha bara man väntar en tid, sa en gång en känd humorist till mej, och det var ju mera oroande än uppmuntrande. Men det är så sant, både vad gäller teater, konst, litteratur och burköppnare. Det händer att det hårt kritiserade står sig och att det varmt lovordade och reklamerade faller bort.

Vi läste just i går Gunnar Falks utmärkta kritik av filmen Vaxdockan, en spekulativ och vidrig film som svenska folket skulle matas med fredagskvällen. Det var en lika billig som svagsint historia, olämplig för äldre.

Barn stänger av efter tre minuter och tar ingen skada.

Men hur var det när filmen hade premiär på bio? Jo, då rusade specialisterna bland våra filmrecensenter ut och höjde verket till skyarna, dessa auktoriserade djupingar som anses så märkvärdiga och säkra i sina omdömen att de då och då även får recensera teater och litteratur på kultursidorna.

Berömmet var så flåsigt, att en rad personer framträdde och tog åt sig äran av att ha kommit på idén till Vaxdockan. Efter visningen i TV är det nog inte så mycket kiv om det. Förresten är det en urgammal idé, utnyttjad i en fars på gamla Vasan (Niobe) med Winnerstrand och även en känd liten komisk opera, Den sköna Galathea, tog vara på uppslaget. Men kvickt.

Tidigare har det varit en staty som fick liv, nu var det en docka. Men naturligtvis gläder sig många åt att TV-filmer driver människor hemifrån till teatrarne."

Inspelning

Metronome Studios Stocksund Sverige
Stockholm Sverige

Visningar

Sverigepremiär 1962-07-30 Sergel Stockholm Sverige 95 min
TV-visning 1965-05-28 Sverige 91 min
2003-05-12 SVT1 Sverige 91 min
Urpremiär 1962-07-30 Sergel Stockholm Sverige 95 min
TV-visning 2008-05-13 SVT1 Sverige 91 min
2011-02-07 SVT1 Sverige 91 min

Musikstycken

Originaltitel Visan om dockan och nattvakten
Kompositör Ulrik Neumann (1962)
Textförfattare Lars Forssell (1962)


Originaltitel Kärleksvals
Kompositör Ulrik Neumann (1962)
Textförfattare Håkan Elmquist (1962)


Utmärkelser

Premie från Statens Filmpremienämnd Stockholm 1963 (premie om 150 000 kr)

Ämnesord

Erotik
Inbrott
Kråkslott
Mordförsök
Nattvakter
Polis
Skyltdockor

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare.

Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 2582


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 2580


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm


Typ Duplikatpositiv för OP
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Originalnegativ bild
Bredd 35 mm


Typ Tonnegativ
Bredd 35 mm


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel VAXDOCKAN en infernalisk studie i erotisk förvillelse
Tryckeri Tabs tryck
Affischdesign Gösta Åberg


Storlek Mindre än 850 x 400
Affischtitel VAXDOCKAN en infernalisk studie i erotisk förvillelse
Tryckeri Ewes O.B. -tryck


Bestånd Manuskript

Typ Inspelningsmanus
Manustitel Dockan
Omfång 164 s. + 1 s. rollista.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel The mannequin
Omfång 145 s. rollista (1 s.) ingår.
Språk Engelska


Typ Synopsis
Manustitel Dockan
Omfång 30 s.
Språk Svenska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Album Nej


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?